Print Friendly

Tommy Hansson; En myt avslöjas

Av Redaktionen | 31 december 1978


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
TOMMY HA SSON:
En myt avslöjas
Den marxistiska ideologin har sedan mitten
av 1960-talet svept över den västliga världen
iolika former, och dess inflytande i massmedia och läroanstalter har varit betydande.
Detta har skett samtidigt som marxismen – i
förening med leninismen – kommit au få
allt större betydelse som statsbärande ideolo- ~i i den s k tredje världen.
Det är givetvis inte en dag för tidigt, au
allt fler desillu ionerade imellektuella, med
Frankrikes ”nya filosofer” i spetsen, börjat
ifrågasätta hela det marxistiska systembygget. Få Marx-kritiker har dock trängt så
djupt ner i sina analyser som Tage Lind bom.
1977 utkom hans mest komprimerade bok i
ämnet, ”Myt i verkligheten – En studie i
marxism” (Pro Veritale).
Liksom Frankrikes Marx-stormare har
den något äldre Tage Lindbom ett förflutet
som socialist. Efter au under flera år ha varit
”rörelsen” trogen och chef för Arbetarrörelsens arkiv insåg han SAP:s dilemma: Betoningen av det materialistiska hindrade den
andliga utvecklingen och öppnade vägen för
en alltmer påtaglig välfårdsbyråkrati, som
hotar den samhälleliga friheten.
Följden av författarens erfarenhet har blilit en djup övertygelse om det befängda i
den marxistiska människouppfattning-en,
där männi kans andliga identitel förnekas.
Den marxistiska människan är dock inte nå-
got viljelö t bihang till den historiska, determinerade process som kallas ”den dialektisla materialismen”. Tvärtom förklaras människan ima en särställning, där hennes mest
unika fårdighet i Marx’ ögon är att själv kunna producera sina livsmedel. Därmed är stegettaget från det djuriska till det mänskliga.
:’\är människan producerar sina livsmedel,
producerar hon också sin egen materiella
tillvaro. Marxismens mest grundläggande
analys av människan är just att hon är en
producent. Ur detta postulat växer hos
marxismen fram en övertygelse om au all
ideologi, all religion och alla teorier och
abstraktioner som människan än må ha, utgår ifrån handlandet. Detta skapar i sin tur
de materiella livsvillkoren. Det är, kort sagt,
inte medvetandet som bestämmer livet, utan
livet som bestämmer medvetandet.
Det är detta närgångna skärskådande,
som främst återfinnes i kapitlet ”Det
mänskliga är det sinnliga”, av elen marxistiska människosynen , som kan betraktas som
höjdpunkten i ”Myt i verkligheten”. Det är
ett svårbemästrat företag att på ett begränsat
utrymme ge en i ideologiskt och filosofiskt
hänseende adekvat analys av marxismen.
Jämför Lex med Marx’ ”Kapitalets” synnerligen digra luntor! Lindbom utmärkes av en
anmärkningsvärd klarhet och reda i sin
Marx-kritik, och om detnågon gång blir snå-
rigt får det mest skyllas på Karl Marx.
Författarens huvudtes är den, att marxismen LI”Ots sina vetenskapliga anspråk är ett
system av myter. Men det är ett förföriskt
skimmer som åstadkommits: ”Ingen av Karl
Marx’ socialistiska samtida har med denna
skarpsinnighet analyserat det system, som
fördöms och som förklaras skola ersättas
med en annan, rättfärdig ordning.” Marxismens styrka förklaras bestå i dess vetenskapliga klädedräkt och i dess helhetssyn, som
har visat sig andra ideologier överlägsen.
Men marxismens vetenskaplighet är en chimär, och den kan därföt· framställas som
nykter saklighet och frälsningslära på en
gång.
Lindbom redogör för den beskrivna ideologins inkonsekvenser och felaktigheter. Det
finns många luckor i denna ”totala” ideologi.
Mycket riktigt pekar författaren på, au Karl
Marx’ förutsägelser om industristaternas
snara undergång har vederlagts av den historiska verkligheten. l stället för att England, Frankrike, U A m fl drabbades av revolutionens landvinningar, är det agrara stater som Ryssland, Kina och andra som drabbats. Marxismens allvarligaste dilemma är
dess intolerans: ”Slutligen finns det människor, som ej är mäktiga au rätt fatta elen dialektiskt-materiella verkligheten och därmed
…. –
————— ~ –
136
ej heller är i stånd all fatta sitt eget verkliga
intresse. Sådana människor företer psykiska
defekter – i svårare fall rena sinnessjukdomar – och blir d~t enligt den marxistiska synen föremål för speciell behandling.” Förföljelsen av oliktänkande i kommunistiska länder är alltså ingen avvikelse från den ”sanna
läran” utan i stället en logisk konsekvens av
den.
Marxismens atu·aktionskraft idag kan väl
ganska enkelt förklaras med att det religiösa
och ideologiska vakuum Väst fn upplever
utgör ett tacksamt spel.-um. Djupt i vatje
människa finns en Atlantis-dröm, längtan efter ett ursprungligt, gott idealtillstånd.
Marxismen innebär en hänsynslös exploatering av denna föreställning, och i Tage Lindboms historiska facit står det, au marxismen-kommunismen är det fullständigaste
uttrycket för den mänskliga strävan att upp•·ätta ”människoriket” på jorden, ett Utopia
där människan har gjorts till gud. Samtidigt
THEDE PALM:
Ålandsfrågan på trettiotalet
Efter första världskriget, då Finland och de
baltiska staterna lösgjort sig från Ryssland,
sökte Sverige skaffa sig suveräniteten övet·
Åland. Ålänningarna själva ville till Sverige,
och redan detta var något all taga fasta på:
folkens självbestämmanderätt var ett tidens
slagord. Men därtill kom försvarspolitiska
synpunkter, för vilka Hjalmar Branting med
stor vältalighet redogjorde inför Nationersom hon där förutsättes tillfredsställa sina
upphöjda, egoistiska intressen, kall hon
också fungera som en altruistisk tjänare till
sin nästa. Detta är en ekvation, som med pinsam tydlighet framstår som olöslig. Frågan
är bara när detta skall gå upp för den tappra
och inflytelserika skara som i väst ännu
klam rar sig fast vid de marxistiska dogmerna.
Man må gå till rätta med Karl Marx på en
ekonomisk, filosofisk, politisk eller blott egoisti k grund, men det mest utmanande för
många är när någon, som Tage Lindbom
göt·, angriper marxismen utifrån en helhetlig, genomtänkt verklighetssyn och på den
grundvalen hävdar, all Marx huvudsakligen
hade fel. Detta alldeles oavsett att den världssyn Marx präglade i hög g•·ad var tidsbunden – alltför tidsbunden för att tillåta de
långtgående och allmängiltiga slutsatser han
drog.
nas Förbund. En fiemlig främmande makt
på Åland skulle genom mineringar kunna
spärra svensk sjöfart ute från Bottenha1eL
Den skulle i den åländska skärgården kunna
döUa en angreppsstyrka, avsedd att landsät·
tas på den öppna svenska kusten. Även n,.
get började bli aktuellt. Från Åland kunde
man nå Stockholm.
F gjorde i stället Åland till neutralt om·

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism