Print Friendly

Nils Karlson; Mångfald bättre än monopol – även i forskningen

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Mångfald bättre
än tnonopol –
även i forskningen
l av Nils Karlson
City-universitet läggs ner. Det blev offer för sin egen framgång.
Men nedläggningen visar också att socialdemokratins oförmåga till förnyelse
fortsätter att skada svensk forskning och utbildning.
C
ITY-UNIVERSITETET STARTADE 1988 och
utvecklades till ett fristående, privat universitet med egen forskning, utbildning på
masternivå och akademisk förlagsverksamhet. Uppdraget var dubbelt;: dels att fungera som ett exempel, ett privat, avgiftsfinansierat alternativ till de statliga högskolorna och
universiteten och dels att bryta upp
förlegade problemformuleringar
genom forskning med bred relevans
för samhällsutvecklingen.
TV3 hade inlett sina sändningar på nyårsafton 1987.
Det privata daghemmet Pysslingen startades 1986. Cityakuten, en privat vårdcentral, hade kommit igång redan
1983. Behovet av ett motsvarande exempel på utbildningsområdet var utan tvekan stort.
På den högre utbildningens och forskningens område
var det nämligen nästan värre än på
Det övergripande målet har
varit att bidra till frihet, mångfald
och nytänkande i den svenska kunskapsmiljön. När förutsättningarna
för City-universitetet nu har förändrats och en avveckling inletts, finns
det anledning att summera de insatser som har gjorts och antyda vad
som återstår att göra.
CITY-UNIVERSITETET
andra håll. Under 1960- och 1970-
talen hade en kraftig centralisering
och politisering ägt rum. 1977 års
högskolereform innebar att det fria
studievalet ersattes av centralt fastställda utbildningslinjer, att antalet
utbildningsplatser på varje högskoleort och för varje utbildningslinje
och enstaka kurs fastställdes centralt, att utbildning och forskning
hade splittrats upp i separata organisationer och, inte minst, att de
SOVJETISK PLANMODELL
Ar 1988 var privata alternativ ett okänt fenomen inom
stora delar av det svenska samhället. Vård, skola, omsorg,
högre utbildning och forskning, för att inte tala om
exempelvis post, telefon eller järnvägar, bedrevs alla inom
ramen för offentliga planmonopoL Det fanns i praktiken
bara statlig radio och tv. Föreställningen var djupt rotad
att kunskap gick att centralisera till regering och riksdag om hur alla dessa verksamheter borde bedrivas.
Sedan dess har en hel del hänt.
forskande lärarnas inflytande i universitetens och högskolornas styrande organ radikalt hade
minskats till förmån för externa intressen, studenter och
fackliga företrädare. Högskolan skulle ”totaldimensioneras” av den centrala statsmakten. Närmare den sovjetiska
planmodellen kunde man knappast komma.
I denna miljö startades City-universitetet.
VARFÖR FRIA UNIVERSITET?
Nyfikenhet, djärvhet och vilja att ställa de annorlunda
frågorna, att försöka se verkligheten ur nya perspektiv, är
nödvändigt för att få ny kunskap. Nya ideer, personligt
c……..
er
lSvensk Tidskrift l2oor,nr 61fJ
Sverige behöver privata universitet som utmanar, stimulerar och utvecklar nya ideer.
engagemang och mänsklig växt kan aldrig, hur gärna än
Carl Tham, Thomas Östros och andra politiker önskar,
åstadkommas genom styrning och planering.
Därmed finns två huvudskäl för fria universitet. Det
första är kvalitativt. Universitet som står fria från statsmakten har de största förutsättningarna att förmedla
kvalificerad undervisning och forskning. Kunskapsutveckling förutsätter mångfald och oberoende. Konkurdet stora flertalet forskare och professorer är beroende av
staten för sin försörjning, är det kanske inte så märkligt
att angelägna ämnen och frågeställningar inte tas upp
till behandling.
Att Sverige behöver fler privata universitet, en reell
utbildningsmarknad, är uppenbart. Vi behöver fristående
utbildnings- och forskningsinstitutioner, med olika inriktning, organisation och finansiering. Fria universitet som
utmanar och stimulerar, som ärrens stimulerar nytänkande.
Och konkurrens ger kvalitet. ”Forskningsfinansieringen kreativa och utvecklar nya ideer.
Det andra skälet är principiellt. Ett samhälle som
värnar mångfalden och inser
riskerna med en allomfattande
har centraliserats.”
City-universitetet har hela tiden
stått fritt från statlig styrning,
reglering och finansiering. Det
har därigenom varit det enda helt
statsmakt måste skydda de kritiska motvikterna. Dit hör
fria universitet. Detta skäl är kanske det allra viktigaste.
I Sverige bedrivs högre utbildning och forskning inom
ramen för ett statligt monopol. Centralstyrning, byråkrati
och politiskt fastställda forskningsområden och utbildningsplaner. Symtomen är de samma som i det gamla sovjetsystemet köer, bristfällig kvalitet, stelheter och låg innovationsgrad. Att själv betala för sin utbildning, att investera egna pengar i sin egen och därmed Sveriges framtid
betraktas av någon anledning som suspekt.
Det offentliga samtalet har varit undermåligt. När
IIISvensk Tidskrift l2001, nr 61
privata och fria universitetet i Sverige.
Utbildningen har i huvudsak varit avgiftsfinansierad. Vissa intäkter har även kommit från bokförsäljning.
Övrig verksamhet har erhållit stöd från en rad olika
källor. Viktigast har huvudfinansiären Näringslivets fond
varit. Av en total omsättning på cirka 14 miljoner kronor
per år de senaste åren har Näringslivets fond svarat
för knappt hälften. Några andra finansiärer har varit
de Söderbergska stiftelserna, Axel och Margret Ax:son
Johnsons stiftelse, stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Riksbankens jubileumsfond.
City-universitetet har varit en virtuell organisation,
med en liten kärna av heltidsanställda. Under en normal termin har ett knappt tiotal varit fast anställda på
heltid. Ett tiotal externa kursansvariga, ett hundratal
externa föreläsare och 20-30 forskare har varit engagerade i olika former av kontrakts- och projektanställningar.
FORSKNING OM RÄ TTSSTATEN
Forskningen har fokuserats till områden som är underutvecklade vid andra svenska universitet och forskningsinstitutioner men som är viktiga för samhällsutvecklingen.
Ämnen som berör marknadens, civilsamhällets, dygdernas, den liberala demokratins och rättsstatens funktionssätt har prioriterats. Forskningen har skett i nära kontakt
med andra universitet och högskolor och har bedrivits i
form av nätverk.
City University Press (CUP), publicerade kontinuerligt aktuella forskningsrapporter och kurslitteratur.
Totalt publicerades ett knappt femtiotal titlar. Under
åren gavs ett 80-tal kurser, flertidsbegränsat och tänkt som ett sorts startbidrag. Att
långsiktigt fungera som finansiär av en kommersiell
utbildningsverksamhet har av uppenbara skäl riskerat
att hamna i konflikt med de egna medlemsföretagens
intressen. Näringslivets fond fattade hösten 1999 principbeslut om att stödet till City-universitetet successivt
skulle fasas ut.
Sedan dess har City-universitetets styrelse och ledning aktivt försökt finna en ny huvudfinansiär och partner till verksamheten. En affärsplan för en kommersialisering av utbildningsverksamheten utvecklades, med
ökad betoning av uppdragsutbildning, e-learninginslag
och en internationellt ackrediterad MBA-utbildning som
bärande ideer.
Intresset var betydande. Bland annat visade ett antal
större e-learningföretag intresse för ett samgående.
Diskussioner fördes också med Kungliga Tekniska
Högskolan och MGruppen (där Handelshögskolans
Exekutivutbildning äger 51 procent av aktierna). Med
MGruppen nåddes också en gemensam syn i viktiga frå-
gor. Den utbildningsverksamtalet motsvarande 5 akademiska poäng. En egen pedagogisk
metod utvecklades särskilt för
erfarna personer med tidigare
akademisk utbildning. Syftet
var att integrera tidigare erfarenheter och kunskaper med
”Isen är bruten för en
het som MGruppen bedrev
skulle kunna kompletteras
genom ett samgående med det
mer akademiskt orienterade
City-universitetet, som dessutom bedrev egen forskning.
mer marknadsmässig
syn på utbildning.”
nya lärdomar. Teori och föreläsningar kombinerades med
tillämpningar, exempel och workshops. Ett par tusen
studenter deltog i undervisningen. De kom från såväl
stora som små företag, från departement, myndigheter
och organisationer, men också direkt från de vanliga
universiteten.
City-universitetet utvecklade en särskild masterutbildning, kallad City Master, som gavs för första gången
höstterminen 1995. Den skiljde sig från det statliga högskoleväsendets magisterexamen, som är en fyra år lång
forskningsförberedande grundutbildning. En City Master var en praktiskt inriktad akademisk påbyggnadsutbildning som betonade bredd och praktisk tillämpning.
Förkunskapskraven var minst 120-poängs, eller motsvarande, universitets- eller högskoleutbildning samt
minst tre års arbetslivserfarenhet. City Mastern omfattade totalt 40 akademiska poäng, vilket motsvarar ett års
heltidsstudier. studietakten var flexibel, eftersom många
av deltagarna samtidigt var yrkesverksamma.
STATLIG KOPIA
Flera skäl har samverkat. till att City-universitetet nu
avvecklas. Det stöd som har erhållits från Näringslivets
fond, och därmed indirekt Svenskt Näringsliv och tidigare Svenska Arbetsgivarföreningen har hela tiden varit
MGruppen hade också tillgång
till utmärkta lokaler på kursgårdarna Skogshem och Wijk
ute på Lidingö.
Regeringen lade i början av september 2001 sin proposition Den öppna högskolan där de statliga universiteten uttryckligen uppmanades att arbeta mer aktivt med
avgiftsfinansierad uppdragsutbildning gentemot företag
och yrkesverksamma. Dessutom föreslogs att från den
l januari 2002 skulle inom hela det offentliga universitets- och högskoleväsendet införas en direkt kopia av
den masterexamen som City-universitetet skapade 1995.
Regeringens förslag innebär (som det står i pressmeddelandet) att:
Magisterexamen med ämnesbredd uppnås efter minst
40 poäng med en inriktning som respektive högskola
bestämmer. Den som antas till sådan utbildning ska ha en
examen om minst 120 poäng eller en motsvarande utländsk
examen. Inom magisterexamen med ämnesbredd ska ett
självständigt arbete om minst l Opoäng ingå.
Att som privat aktör konkurrera med de skattefinansierade
statliga universiteten på denna marknad är naturligtvis i
det närmaste en omöjlighet. Samtidigt innebär förslaget
att City-universitetets uppdrag delvis är uppfyllt.
Undertecknandet av det formella avtalet med
MGruppen kom att skjutas upp. Det allt sämre
lSvensk Tidskrift 12001, nr 61 B
O”l
c::
c::
”‘
konjunkturläget, i kombination med händelserna i New
York den 11 september, gjorde att City-universitetet
styrelse slutgiltigt valde att fatta beslut om en avveckling den 3 oktober 2001.
VIKTIG FÖREBILD
Hur skall då City-universitetets verksamhet bedömas?
På ett plan är svaret enkelt. För alla de studenter, lärare,
kursansvariga, forskare, seminariedeltagare, författare,
företag och andra deltagare som på olika sätt har engagerats i verksamheten och medverkat i kurser, utbildningar, seminarier, pubar, forskningsprojekt och böcker har City-universitetet utan tvekan varit en mycket viktig och meningsfull satsning.
stående högskolor tillerkändes också examensrätt enligt
de nya reglerna.
Universitetens och högskolornas styrelser avpolitiserades.
Från staten fristående stiftelser för finansiering av
forskning skapades med medel från de tidigare löntagarfonderna. Särskilda teknikbrostiftelser och forskningsbolag inrättades för att underlätta affärsmässig tillämpning av forskningens resultat.
NY POLITISERING
Dessvärre har en väsentlig återcentralisering och återreglering skett på flera områden. Såväl antagningen som
På ett mer allmänt plan är
det emellertid en grannlaga
uppgift att försöka bedöma
betydelsen. Dels har alla sam- ”Sverige behöver fler privata
myndighetsstrukturen har centraliserats.
universitet.”
Forskningsfinansieringen
har centraliserats och styrelserna politiserats. Kompetens
som enda kriterium vid tillsättande av professorer har
fått vika för det politiskt korrekta genom inrättandet av
de så kallade Tham-professurerna. Listan kan tyvärr
göras lång.
hälleliga företeelser och utvecklingstendenser många och
mer eller mindre komplexa orsaker, dels är det sannolikt
för tidigt att avgöra den långsiktiga påverkan.
Likväl finns det flera skäl som talar för att Cityuniversitetet har haft avsevärd betydelse. Det ena av Cityuniversitetets två huvuduppdrag var att fungera som ett
exempel, ett privat, fristående alternativ till de statliga
högskolorna och universiteten, med syfte att bidra till
frihet, mångfald och nytänkande i den svenska kunskapsmiljön.
Mellan åren 1991 och 1994 genomfördes ett antal
förändringar inom den offentliga högskolevärlden som
ligger i linje med den utveckling City-universitetet velat
befrämja. Ökad mångfald skapades såväl inom den högre
o
Ett bakslag var när privat utbildning, definierat som
utbildning där studenterna inte erhåller statliga bidrag,
den l januari 1997 pålades 25 procents moms.
Allvarligast var kanske att den frigörelse från den politiska makten som skapades genom att löntagarfondsmedlen
användes för att inrätta fristående forskningsstiftelser blockerades av statsrådet Carl Tham. Genom en retroaktiv speciallag riktad mot stiftelser skapade av stat och kommun
bytte regeringen ut styrelserna i dessa och inordnade dem i
det statliga forskningssystemet Följden är en än mer centraliserad forskningsfinansiering.utbildningen, som inom forskningsfinansieringen.
De statliga universiteten
och högskolorna gavs en
väsentligt ökad frihet att bland
annat själva forma sin utbild- ”Ar 1988 var privata alternativ
Mångfalden inom den svenska
kunskapsmiljön är därmed längt
ifrån vad den borde vara, även
om mycket är bättre än närett okänt fenomen.”
ningsorganisation, sitt utbildningsutbud, antagningen
av studenter samt inrättande och tillsättande av professurer.
Linjesystemet avskaffades. Genom en ny examinationsordning, bland annat med en ny magisterexamen,
gavs studenterna rätt att fritt kombinera ihop ämnen till
en examen.
studenternas val och kvalitetskrav gavs ökad betydelse för universitetens och högskolornas utveckling.
Resursfördelningen fastställdes med hänsyn till antalet
studenter, vilka studieresultat de presterat och undervisningens kvalitet. Chalmers tekniska högskola och
Högskolan i Jönköping ombildades till privaträttslig stiftelseform. Privata universitets och högskolors rätt att
utfärda examina lagreglerades. Ett antal sådana helt friCity-universitetet startades.
Det är svårt för ett privat, fristående universitet att
verka i en miljö av detta slag. Det finns en rad formella
och informella hinder för privata utbildningar. Det finns
till exempel inga klara kriterier för studielån eller när
det är möjligt att utfärda offentligt godkända examina.
Beslut som fattas i denna typ av frågor går oftast inte att
överklaga. Ofta går det inte ens att få besked om vilka
regler som gäller. I många fall är regeringen själv beslutande instans. Att utbildning på eftergymnasial nivå
bedrivs i offentlig regi är fortfarande en outtalad norm.
Dessa attityder till privat utbildning har dessutom
varit vitt spridda. City-universitetet fälldes, hur bisarrt
det än låter, 1997 i det fristående så kallade Marknadsetiska rådet för otillbörlig marknadsföring. Att ett privat
universitet skulle kunna erbjuda akademiska kurser och
ll!llSvensk Tidskrift l2oo1, nr 61
en oberoende masterexamen framstod för de representanter från informations- och reklamföretag som satt i
styrelsen för rådet som ofattbart och konstigt. Efter något
års funderande hade de dock vant sig vid tanken och
accepterade formuleringarna i våra kursbroschyrer.
Inställningen till avgiftsfinansierad akademisk utbildning är på väg att förändras. Regeringen har, som
nämnts, föreslagit att de statliga universiteten skall driva
avgiftsfinansierad uppdrags- och masterutbildning gentemot företag och yrkesverksamma. Därmed är förhoppningsvis isen bruten för en mer marknadsmässig
syn på utbildning.
City-universitetets andra huvuduppdrag var den ideutvecklande uppgiften att såväl bryta upp förlegade problemformuleringar inom forskning med bred relevans
för samhällsutvecklingen, som att försöka förnya undervisningens former och innehåll. Den nya statliga magisterexamen som införs den l januari 2002 är ett tydligt
tecken på framgång (även om konsekvenserna för Cityuniversitetet självt är negativa). Dessutom kan förhoppningsvis kurserna med unik inriktning och uppläggning
inspirera till efterföljd.
DYGDER OCH DEMOKRATI
För den renodlade ideutvecklande uppgiften finns det
skäl till betydande stolthet. Åter med reservation för att
även mycket annat inverkar är det min övertygelse att
åtminstone de större forskningsprojekten vi drivit, såväl
socialstats-, konstitutions- som dygdprojekten, har haft
och kommer att ha stor betydelse för Sveriges utveckling. Sannolikt har de nya synsätten och forskningsrö-
nen från socialstatsprojektet fundamental betydelse för
synen, inte minst inom delar av den politiska sfären, på
den svenska välfärdsstaten och dess konsekvenser. Betydelsen av introduktionen av begreppet civilsamhället i
den svenska samhällsdebatten och samhällsforskningen
kan knappast underskattas.
På motsvarande sätt har konstitutionsprojektet bidragit till ett betydligt större och bredare intresse för grundlagsfrågor allmänt, och maktdelning i synnerhet. SNS
författningsprojekt och den statliga Demokratiutredningen, som bägge startade efter City-universitetets
projekt, har kommit med förslag som innebär ökad
maktdelning, bland annat i form av reelllagprövning
och ett stärkt kommunalt självstyre. Dessutom ägnar sig
en rad statsvetare, ekonomer och jurister på de vanliga
universiteten nu åt konstitutionella frågor.
Dygdprojektet har också lett till en likartad attitydförändring. När det startade uppfattades begreppet dygd
som totalt förlegat. Den värdediskussion som möjligen
förekom handlade om rättvisa och jämlikhet som en central fördelning av materiella resurser. I dag finns ett helt
annat intresse för individens ansvar, medborgerliga plikter och medmänskliga dygder. Inom den vetenskapliga
världen står begrepp som dygder och socialt kapital i
centrum för diskussionen. Flera mer populära böcker
har nyligen publicerats om dygder. Insikten att riktiga
värden bara kan skapas underifrån av människor i interaktion blir allt mer spridd.
Även det ideburna uppdraget, om än tidlöst, är således
uppfyllt.
ÖKAT OBEROENDE
Vad återstår då att göra? Jämfört med skolan, vården och
omsorgen, eller för den delen post, telefon och järnvägar,
har utvecklingen mot ökad frihet och konkurrens gått
saktare på universitetsområdet. Vad bör göras för att den
svenska kunskapsmiljön skall utmärkas av frihet, mångfald och nytänkande? Nyckelorden bör vara etableringsfrihet, konkurrens och entreprenörskap. Följande förslag är enkla, konkreta åtgärder som kan genomföras
snabbt:
o Återge de forskningsstiftelser som skapades med medel
från de forna löntagarfonderna sitt oberoende.
o Skapa ett oberoende ackrediteringsorgan som beslutar
om rätt att utfärda offentligt reglerade examina och
om rätt för studenter att erhålla studiemedel.
o Inför avdragsrätt för stöd till privata forskningsstiftelser.
o Bedöm utbildningar utifrån kvalitet och inte utifrån
graden av statlig anknytning.
o Skapa fler oberoende stiftelsehögskolor.
o Konkurrensutsätt de statliga universiteten och högskolorna genom att införa kursavgifter.
o Ge privata universitet och universitet med offentligt
huvudmannaskap likvärdiga villkor för moms och
andra övriga skatter.
o Öka studiestödet och lånemöjligheterna för att finansiera avgifterna – ett väl fungerande system finns redan
för utlandsstudier.
o Inför avdragsrätt för investeringar i all utbildning.
o Inbjud framstående utländska universitet att etablera
sig på den nya svenska marknaden.
Fil dr Nils Karlson (nilsk@cityuniv.se) är City-universitets rektor och vd sedan 1995.
lSvensk Tidskrift l2oo1, nr 61 m

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner