Print Friendly

Ny start för Europa

Av Johnny Munkhammar m fl. | 19 februari 2010

De politiska svaren för att möta den finansiella recessionen med subventioner, protektionism och omfattande regleringar är skadliga för ekonomin. Befria arbetsmarknaden, öppna finansmarknaderna och stärk det privata ägandet är några av de råd som unga experter ger till politiska beslutfattare för att ge Europa en ny start efter finanskrisen.

Hälften av världens stora ekonomier minskade den ekonomiska friheten som svar på finanskrisen, främst genom ökade offentliga utgifter. Detta har inte haft någon effekt på den långsiktiga tillväxten, men skulderna ökar lavinartat, enligt 2010 Index of Economic Freedom. Nu behövs nya idéer för hur vi ska komma starkare ur recessionen, som bygger på de enorma framgångarna under det gångna kvartsseklet med allt friare ekonomi och globalisering. Inom projektet Ny Start för Europa har unga experter det senaste året studerat ny forskning och skrivit rapporter. Nedan samlas några av de centrala råden till politiska beslutsfattare.

Stärk det privata ägandet. I kölvattnet av den finanskris som världen precis har gått igenom har det privata ägandet hamnat i skottgluggen. Man skyller krisen på ”giriga kapitalister” och glömmer bort att den politiska inblandningen på den amerikanska bostadsmarknaden möjliggjorde krisen. I tider då många ropar på mer av regleringar och politisk inblandning är det viktigt att minnas vad historien har lärt oss: marknadsekonomi och privat ägande är den bästa grunden för det samhälle som vill utveckla tillväxt och välstånd. Det europeiska projektet har en stolt tradition av att främja marknad, konkurrens och frihandel. Europas beslutsfattare måste våga välja denna väg även framöver.

Sänk skatterna. I ivern att visa medborgarna att de gör något åt krisen har många regeringar ökat de offentliga utgifterna – med ökade skulder som följd. Ny forskning, från bland annat Christina Romer som är chef över Vita Husets ekonomiska råd under Barack Obama, visar däremot att skattesänkningar kan vara ett betydligt bättre sätt att få fart på ekonomin än vad vi tidigare har trott. Det beror på att sänkta skatter leder till ökade privata investeringar, till skillnad mot utgiftsökningar som tränger ut investeringar. Att Sverige också långsiktigt tjänar på lägre skatter borde göra att skattesänkningar står i fokus för stimulanspolitiken.

Öppna finansmarknaderna. Den europeiska regleringsvågen har hunnit slå fram över många av finanssektorns verksamhetsområden. EU:s regleringsiver innefattar allt från bonusar, hedgefonder och kreditvärderingsinstitut. För att upprätthålla de nya regelverken planeras nya europeiska övervakningsmyndigheter. Den relativt stora frihet som råder på den svenska kapitalmarknaden har under 1900-talet inte varit en självklarhet. I den globala värld vi lever i i dag är det lätt att ta för givet de fördelar som integrerade och avreglerade kapitalmarknader medför.

Befria arbetsmarknaden. Finanskrisen har tydliggjort industrins minskade betydelse som arbetsgivare i Sverige. Det betyder att om inte nya arbetstillfällen skapas kommer den höga arbetslösheten bita sig fast. Förändringar på arbetsmarknadens område är nödvändiga för att nya arbetstillfällen skall växa fram i nya sektorer. Genom internationella jämförelser är det tydligt att avreglering skapar nya arbeten utan att minska den upplevda tryggheten för arbetstagarna. Sverige kan vidta åtgärder som leder till att vi går starkare ut ur krisen än vi gick in i den. Varför inte göra det?

Släpp fram småföretagen. Ett mer gynnsamt företagsklimat är centralt för tillväxt och välstånd. Det är trots allt först när företag organiskt förmås ta nya krafter ekonomin kommer på fötter igen. Strukturell omvandling måste bejakas. Företagandet leder till nya och spännande produkter, bättre jobb och levnadsförhållanden. EU bör till exempel fortsätta att minska företagens administrativa kostnader, som bara gör handeln ännu mer komplicerad. En metod vore att införa ett regelkostnadstak. Det innebär att om man ska införa nya regler måste man helt sonika förenkla eller ta bort andra.

Sjösätt en post-Lissabonagenda. I hög grad finns ansvaret och möjligheterna hos de enskilda europeiska länderna att göra så vi kommer starkare ur krisen. Men EU kan göra en hel del, inte minst genom att fokusera på sitt huvuduppdrag om fri rörlighet. Den ursprungliga Lissabonagendan syftade till att göra Europa innovativt och dynamiskt. En ny dylik agenda bör fokusera på att förstärka tjänstedirektivet för en öppen europeisk tjänstemarknad, rikta den sociala dialogen mot att främja rörligheten, samt öppna för mer arbetskraftsinvandring till Europa som helhet.

Sambandet mellan ekonomisk frihet och välstånd är starkt. Ska vi – Sverige och övriga Europa – komma starkare ur krisen måste vi undvika mer stat, skatt och regleringar. Det är entreprenörerna som skapar de nya jobben och välståndet. Politiska beslutsfattare bör fokusera på reformer som ökar entreprenörernas möjligheter att utvecklas.

Johnny Munkhammar, projektledare
Emilie Eriksson
Niclas Holmberg
Johanna Möllerström
Christofer Pihl
Nima Sanandaji

Fotnot: Inom projektet Ny Start för Europa utvecklas ekonomisk-politiska idéer på marknadsekonomisk grund om hur Europa ska komma starkare ur finanskrisen. Ny Start för Europa finansieras av Arvid Lindmans 60-årsfond.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner