Print Friendly

Ge poäng till den som börjar studera tidigare

Av Oscar Anderson | 15 maj 2015

Kostnaden för sen studiestart är hög både för den enskilde individen och för samhället. Den som därför söker en högre utbildning inom två år efter avslutade gymnasiestudier borde därför ges extrapoäng i urvalsprocessen, föreslår Oscar Anderson.

Det är intressant och mycket välkommet att se att debatten om det svenska högre utbildningssystemet har tagit fart. Dousa & Strandborg (Brännpunkt 20/4) menar att högskolestudier bör få kosta pengar, och många andra debattörer har besvarat förslaget med egna synpunkter. Den högre utbildningen i Sverige har många brister, vilket tidigare debattörer varit flitiga med att påpeka. Det finns dock ett ytterligare problem med vårt system: studenter tar alltför lång tid på sig att bli klara med sina studier.

Snittåldern för att ta examen i Sverige är 29 år; vi är här trea från botten i OECD. I stället för att fortsätta studera efter gymnasiet tillbringar många ungdomar flera år i lågproduktiva instegsjobb eller åker på självförverkliganderesor till Sydostasien.

Även om det naturligtvis finns viktiga fördelar med att få arbetslivserfarenhet och uppleva andra kulturer försenar vi med detta människors karriärsstart. Höga marginalskatter leder till att kostnaderna för att skjuta upp utbildning är lägre för individen i Sverige än i jämförbara länder. De är dock desto större för det allmänna: i Långtidsutredningen från 2011 fastslog regeringens utredare att varje år av senarelagd examen innebär samhällsekonomiska förluster på ungefär 160 000 kronor per person på grund av uteblivna skatteintäkter och större utnyttjande av transfereringssystem.

I utredningen föreslogs bland annat att studieskulder för studenter skulle avskrivas för dem som tar examen vid eller innan 23 års ålder. Högre utbildning subventioneras dock redan kraftigt av skattebetalarna, och det finns andra sätt att ge incitament till snabbare genomströmning än att på traditionellt svenskt sätt kasta pengar på problemet.

Vi på Tankesmedjan Kav föreslår därför att antagningssystemet för högskoleutbildningar modifieras så att ungdomar som söker inom två år från det att de avslutat sina gymnasiestudier ges extrapoäng i urvalsprocessen. Detta skulle kunna fungera likt det nuvarande systemet med meritpoäng, där studenter kan tillgodoräkna sig extrapoäng för synnerligen viktiga kurser, som exempelvis mer avancerad matematik. Ett liknande system används redan framgångsrikt i Danmark.

Meritpoäng för att söka inom två år från avslutade gymnasiestudier skulle ge högproduktiva studenter – de som sedan genererar de största samhällsekonomiska intäkterna – incitament att börja studera tidigare eftersom det skulle vara lättare att bli antagen till de mest eftertraktade programmen i ung ålder. Det skulle fortfarande finnas tillfälle att arbeta eller resa något år efter gymnasiet, men skulle leda till stora vinster för samhället om människor tidigarelägger sina examina.

Det är mer bråttom än vi tror. Det talas ofta om att en höjd pensionsålder skulle kunna avhjälpa de stora problem vi kommer få med försörjningsbördan då befolkningen åldras, men en tidigarelagd examen är också helt nödvändigt för att finansiera välfärden utan att behöva göra stora nedskärningar i framtiden.

Längre karriärer är önskvärt, men det är inte bara antalet arbetade år per person som behöver öka. Eftersom de flesta vill jobba ett par år och etablera sig på arbetsmarknaden innan de skaffar barn leder en hög examensålder, på grund av att kvinnors förmåga att få barn minskar med åldern, till lägre totalt barnafödande i samhället. Sveriges fertilitet på 1.9 barn per kvinna ligger redan för lågt för att kunna behålla en stabil befolkning (eftersom 2.1 barn per kvinna beräknas krävas för detta), vilket kommer att ytterligare urholka skattebasen i framtiden. Att detta är ett problem visas bland annat av att snittåldern för förstföderskor i Stockholm för närvarande är över 31 år. Tidigare examen ger människor mer tid att etablera sig på arbetsmarknaden och bilda familj medan möjligheten fortfarande finns.

För att behålla vår höga levnadsstandard även i framtiden kommer stora utbildningsreformer vara helt nödvändiga. Införandet av meritpoäng för att påbörja högre utbildning inom två år från avslutade gymnasiestudier kan vara ett steg i rätt riktning för att ge människor incitament att påbörja sina karriärer tidigare – något som inte bara leder till privatekonomiska vinster för individen, utan också betydande positiva externaliteter för hela samhället.

Oscar Anderson är student i nationalekonomi vid Handelshögskolan och grundare av Tankesmedjan Kav.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

SNB:s skribentskola

Beställ Felix Bekännelser

Läs mer

Med skuldkänslan som drivkraft

webshop_banner