Print Friendly

Thomas Norén; Euron kräver skattekonkurrens

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

E
o
c
o
…::.::
w
Euron kräver
skattekonkurrens
1 av Thomas Noren
Den gemensamma valutan, EMU, förutsätter ingen harmonisering
av skatterna i Europa, tvärtom det skulle dra ned Europas konkurrenskraft
gentemot resten av världen. Harmoniseringskraven är politiska krav från
socialdemokrater som inte vill liberalisera.
N
ÄR NU EUROPAS REGERINGAR i allt högre
grad domineras av socialdemokrater, har
skatteharmonisering kommit högre upp
på EU:s agenda. Behovet av harmonisering sägs springa ur den ekonomiska och
monetära unionen, EMU. Men föreett allt högre tryck på länder som har högre skatter än
andra. Det syns tydligast om man studerar skatterna på
de marknader där rörligheten är särskilt hög eller låg.
Det är inte förvånande eller konstigt att förmögenhetsskatten anpassats för de riktigt rika eller att fastighetsställningen att EMU skulle kräva en ”När nu Europas regeringar
långtgående harmonisering av skatskatten höjts kraftigt på senare år.
På lättrörliga baser, som kapital
eller personer med expertkunskaper, tenderar skatten att bli lägre.
Det försöker bland annat vår regering kompensera för genom att
skatten på trögrörliga baser som
lågutbildad arbetskraft och fastigheter höjs.
terna inom EU är fel. i allt hÖgre grad domineras
I Wernerplanen från 1970 föreslogs en långtgående samordning av
finans- och penningpolitiken inom
av socialdemokrater, har
EG. Innebörden var en gemensam skatteharmonisering kommit
hantering av statliga inkomster och
utgifter (finanspolitik) samt räntor högre upp på EU:s agenda.”
och penningmängd (penningpolitik)
Detta är i sig själv ett hot mot den
svenska socialdemokratiska väli ekonomin. Wernerplanen föll, men
tankarna levde delvis kvar och ersattes av EMS. Som
bekant brakade EMS samman i början av 1990-talet,
men då hade Delorsplanen stakat ut vägen mot en ekonomisk och monetär union.
SVERIGE PÅDRIVANDE
När nu skatteharmoniseringsdebatten tar ny fart i det
socialdemokratiska Europa är Sverige och vår regering
knappast något undantag. Snarare är det så att den svenska regeringen varit drivande i kraven på skatteharmonisering, i synnerhet när det gäller kapitalskatterna.
Problemet för den svenska regeringen och andra kan
beskrivas ungefär så här:
En allt mer harmoniserad marknad med öppna och
konkurrensutsatta faktormarknader kommer att sätta
färdsstaten. En långsiktig lösning
som tilltalar socialdemokrater är en harmonisering av
skatterna, helst med höga miniminivåer, som utjämnar
det tryck som låga skatter i omvärlden medför.
Men har de rätt som säger att ett gemensamt valutaområde förutsätter en harmonisering av skatterna för
att kunna fungera effektivt? Vanligtvis har argumentet
för en samordning varit att de länder som ingår i samma
valutaområde ogärna skulle driva en expansiv finanspolitik som de själva fick betala för, men som skulle spilla över även till andra länder, om behovet skulle finnas.
Detta riskerar alltså att leda till en dåligt fungerande stabiliseringspolitik.
Med EMU bör effektiviteten öka och unionen fördjupas också med en gemensam valuta; marknaderna
kommer att fungera bättre, bland annat eftersom priSiJ lSvensk Tidskrift l2oo1, nr 1l
ökad upplåning kommer av en självständig centralbank
med prisstabilitet som övergripande mål att mötas med
åtgärder som minskar penningmängden i ekonomin.
sjämförelser förenklas. De länder som avviker genom
högt skattetryck utsätts för stora påfrestningar och behoven av skattesänkningar blir snabbt synliga. Alternativt
– om skattetrycket skall bibehållas – ökar kraven på att
stoppa konkurrensen från länder med lägre skatter.
Metoden för det är skatteharmoniOm man överger ECB:s mål skulle Euron omedelbart sättas under sådant tryck att den skulle riskera att gå
samma öde till mötes som ecun.
” …föreställningen att EMU Den trovärdighet som det förra
decenniet användes för att bygga
skulle kräva en långtgående upp försvinner ögonblickligen och
sering med anpassning av de lägsta
skatterna uppåt så att de höga skatterna inte behöver sänkas så mycket. I det socialdemokratiska Europa
är det därför många som hävdar att
EMU ställer krav på skatteanpassning. En ytterligare fördjupning av
unionen i den riktningen kan ju för
dem dessutom förefalla naturlig.
vägen tillbaka blir mycket lång. Som
harmonisering av skatterna en följd stiger kostnaderna för den
mom EU är fel.”
fortfarande ganska omfattande upplåning som många EU-länder har
och budgetunderskott följer. Den
Den realpolitiska analysen av varför skatteinstrumentet upplevs som så betydelsefullt för socialdemokratiska regeringar runt om i Europa är i allt väsentligt
den symbios som finns mellan å ena sidan flexibla och
öppna faktormarknader och å andra sidan finanspolitiska stabilisatorer, som skatter och regionala stödprogram.
LIBERALISERING ELLER SUBVENTIONER
Oviljan att liberalisera en faktormarknad som arbetsmarknaden, leder till ökade krav på samordnad finanspolitik. Eftersom en rigid arbetsmarknad kommer att
vägen vill nog få vandra, och EMU är byggt just för att
undvika detta.
I slutet av förra året lämnade Europakommissionen
genom den vanligtvis liberale kommissionären Frits Balkenstein ett förslag till en mycket ambitiös plan- i princip beställd av regeringarna – för samordning av de
nationella skatterna. Kommissionens förslag blev inte
särskilt långlivat. Den tvingades backa från det redan
tidigt i år, som en följd av Nicemötets ovilja att acceptera skatteanpassning med kvalificerad majoritet i rådet.
Samverkande intressen
Förslag att utvidga unionens ansvar och kompetens
också till skatterna kan förklaras av att regeringarna i
skapa regionala sysselsättningsproblem som blir svårhanterade inom
en valutaunion, så leder det till krav
på regionalpolitiska stöd och andra
subventioner.
”Beskattningsrätt till
Europa är socialdemokratiska, men
ett inte så litet mått av egenintresse
från kommissionen finns också. En
finanspolitisk samordning, med
EMU som förevändning, skulle ge
kommissionen helt nya möjligheter
att styra EU.
Bryssel liksom rätt att
Man bör då minnas att det
egentligen bara finns två- för valutaunionen helt tillräckliga- finanspolitiska kriterier i EMU; statens
budgetsaldo och statsskulden. Den
gemensamma valutan skärper kravet på statsmakterna att föra en ekonomisk politik som är förenlig med
omvärldens inflationstakt, eftersom
växelkursen bortfaller som instrubesluta om skatter i medlemsstaterna skulle flytta skatteharmonisering på europeisk
nivå skulle kraftigt förskjuta makten inom EU. Beskattningsrätt till
Brysselliksom rätt att besluta om
skatter i medlemsstaterna skulle
flytta många beslut uppåt i strukturerna i strid med vackert tal om submånga beslut uppåt i strukturerna i strid med vackert
tal om subsidiaritet.”
ment. Finanspolitiken har som ett viktigt medel skatterna och om skatterna skall bestämmas av omvärldens
tryck så kommer behovet av upplåning att öka. Men den
vägen är ju redan stängd genom att den Europeiska centralbanken, ECB, har till uppgift att slå vakt om prisstabiliteten.
En samordning av finanspolitiken riskerar i sig själv
att påverka ECB. Orsaken till detta är att penningpolitiken kommer att verka för att trycka tillbaka en expansiv
finanspolitik. Ett beslut att höja köpkraften, för att motverka en efterfrågenedgång, genom ökade bidrag och
sidiaritet.
En anpassning av skatterna inom EU måste rimligen
följa på en politisk vilja och har alltså att göra med tolkningen av medlemskapet i stort. Att det är EMU som
leder till krav på skatteharmonisering är fel. Istället skulle en skatteharmonisering allvarligt hota den institutionella ordning med centralbankens strikta prisstabilitetskrav som under senare år starkt bidragit till den positiva utvecklingen av de ekonomiska förutsättningarna.
Thomas Noren (thomas.noren@reforminstitutet.nuJ är
utredningschef på Reforminstitutet
m
‘A
o
::::J
o
3
lSvensk Tidskrift l2001, nr 1 lm

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner