Print Friendly

POLSKA BÖNDER ENVISA, MAKTIGA OCH MISSFORSTÅDDA

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

POLSKA BÖNDER
ENVISA, MAKTIGA OCH•• o
MISSFORSTADDA
KJELL ALBIN ABRAHAMSON
Den polske bondert är seg och envis och älskar sina storfläckiga kor . Hans kärlek till tegen är lika stark som
Paavlos. Hau och hans krumma hustru är ofta skeptiska mot nymodigheter, det finns fortfarande fler hästar
än traktorer i det polska jordbruket.
tt tänka sig Polen
utan jordbruk är
lika svårt som att
fåreställa sig en
fungerande människa utan huvud. Kritiken mot det
polska jordbruket och dess strävsamma bönder är många gånger både
orättvis och huvudlös.
Polen är ett typiskt jordbruksland.
Namnet Polen är omtvistat men
k011m1er troligtvis från det polska
ordet får åker, åkerfålt; pole. Det
polska landskapet är, åtminstone
visuellt, som gjort får lantbruk.
Polen, detta amu sädeskorn mellan
historiens kvarnhjul, är många gånger
en svårfingad nation, man bör dock
alltid kormua ihåg att det är ett
jordbruksland.
Bönderna i Polen betraktas ofta
som bärare av nationens ädlaste
KJELL ALBIN ABRAHAMSON är
jorunalist och författare. Hatl är sedatl
1993 Sveriges Radios korrespondwt i
Warszawa.
20
moraliska halt. Så är det t ex hos
Wladyslaw Reymont i romanen
Bönderna som belönades med 1924
års Nobelpris i litteratur. Det finns
också kritiker som menar att de
polska småbönderna är ovanligt snåla
och konservativa. En vanlig beskyllning är att de inte hade något emot
att skaffa sig extrafårtjänster under
kriget. Den polska bonden har alltid
framkallat starka känslor.
Lånad centersymbol
Den svenska bonderörelsen har tidvis
haft ett starkt engagemang får Polen.
Bondeståndets siste talman, jämten
Nils Larson i Tullus tog starka
intryck av 1863 års folkresning i
Polen och skänkte länge en del av sin
månadslön till de kämpande polackerna. Hur många känner får övrigt
till att centern i Sverige lånat sin
partisymbol fyrklövern från det
polska Bondepartiet PSL. På 1980-
talet fanns mellan Bonde-Solidaritet
och centern ett omfattande samarbete.
SVENSK TIDSKRJFT
När Polen återuppstod efter fårsta
världskriget uppvisade den polska
bonderörelsen många särdrag och var
långtifrån någon homogen och
samlad kraft. Jordbruket hade
nämligen bedrivits under helt skilda
fårutsättningar under de tre annekteringsmakterna. Friast var det i
Galizien, den österrikiska delen, där
Bondepartiet PSL bildades 1895 och
hade representanter såväl i lantdagen
som i parlamentet i Wien. Värst var
det i den ryska delen, trots namnet
Kongresspolen var det en vasallstat
under Ryssland. All politisk aktivitet
var fårbjuden eller halvlegal, forst
1904 bildades hemlighet ett
politiskt parti. Bäst fungerade lantbruket i den tyska, preussiska, delen
med lantmannafåreningar och
kooperativ samtidigt som inslaget av
godsägare och storbönder var starkast
där. Före fårsta världskriget var
användningen av konstgödsel – ett
dåtida sätt att mäta utvecklingen –
högst i hela Europa i detta område. I
staden Poznan (på tyska Posen)
tillverkades traktorer på H Cegielskis
fabrik redan 1910.
I mellankrigstidens Polen uppstod
PSL-politiker, i praktiken landets Under hela den kommunistiska
enda organiserade demokratiska tiden fick det politiskt vingklippta
kraft, utsattes för förföljelser, repres- Bondepartiet-PSL leva kvar som ett
många faktiska och taktiska kontro- salier och seriemord. Tusentals stödparti till den diktatoriska regiverser inom den splittrade bonderörelsen. Wincenty Witos blev ledare
för Piast som var en sammanslagning
av olika bondepartier, det radikala
bondepartiet Wyzwolenie valde att
ställa sig utanför. Witos var tre
gånger premiärminister på 1920-talet
men tvingades i exil till Tjeckoslovakien eftersom han i maj 1926
motsatte sig den statskupp som
genomfördes av den legendariske
J6zef Pilsudski.
Under nästan hela 30-talet, 1931-
1939, var PSL det största politiska
partiet i Polen under ledning av den
lille, satte autodidakten Stanislaw
Mikolajczyk. Hans egna karaktärsdrag är typiska för den polske
bonden; envis, lidelsefull och med en
vilja av stål.
E
fter andra världskriget
kunde inte ens kommunisterna negligera bönderna som den mest
betydande politiska kraften. Mikolajczyk som under slutet av andra
världskriget varit premiärminister i
exilregeringen i London blev 1945
biträdande premiärminister i den
kommunistdominerade s k provisoriska regeringen. Förgäves försökte
han rikta västvärldens uppm.ärksamhet på de kommunistiska diktaturmetoderna. Mikolajczyk och andra
bondgårdar brändes ned, allt detta
smutsiga arbete utfördes av den
kommunistiska marionettregeringens
hemliga polis. Bondepartiet-PSL som
vid sin kongress i januari 1946 hade
vuxit till 600.000 medlemmar karaktäriserades av kommunisterna som
”ett parti av kapitalister och reaktionärer, sammansatt av godsägare och
industriföretagare”. För kommunisten Wladyslaw Gomulka (då i
böljan av sin karriär, senare partichef
1956-70) var Mikolajczyk en ”trojansk häst”, ”kapitalistdräng” och
naturligtvis ”reaktionär”. Till slut,
det var 1947, hotades Mikolajczyk
tilllivet och tvingades fly utomlands.
Han lämnade Polen i bagageluckan
på den amerikanske ambassadörens
limousine. En förödmjukande sorti
för valje människa, inte minst för en
före detta premiärminister. Mikolajczyk kom aldrig mer att återse sitt
hemland.
I motsats till alla andra konmmnistiska öststater lyckades de polska
bönderna slingra sig ur historiens
största mord på jordbruket; kollektivisering och statliga jordbruk.
Visserligen drev det allenarådande
kommunistpartiet mäktiga kollektiviseringskampanjer på 1950-talet
men resultaten var inte särskilt
imponerande. Det polska jordbruket
baserades också under den värsta
konmmnismen till nära 90 procent
på privata, självägande bönder.
SV EN S K TID SKR.IFT
men. Inom dagens borgerliga block
är Bondepartiet-PSL inte en helt
rumsren partner. Av två skäl. Dels
eftersom PSL accepterade rollen som
sleeping partner åt konmmnistpartiet
PZPR, dels eftersom BondepartietPSL under 90-talet aldrig riktigt gjort
upp med kommunistsamarbetet utan
fortsätter samarbetet med konmmnister som ömsat skinn till socialdemokrater.
P remiärminister två gånger
Men precis som i Sverige är mittfåran
en säker grund för att kunna påverka
politiken långt mer än vad röstsiffrorna underbygger. Som.maren
1992, efter en av de många regeringskriserna, försökte PSLs unge
(född 1959) partiledare Waldemar
Pawlak i 33 dagar att få ihop en
regering. Det misslyckades. Han
gjorde come back som regeringschef efter det överraskande valresultatet i september 1993 då
vänstern gick fram så starkt att de
gamla solidaritetspartierna kunde
fösas bort från regeringstaburetterna.
Demokratiska vänsteralliansen SLD,
alltså post-kommunisterna, bildade
koalition med Bondepartiet och
premiärministerposten gick till
Waldemar Pawlak. Han är därmed
den ende hittills i det demokratiska
Polen som varit premiärminister två
gånger, om än första gången utan
regering. Pawlak avgick i februari
21
1995 efter femton månader, sen
kommunismens fall 1989 har ingen
annan regeringschef lyckats hålla sig
kvar så länge på den rodeotjur som
heter polsk politik. Den viktigaste
invändningen mot unge premiärministern var hans ofårmåga att driva
på landets ekonomiska reformer.
Visst har det knakat många gånger i
koalitionen sedan 1993 mellan
Bondepartiet och VänsteralliansenSLD men stormarna har ridits ut.
Osvuret är dock bäst.
Ju längre jag sysslar med polsk
politik desto mer fascinerad blir jag
av Bondepartiet-PSLs märkliga,
mäktiga och intressanta ställning.
Bondepartiet har inga tidningar av
betydelse men lyckas fårvånansvärt
ofta driva igenom sin vilja. Om man
gör tankeexperimentet att slå ihop
Centern, LRF, Böndernas hus,
Jägarfårbundet, Fiskerifårbundet,
Lantbruksuniversiteten Vituna och
Alnarp, tidningen Land, mejerier,
slakterier och sockerbruk så konuner
man i närheten av den maktställning
som bondepartiet PSL har.
Maktstrid
När dessa rader skrivs i slutet av
november rasar en maktstrid inom
PSL. Polens jordbruksminister och
vice premiärminister Roman Jagielinski utmanar Waldemar Pawlak om
ordfårandeposten i partiet.Jagielinski
anser att Pawlak gjorde alldeles får
dåligt ifrån sig i presidentvalet där
han bara fick 800.000 röster av en
vahnanskår på nära fYra miljoner.
Jagielinski kan dessutom tänka sig att
22
bryta regeringssamarbetet med
socialdemokraterna får att istället
bilda koalition med de borgerliga.
Den polske bonden är seg och
envis och älskar sina storfläckiga kor.
Hans kärlek till tegen är lika stark
som Paavlos. Han och hans krumma
” Om rnan gör tankeexperimentet att slå
ihop ce/ltern1 LRF,
Böndernas hus) Jägarförbundet1 Fiskeriförbundet) Lantbruksuniversiteten Ultuna
och Alnarp1 tidningen
Land) mejerier1 slakterier och sockerbruk så
konl1ner man i närheten av den maktställniHg sonz bondepartiet PSL har.
”hustru är ofta skeptiska mot nymodigheter, det finns fortfarande fler
hästar än traktorer 1 det polska
jordbruket. Klimatet är inte särskilt
gynnsamt, vattenbristen stor och
åkeljorden mager, lite mylla, lössjord
och andra goda jordmåner. Ingenting
uppstår ur intet, den polske bonden
är en produkt av sin miljö, Polen är
ett strävsamt jordbruksland,
Ändå är det just det polska jordbruket som pekas ut som det största
hindret får ett medlemskap i EV. Nu
kan nun visserligen nänma andra lika
stora problemområden som gruvSVENSK TJDSKR I FT
näringen, stålindustrin eller den
eftersatta regionalpolitiken. Men av
någon anledning är det just
jordbruket som ständigt hamnar i
blickfinget. En jämfårelse med USA
är också bestickande; i Polen finns
fler jordbrukare än i USA! Medan
Polens 3,86 miljoner bönder har en
areal på 18,7 miljoner hektar (bara
Frankrike och Spanien har större
areal) är siffran 426,9 miljoner hektar
får VSAs 3,37 miljoner jordbmkare.
Fler nödvändiga siffror: i Polen
arbetar cirka 20 procent av alla
arbetsfåra inom jordbruket, i USA
cirka 2 procent. Eller annorlunda
uttryckt; den odlade arealen i USA är
24 gånger större än i Polen – med
farre människor. I genomsnitt har
den polska bonden sju hektar land,
det är ungefar hälften så mycket som
kollegorna i Västeuropa.
Av Polens knappt 40 miljoner invånare bor hela 40 procent på landsbygden. Alla som bilat genom vårt
södra grannland vet att landsbygden
är oerhött levande; hästkärror och
traktorer, gudfruktighet och lanthandel, rag och potati , kvinnor i
hucklen och män som snyter sig i
avigvänd hand. Knappt hälften av de
polska jordbruken är överlevnadsdugliga med EU-mått. För att inte
öka på den redan idag höga arbetslösheten (cirka 15 procent) gäller det
att hitta avvecklingsformer och
alternativ som inte skapar ännu större
arbetslöshet. En massflykt från
landsbygden med ghettobildningar i
storstäderna är bara ett av de problem
som en radikalt ändrad jordbrukspolitik skulle innebära.
– Det finns, säger jordbruksministern Roman Jagielinski (PSL),
en fordel med att en miljon bönder
vill överleva och inte köa på
OSTPREUSSEN
·Masurisita , .— ·
.Oisztyn ” . .• l .
r .sjlJarna :/ :
1, ,,/”
A Z {J_..R/’Y…./
/’ – -_..,/
procent. Efter konununismens fall
har skillnaden mellan Polens mest
och minst utvecklade områden ökat,
stora regionala skillnader gäller också
for priset på jordbruksmark. De
automatiskt. Tittar man på åldersstrukturen bland polska bönder
dominerar de äldre, hela tre
fjärdedelar är över 50 år. När de pensioneras kanuner deras små enheter
arbetsformedlingen eller efter polska bönderna vill av många skäl inte att övertas av barnen utan slås
arbetslöshetsunderstöd. Dom här skynda långsamt och får i regerings- ihop till större. Den politiska oppobönderna har det knapert, men dom
klarar sig.
En polsk jordbrukare finansieras till
högst 16 procent av skattemedel, i
EV-länderna ligger siffran på 49
ställning ofta gehör for sina synpunkter. En anledning att skynda
långsamt, så hävdar i alla fall de
saktmodiga, är att många av dagens
problem med tiden löses tämligen
SVEN S K TID SKR.IFT
sitionen har naturligtvis en annan
åsikt om skynda långsamt-politiken;
den röd-gröna regeringskoalitionen
vågar av konservatism inte tvinga
fram rationaliseringar, moderni- 23
seringar och hårdare tag.
Många bönder och politiker i
Polen är hjärtligt trötta på att
jordbruket framställs som ett nästan
arkeologiskt fynd från medeltiden.
Stora och ambitiösa projekt for att
modernisera lantbruket forekonuner
faktiskt. Det finns dessutom mycket
som polska bönder inte vill ändra på.
Varfor ska t ex det holländska
jordbruket betraktas som så
exemplariskt; Holland använder per
år och hektar 360 kg konstgödsel och
giftämnen. I Polen är motsvarande
siffra bara 95 kg. En polsk gris lever i
genomsnitt två eller tre gånger längre
än en stressad EV-gris. Astrid
Lindgren skulle älska det polska
jordbrukets alla glada grisar. Det
handlar alltså om kvalitet på jordbruksprodukterna, den kvalitet som
inte alltid efterfrågas och lönar sig.
Visst, de polska jordgubbarna är
alldeles for små (läs: obesprutade) for
att klara EV-måtten. Men de är
väldigt goda.
Stillsamma protester
Den katolske polske bonden har en
religiös vördnad for det dagliga
brödet och for jordbruksprodukter.
Jag kan svårligen forestilla mig polska
bönder vräka ut tonvis med frukt och
grönsaker på gator och torg framfor
myndighetsbyggnader, spektakulära
åtgärder som blivit något av en EVspecialitet. De polska böndernas pro- 24
tester och vrede tar sig betydligt
stillsanunare uttryck, som hungerstrejker i kyrkor.
Bland polska bönder finns en
skepsis mot EV trots att Bondepartiet-PSL officiellt är for ett EVmedlemskap. Opinionsmätningar
visar på 70 procent stöd for inträde i
den mäktiga organisationen, intressant nog har bara 40 procent en
positiv uppfattning om unionen.
Bland euroskeptikerna finns en rädsla
for att forvandlas till ett jordbrukarnas B-lag, det som brukar kallas for
EV-medlemskap med dubbla hastigheter. Ganska ofta hörs EV-signaler
att de polska bönderna inte ska
producera kött och skinka utan
istället satsa på grönsaker, svamp och
bär, alltså oerhört arbetsintensiva och
foga lönsamma områden. Också mot
B-lagsresonemanget kan man höra
invändningar som: Hellre tillhöra Blaget än stå helt utanfor. Effektiviteten måste dock höjas. Den polska
skörden av t ex råg och vete är
genomsnittligt två gånger lägre än i
EU. När EV-jordbrukaren skördar 8
ton sockerbetor från 1 hektar rar den
polske bonden bara 3,5 ton.
Om Polen blir medlem i EU kommer plötsligt var fjärde EV-bonde att
vara polack. Ett polskt medlemskap
betyder också att CAP, unionens
gemensanuna jordbrukspolitik, skulle
knäckas fullständigt. Många människor, också i Polen, skulle inte alls ha
SVENSK TIDSKRIFT
något emot en kollaps av Bryssels
perverterade bidragspolitik. Orättfärdiga subsidier på EVs jordbruksvaror blockerar nämligen en
ekonomisk utveckling i Central- och
Östeuropa. Att den kapitalstarka EVmarknaden, Europas rikaste 15
nationer, i princip är stängd for de
polska bönderna är det polska
jordbrukets största problem. De
polska ropen skallar; biznes not aid!
Billigt BU-inträde
motsats till vad många utomlands
tror menar polackerna att ett
medlemskap i EV inte alls skulle bli
särskilt dyrt. De rar medhåll av den
svenske EV-parlamentarikern Ivar
Virgin (m) som anser att om Polen
rar ungefår samma villkor som
Sverige skulle nettobetalningen på
jordbruksområdet uppgå till cirka 12
miljarder kronor, efter avdrag for den
avgift som alla länder betalar.
Sveriges andel skulle i så fall bli ca
300 miljoner kronor. Ett rimligt pris
for att ra med Polen i EV, anser
Virgin.
EVs utvidgning österut är den
största politiska frågan som Sverige
och Västeuropa stått infor på länge.
En sak måste man i det sanunanhanget alltid komma ihåg: jordbruk
och Polen hör ihop, ja är oskiljaktigt.
Som ler och långhalm, som gin och
tonic, som Helan och Halvan, som…

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner