Print Friendly

Per Ericson; Hayek om Hayek

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

släppa fram budskapet utan alltfor stora
förvanskningar.
Politisk baneiförare
Det är ingen lätt uppgift. Rush
Limbaugh borde dock ha goda forutsättningar for att klara av den. En lagom
blandning av Reagan, Kemp, Johnny
PER ERICSON:
Carson och Bob Hope med kommissarie
Scalis kroppshydda är inte helt fel som
polirisk banerförare. Hur långt det räcker
far vi se.
Ingen behöver sova oroligt om natten
bara for att Rush Limbaugh med stor
framgång härjar i etern i USA. Han kan
gärna fortsätta ett tag till.
HAYEK OM HAYEK
F
å personer har betytt så mycket
for de liberala ideernas pånyttfödelse som Friedrich August
von Hayek (1899-1992). Nu
föreligger Hayeks självbiografi- eller åtminstone det närmaste vi kommer att ta i
den vägen.
Boken består av Hayeks egna kronologiska anteckningar, kompletterade med
utdrag ur intervjuer som infogats i anslutning till dessa. Volymen ingår i utgivningen av Hayeks samlade verk.
Skiftande miljöer
Trots de brister som med nödvändighet
vidlåder ett ofullbordat verk utgör Hayek
om Hayek ändå fascinerande läsning. Vi
far folja Hayeks intellektuella utveckling
och längs vägen stöter vi på många av
vårt århundrades mest centrala tänkare.
Hayek ””‘ Hayck. Stephan Kresge och Leif W enar.
Roudedge 1994.
Miljöerna skiftar från cafediskussioner
och privatseminarier i Wien, till det akademiska livet i England och USA, med
avbrott fOr boksamlande världen runt
och promenader i bergen.
Upptäckten av sitt intresse fOr ekonomi kunde Hayek datera tämligen exakt. När han under gymnasietiden någon
gång 1916 fick höra talas om Aristoteles’
indelning av etiken i de tre ämnesområ-
dena moral, politik och ekonomi, insåg
Hayek snabbt att det var detta frågekomplex som han ville studera.
Adam Smiths mantel
Mot den bakgrunden är det lätt att forstå
varfor Hayek inte begränsade sig till de
domäner som numera kommit att forknippas med den ekonomiska vetenskapen. I stället for att ägna sig åt att konstruera modeller, studera statistiska aggregat eller rabbla fyndiga ekvationer tog
han upp manteln från den tid då Adam
276 SVEN SK TI DS KRIFT
Smith undervisade moralfilosofi.
Hayeks syfte var att upptäcka och analysera fårutsättningarna får mänskligt
handlande vilket fårde honom in på ämnen som psykologi, idehistoria, filosofi
och vetenskapsteori.
Decentraliserad kunskap
Hayeks bidrag till diskussionen om hur
ett fritt samhälle kan byggas upp är omfattande. Själv ansåg Hayek att hans mest
originella bidrag till den ekonomiska debatten var analysen av den frågeställning
som han forst presenterade i uppsatsen
Economics and Knowledge – samhällets formåga att utnyttja decentraliserad kunskap. Hayek såg marknadsordningen som
ett system får att hantera den information
och kunskap som existerar i utspridd
fonn i samhället och som inte skulle
kunna användas som underlag får en
central styrning, i alla fall inte med
samma goda resultat.
I dessa dagar då Keynes dammas av på
nytt av regleringsivriga politiker är det
givetvis särskilt spännande att läsa skildringarna av Hayeks sammandrabbningar
med denne antagonist. De båda representerade motsatta poler i tänkandet,
men umgicks hela tiden på vänskaplig
basis. Keynes tycks ofta ha varit benägen
att ge Hayek rätt – i efterhand. Det Br
man väl ta får vad det är värt. Keynes var
ökänd får sin ombytlighet.
Oväntat genomslag
Hayeks bok Vägen till träldom fick ett
oväntat stort genomslag när den publicerades 1994, även om den av kollegorna
avfärdades som alltfår populärt hållen.
Keynes instämde dock i Hayeks beskrivning av faran i att en reglerad ekonomi
leder till att välfärdsstaten utvecklas i totalitär riktning. Han prisade boken i ett
brev till Hayek. Men samtidigt kunde
han ändå inte instämma i välmens slutsatser.
”Farliga handlingar”, skrev Keynes i
sitt brev, ”kan tryggt utfåras i ett samhälle som tänker och känner rätt, vilket
skulle vara vägen till helvetet om de utfördes av dem som tänker och känner
fel.” Det är svårt att inte betrakta uttalandet som ett underkännande av Keynes
egna rekommendationer. I en värld där
vi erfarenhetsmässigt kan konstatera att
politiker inte genomgående drivs av
helgonliknande motiv fårefaller der vara
en mindre god ide att införa en ordning
som nödvändigtvis måste administreras
av dygdemönster får att inte leda till helvetet.
SVEN SK T!DSKRIFT 277

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner