Print Friendly

Minns Srebrenica

Av Eskil Franck och Robert Hårdh | 9 juli 2010

Det har nu gått 15 år sedan händelserna i Srebrenica – på söndag är det minnesdag för det största massmordet i Europa sedan andra världskriget. Erfarenheterna från de försonings- och rättsprocesser som följde på freden 1945 räckte uppenbarligen inte till för att förhindra ett nytt folkmord i Europa ett halvt sekel senare. Vi vet emellertid att vi måste försöka – alternativet är allt för kostsamt. Det skriver Eskil Franck och Robert Hårdh.

Eskil Franck

På söndag är det minnesdag för det största massmordet i Europa sedan andra världskriget. Under en vecka i början av juli 1995 dödades över 8 000 muslimska pojkar och män av bosnienserbiska styrkor i den lilla staden Srebrenica i östra Bosnien-Hercegovina. Den internationella brottmålstribunalen för forna Jugoslavien har i ett antal domar, den senaste för en knapp månad sedan, fastslagit att ett folkmord begicks.

Försoning är ett ord som ofta hamnar i centrum efter en väpnad konflikt. Försoning är en en lång och komplicerad process. För att den alls ska vara möjlig krävs att de skyldiga rannsakas och att sanningen kommer fram, att de drabbade får upprättelse och att de, så långt det är möjligt, kompenseras för sitt lidande.

Sociologen Luc Huyse, som studerat försoning efter krig och konflikter, beskriver försoningen i tre faser. Först övergår konflikten i en icke-våldsam samexistens. Därefter, när rädslan för den andre inte längre härskar, kan tillit och förtroende skapas. Med tiden föds empati, vilket fullbordar försoningen. I idealläget leder försoningen, enligt Huyse, till att det förflutna inte används som bränsle för nya konflikter.

Det har nu gått 15 år sedan händelserna i Srebrenica. Vi vet inte om det går att återskapa den harmoni som fanns mellan etniska folkgrupper på Balkan innan krigen bröt ut. Vi vet inte om Srebrenica kan användas som ytterligare ett exempel att dra lärdom av i syfte att förhindra nya folkmord. Det andra världskriget och erfarenheterna från de försonings- och rättsprocesser som följde på freden 1945 räckte uppenbarligen inte till för att förhindra ett nytt folkmord i Europa ett halvt sekel senare. Vi vet emellertid att vi måste försöka – alternativet är allt för kostsamt.

Våra båda organisationer arbetar på olika sätt med och för försoning. Folkmordet i Srebrenica är centralt i detta arbete. Forum för levande historia arbetar för närvarande med ett projekt om historiebruk, om hur bilden av historien kan missbrukas för att påverka och i vissa fall förhindra en försoningsprocess. Inför projektet har vi intervjuat kvinnor som förlorade sina fäder, män och söner i Srebrenica. Många har berättat hur svårt de har att försonas med såväl sitt liv som med dem som tog det ifrån dem.

Civil Rights Defenders har tillsammans med lokala människorättsförsvarare dokumenterat och rapporterat om krigsförbrytelser. Dessa dokument har legat till grund för många av de rättsprocesser som förts. För några år sedan var vi med och producerade dokumentärfilmen ”Scorpions”, om en bosnienserbisk paramilitär grupp som deltog mördandet i Srebrenica. Filmen, som består av filmmaterial från soldaterna själva, väckte kraftiga reaktioner när den visades på serbisk tv.

Revisionister kommer alltid att finnas, men rättsprocesserna i bland annat FN-tribunalen i Haag gör livet svårare för dem. Faktainsamlingen bidrar till en gemensam historieskrivning som på sikt kan ersätta de skilda versioner som fortfarande utövar ett stort inflytande på människor i det forna Jugoslavien – inte sällan med hjälp av maktlystna politiker som vet att spela på nationalistiska strängar.

För den som förlorade en nära anhörig, kanske hela sin familj, kan de där dagarna för 15 år sedan kännas som igår. Själsliga sår läker olika och det måste få ta den tid det tar. Omvärlden har däremot ett ansvar att göra vad den kan för att stödja en försoningsprocess. Vi måste därtill alltid minnas Srebrenica och försöka förstå folkmordets mekanismer med risk för att vi annars går nya folkmord till mötes.
(SNB)

Eskil Franck
Överintendent, Forum för levande historia

Robert Hårdh
Chef, Civil Rights Defenders (f d Svenska Helsingforskommittén)

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner