Print Friendly

Tommy Hansson; Amerikansk konservatism

Av Redaktionen | 31 december 1976


1976


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Litteratur
TOMMY HANSSON:
Amerikansk konservatism
”The Conservative Intellectual Movement
In America Since 1945” är titeln på en bok,
författad av George H Nash (Basic Books,
Inc, New York 1975). Boken redogör för utvecklingen av den konservativa rörelsen i
USA sedan slutet av andra världskriget.
Premisserna för amerikansk resp europeisk konservatism är olika beroende på
skillnader vad beträffar kulturellt och historiskt arv. Förutsättningarna för uppkomsten
av en intellektuell högerrörelse i USA bottnar i den vänstervridning på universiteten
och i massmedia, som upplevdes mycket
starkt av främst konservativa akademiker i
Förenta Staterna i slutet av 40- och början av
50-talet. En av dessa akademiker var den
unge William F Buckley Jr. Han pläderade
för en samordning av de konservativa resurserna för att på ett effektivt sätt kunna bemöta vänsterdominansen. Ett uttryck för
denna ide var Buckleys kontroversiella bestseller ”God and Man at Yale”, publicerad av
den konservative bokförläggaren Henry
Regnery (1951).
När ”God and Man at Yale” kom ut, förekom i USA ett antal högerinriktade tidskrifter såsom The Freeman, Human Events och
American Mercury. Många, däribland Buckley och Regnery, upplevde emellertid ett
starkt behov av ett samlande organ, som
kunde fungera som huvudforum för den
konservativa debatten och få inflytande. Ur
detta behov föddes 1955 National Review.
Tidskriften kommer ut två gånger i månaden och fyller sitt syfte. Genom sin rika dokumentation och sina högt kvalificerade
medarbetare intar National Review en centralposition i USA:s konservativa etablissement.
50-talets amerikanska debatt qm konservatismens uppgifter ledde till att två skolor
utvecklade sig: den traditionalistiska skolan,
vars främste företrädare var Russel Kirk,
samt den libertarianska skolan, främst
representerad av Frank S Meyer. Den förstnämnda inriktningen betonade framförallt
tradition, auktoritet och norm och centrerade sig mot europeisk konservatism och dess
anfader Edmund Burke. Mot denna inriktning vände sig Meyer, som anklagade Kirks
konservatism för att negligera individualismen. Han menade också, att Burke var en
främmande figur för amerikanska förhållanden och inte kunde tillföra debatten nå-
got av värde. Meyer hade från att ha varit
militant kommunist utvecklats till att bli en
extrem individualist och ansåg, att alla värden utgår från den enskilde individen. Till
Meyers profeter hörde laissez-faire-teoretikern John Stuart Mill med sin tes om att allt
som gagnar individen också gagnar helheten.
Frank Meyer, den övertygade individualisten, blev mannen att söka vägar mot en
syntes mellan traditionalismen och libertarianismen. Härför skapade han begreppet
fusionism. Detta kan sägas vara Meyers livsverk och den ideologiska linje som har störst
inverkan på konservatismen i USA i dag.
Meyer kombinerade i fusionismen traditionalisternas normer och traditioner med libertarianernas individuella frihet. Även om
alltså fusionismen innebär en syntes mellan
nämnda konservativa skolor, är det ändå det
libertarianska inslaget som överväger med
dess starka förankring i amerikansk tradition. Dess grundsyn, utmärkt av en fientlig
inställning till statsingripanden – med ideologiska rötter hos Miii,Jeremy Bentham och
Herbert Spencer – går i hög grad igen i Ronald Reagans attacker mot ”big government”.
Fusionismen hade till uppgift att nå fram
till en konservativ kodex. Grundläggande
var hävdandet av individens egenvärde. Den
politiska ordningen skulle bedömas enligt
dess inställning till den personliga friheten.
Staten förklarades endast ha tre grundläggande funktioner: nationellt försvar, bevarandet av den inhemska ordningen och den
juridiska och lagstiftande administrationen.
Enligt Meyer var samhället en ”myt”: individen var det enda som räknades. Det främsta
uttrycket för Meyers fusionism var hans redaktörsskap för antologin ”What Is Conservatism?”, publicerad 1964 med författare så-
som traditionalisterna Russel Kirk och Willimoore Kendall, fusionisten Stanton Evans
och libertarianen Wilhelm Röpke, ekonomen och sedermera nobelpristagaren Friedrich Hayek och William Buckley.
Det finns en viktig distinktion att uppmärksamma vad beträffar Frank Meyers
tänkande. Medan han såg skeptiskt på traditionalisternas auktoritetstro, förnekade han
inte att individens sanna värde härstammade från ”Guds och sanningens auktoritet”.
Meyer var således medveten om den risk för
uppluckring av västerlandets kristna värderingar som låg i ett extremt betonande av
den individuella friheten. Meyers lärjunge,
den konservative katoliken L Brent Bozell,
uttryckte detta på följande sätt: ”Historien
om hur det fria samhället har kommit att
prioriteras före det goda samhället är en historia om Västs deklinering.”
Ett grundläggande tema för det konservativa sökandet har varit att nå fram till sådana
ideal som kan rädda den demokratiska västvärlden från undergång. Debatten har därför ofta fått en djupare dimension av filosofisk-religiös dignitet. Som främsta hot mot
det demokratiska Väst har stått kommunismen. I dag förs denna syn fram i sin mest
fullständiga uttolkning av organisationen
185
”Freedom Leadership Foundation”, ledd av
den unge Neil Albert Salonen och med ”The
Rising Tide” som inflytelserikt huvudorgan.
I denna tidning behandlas både religiösa
frågor och frågor rörande USA:s utrikespolitiska agerande. Framför allt betonas USA:s
globala ansvar samt behovet av en andlig
förnyelse i det av korruption hotade amerikanska samhället.
Här har framförallt framhållits betydelsen
av Frank Meyers fusionism och dennas inverkan på dagens amerikanska konservatism, främst företrädd av Ronald Reagan.
Det torde också ha framgått, att den konservativa debatten i USA förts mot bakgrund’av
en religiös utgångspunkt. Meyer inträdde i
den romersk-katolska kyrkan endast några
timmar innan han avled den l april 1972.
Också den inflytelserike William Buckley är
romersk-katolik. Hans National Review intar en centralposition för de stridbart konservativa i dagens Amerika, och dess betydelse kan knappast överskattas. Buckley har
influerats av både Kirk och Meyer och är nå-
got av den intellektuella högerns galjonsfigur. Han representerar tillsammans med
Reagan tyngdpunkten av ”big government”-kritikerna och företräder både traditionalistiska, libertarianska och anti-kommunistiska ståndpunkter. Han och hans ational Review har utgjort en grundförutsättning för Ronald Reagans konservativa valkampanj.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner