DEBATT Ulf Bjereld svarar Ann-Srifie Dahl: KRÄNKANDE OCH GRUNDLOSA ANKLAGELSER I ett inlägg i Svensk Tidskrift (4/95) beklagar Ann-Sofie Dahl från Militärhögskolan att svenska folkets starka uppslutning kring alliansfrihet och neutralitet tillåts påverka Sveriges säkerhetspolitik. Dahl framfor två argument som stöd for sin ståndpunkt. För det forsta hävdar hon att opinionsundersökningarna om svenska folkets säkerhetspolitiska uppfattningar är "bristfålligt och tendentiöst genomforda" i syfte att "gynna ett visst resultat", dvs stöd for alliansfrihet och neutralitetspolitik. För det andra menar Dahl att "tillfålliga" opinioner inte skall få styra så viktiga frågor som svensk säkerhetspolitik. De opinionsundersökningar som drabbats av Ann-Sofie Dahls vrede är de årliga SOM-undersökningarna som under Sören Holmbergs och Lennart Weibulls ledning genomfors av bl a statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. I 1994 års undersökning, där hela 2.800 personer ingick i urvalet, fick svarspersonerna bl a ta ställULF BJERELD är docent oclr verksam vid statsveteiiSkapliga imtitutio11e11 vid Göteborgs universitet. nmg rill forslagen "Sverige bör söka medlemskap i NATO" samt "Sverige bör i fredstid fora en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig". Undersökningen visade att 70 procent av de tillfrågade ville bibehålla alliansfriheten, 23 procent var tveksamma och 7 procent ansåg att det var ett dåligt forslag. Trots att frågan om NATO-medlemskap var medvetet positivt formulerad (så den skulle vara lätt att instämma i) var det endast 15 procent som forordade ett svenskt NATO-medlemskap. 37 procent var tveksanuna och 48 procent tyckte det var ett dåligt forslag. Stark ställning Dessa resultat har fått stort genomslag i den säkerhetspolitiska debatten. Oavsett inställning i själva sakfrågan är det svårt att tolka dem på annat sätt än att den militära alliansfriheten har en mycket stark ställning i den svenska folkopmonen. Men Ann-Sofie Dahl tvekar inte. Av skäl som hon väljer att inte redovisa ifrå- gasätter hon resultaten och ser dem som en foljd av att undersökningen avsiktligt SVENSK T!DSKRIFT 339 formulerats så att den skall gynna stödet for alliansfriheten. Dahls anklagelser är såväl kränkande som grundlösa. Resultatens tillforlitlighet styrks av flera andra mätningar. Styrelsen for Psykologiskt Försvar har t ex 1995 frågat om inställningen till att Sveriges "militära forsvar ingår i ett gemensamt europeiskt forsvar". Sveriges Television undersökte i samband med EU-valet 01ALU 95) inställningen till att Sverige fullt ut skulle delta i EU:s forsvarssamarbete. Båda dessa mätningar visar att det finns en klar majoritet for en bibehållen alliansfrihet bland svenska folket. Eller menar Ann-Sofie Dahl att såväl Styrelsen for Psykologiskt Försvar som Sveriges Television båda ingår i den stora neutralitetskonspirationen? Grundmurad enighet Dahls andra ståndpunkt - att säkerhetspolitiken inte skall styras av "tillfalliga" opinioner - är mycket märklig. För det forsta är det svenska folkets uppslutning bakom alliansfriheten ingen tillfallig opinion. Det är allmänt känt att alliansfriheten och neutralitetespolitiken under hela efterkrigstiden haft en mycket stark forankring hos såväl väljare som partier och beslutsfattare. För det andra är det väl svårt att tänka sig något annat område där det är så viktigt att den forda politiken har stöd hos det egna folket som just säkerhetspolitiken. Inget NATO-medlemskap Trots Ann-Sofie Dahls långa utläggningar om den svenska säkerhetspolitikens många brister är det oklart vad hon egentligen vill forändra. Det finns i Sverige idag en grundmurad enighet mellan samtliga riksdagspartier att Sverige i fredstid inte skall ingå bindande forpliktelser med någon annan stat om att ge militärt bistånd i händelse av krig. Som en foljd av detta är samtliga riksdagspartier också överens om att Sverige inte skall söka medlemskap i WEU eller NATO. Om Dahl är av en annan uppfattning vore det for debatten välgörande om hon klargjorde detta och inte nöjde sig med antydningar om att vi inte bör bevara "status que" i säkerhetspolitiken. 340 SVENSK TiDSKRIFf