Print Friendly

Mattias Bengtsson; IT-revolution 3.0

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

>
U)
O’l
c
l.-
:ro
z
!T-revolution 3.0
1 av Mattias Bengtsson
Rasen på börsen betyder inte att den nya ekonomin var en dröm.
De visar bara att motorvägar inte skall byggas före T-Forden. Men nätet
kommer att växa vidare tills alla är uppkopplade. Och allting. Alltid.
B
REDBAND. Man skulle kunna tro att det var
en självklarhet om man bor i Birkastan i centrala Stockholm. Och det är det naturligtvis
om priset inte är ett hinder. För några tusen
i månaden kan jag säkert få en fast lina på ett
par hundra kilobit. Och för sisådär tio tusen per månad
går det nog att ordna ”äkta” bredband, det vill säga ett
par megabit.
Men en fast lina med hygglig kapacitet för två hundra kronor i månaden- det som utlovats av otaliga IIgumsar, telekomföretag och politiker- det finns inte. I
mitt fall är så kallad ADSL, dvs utnyttjande av det existerande telefonnätet, den rimligaste lösningen då huset
inte har kabel-TV och hyresvärden knappast är intresserad av att installera ett datanätverk.
Telia tar i och för sig emot beställning på ADSL, men
det tycks främst vara ett sätt att mäta intresset. Något
datum för leverans av tjänsten ges inte. Ett visst hopp
finns då en av Telias konkurrenter, Telenordia, nu talar
om att under innevarande år ta upp kampen med Telia
om att leverera ADSL.
BREDBAND INTE FÖR ALLA
Om bredband är svårt i centrala Stockholm, är det självfallet inget jämfört med vad det är där jag skriver detta,
på en ö i Stockholms skärgård. Här levereras inte ens
ISDN, utan det är fortfarande modem som gäller.
På samma ö som jag har en stuga, har också en av
mina äldsta vänner, Lars-Henrik Friis Molin, ett ställe.
Lars-Henrik är II-entreprenör. Hans största företagsbygge hittills är det europeiska Internetrekryteringsfö-
retaget Jobline.
Jobline blev en av de sista IT-introduktionerna på
stockholmsbörsen förra hösten. Själva introduktionen
gick bra. Därefter har dock aktien tappat det mesta av
sitt värde i det bistra, djupt pessimistiska börsklimat som
drabbat dotcom-branschen. Analytikerna har varit skeptiska till Joblines chanser att gå med vinst innan pengarna skulle ta slut.
Men i slutet på maj denna vår lade USA:s ledande –
och lönsamma – lnternetrekryteringsföretag, Monster.com, ett mycket attraktivt bud på Jobline. Det amerikanska företaget har tidigare försökt köpa Jobline för
att få ett fotfäste i Europa. Denna gång ser det dock ut
som köpet fullföljs då huvudägarna är villiga att sälja.
Monster.com betalar en dryg miljard kronor kontant för
Jobline, och av detta är Lars-Henrik Friis Molins andel
närmare en kvarts miljard. En II-miljonär skapas efter
det att bubblan sprack.
För den som följt och följer utvecklingen av vad som
lite slarvigt kallas den nya ekonomin finns det en del att
lära av dessa två exempel om bredband i Stockholm och
ett svenskt dotcom-företag.
BREDBAND TILL ALLA
Det är inte mycket mer än ett år sedan som frågan om
”bredband-till-alla-nu” var ett hett ämne, inte minst
politiskt. skulle staten gå in och ta ett övergripande
ansvar för bredbandsutbyggnaden eller skulle marknaden
sköta saken?
Oavsett vilket läger man tillhörde – stat eller marknad
– fanns det dock oftast en övertro på hur fort det skulle
gå och hur viktigt det var att det just skulle gå fort.
Fokuseringen låg på den grundläggande, tunga infrastrukturen, på leder av glasfiber som likt motorvägar
skulle bära den snabbt ökande II-trafiken. Frågan om
hur motorvägarna skulle dras in i våra bostäder och om
vem som skulle generera all denna trafik, den ägnades
mindre intresse.
Ändå borde det ha varit lätt för dem som hade erfarenhetavIT i den egna verksamheten, att inse att drömmen om bredband till alla installerat nu var just en dröm.
Väntetiden och kostnaden för ett företag att skaffa bredband gav vid handen att de tekniska, praktiska och ekof.m iSvensk Tidskrift l2001, nr 31
nomiska hindren var så pass stora, att bredband till alla
inte låg runt om hörnet. Och även om bredband till alla
genom ett mirakel hade blivit mer eller mindre omedelbart tillgängligt, hade det varit svårt att fylla det med ett
meningsfullt innehåll.
På den tankesmedja som jag är verksam, Timbro, kan
jag i och för sig lätt föreställa mig hur vi skulle kunna
använda oss av bredbandsuppkoppling till våra målgrupper. Vi skulle till exempel kunna distribuera våra
seminarier via video till intresserade. Att producera innehåll som video kräver dock stora resurser, både i form av
personal och av teknik, resurser som det tar tid att bygga
upp.
Det skulle ha varit idiotiskt att satsa på motorvägar
för de första T-Fordarna. Men med tiden kom motorvägarna och massbilismen. Och detsamma kommer att
gälla för bredbandet och den nya ekonomin.
Som exemplet Jobline visar
Analytikerna förutsåg dessutom att den amerikanska mikrochipsindustrin skulle konkurreras ut av billigare japansk och asiatisk produktion. Snabbt fallande
priser på minneschips åtföljdes av krav på protektionism
och subventioner till amerikanska företag, då integrerade kretsar ansågs vara en strategisk produkt.
Men nyckeln till framtiden var inte billig arbetskraft
och det löpande bandet. Den fanns, och finns, i den kreativitet som föder nya lösningar och produkter. Tvärtom skapades nya möjligheter när det blev allt billigare
att tillverka integrerade kretsar – i enlighet med Maores lag som stadgar att kapaciteten på kretsar till samma
pris kommer att fördubblas var artonde månad.
Att ett asiatiskt företag kan producera ett standardiserat minneschip billigt, för någon hundralapp, hotar
inte ett företag som kan ta dyrt betalt för en avancerad
mikroprocessor, t ex den senaste Pentium-processorn
för åtta tusen kronor. Den lilla kiselhar Internet-krisen eller !T-bubblan som sprack sina tydliga
undantag. Hypen och den överdrivna tilltron till den kortsiktiga kommersiella potentialen i
Internet har visserligen lett till
att en rad !T-företag gått under
eller nu värderas till en bråkdel
av när börshysterin var som
störst. Men det betyder inte att
Internets kommersiella betydelse och användning är i avtagande.
”Oavsett om man är på
sin skärgårdsö, i tunnelbanan
biten är inte värdefull i sig. Värdet ligger i designen av den.
Billigare hårdvarukomponenter gav
persondatorindustrin nya möjligheter att producera kraftfullare datorer
som i sin tur gav programvaruindustrin nya möjligheter att skapa allt
mera avancerade applikationer. Kombinera detta med Internets framväxt,
och snart var 80-talets vision om en
dator i varje hem verklighet- det tog
bara lite längre tid.
eller någon annanstans
skulle man kunna ladda
ned den senaste romanen ,
debattboken från Timbro
eller nyheterna till sinTvärtom växer trafiken fortsatt snabbt, samtidigt som
Internet för allt fler ”vanliga”
företag blivit en integrerad och
läsenhet.”
George Gilder menar att vi nu går
igenom en parallell till 80-talets nedgångsperiod. Persondatorföretagen
som gick omkull då motsvaras av
oundgänglig del av verksamheten. Och, som sagt, också
en del nya, renodlade dateom-företag går med vinst.
Risken just nu är snarast att den tidigare soldränkta
optimismen ersätts med en nattsvart pessimism, med
ett enkelt avfärdande av IT och den nya ekonomin.
I majnumret av den amerikanska tidskriften The
American Spectator skriver teknologigurun George Gilder om den kommande uppgången. Gilders tes är att vi
för närvarande passerar vad som i realiteten är ett mindre gupp, inte en djupare och utdragen nedgång, i den
nya ekonomins triumfmarsch.
George Gilder gör en jämförelse med den depression
som spred sig i !T-sektorn i mitten på 80-talet. Då var det
produktionen av integrerade kretsar och persondatorer
som hade hypats, och som körde in i väggen. Persondatorn, som många hade förutspått snart skulle finnas i
var mans hem, var ingen succe. En rad företag som tagit
fram nya, spännande persondatorer gick omkull.
dagens dotcom-död. Oron för en
”överproduktion” av integrerade kretsar motsvaras nu
av en oro över de snabbt fallande priserna på telekommunikationer. Det investeras för mycket i bredband och
nästa generations mobiltelefoni, varnar analytikerna.
På samma sätt som den allt billigare integrerade kretsen blev utgångspunkten för en ny uppgång för ett drygt
decennium sedan, menar Gilder att allt billigare bredband, allt billigare kommunikationer kommer att skapa
nästa uppgång. Maores lag för integrerade kretsar om
fördubblad kostnadseffektivitet var artonde månad, motsvaras på telekomområdet av en utveckling som tycks
vara ännu snabbare.
Liksom priset på en transistor fallit till någon miljondel av vad den var i början på 80-talet, faller nu priserna på bandbredd dramatiskt. Ny teknik gör det möjligt att överföra fantastiska mängder information till en
mycket låg kostnad. I laboratorierna finns idag glasfiberkablar som kan överföra lika mycket information per
zQJ:
::J
lC
Vl
<
lSvensk Tidskrift l2oo1, nr 31 m
Eli Heckscher (1879-1952) är
en av Sveriges internationellt
mest uppmärksammade ekonomer- fortfarande livligt citerad
och läst. Men i Sverige är han i
dag ganska okänd .
Eli Heckscher- om staten,
liberalismen och den ekonomiska politiken är en antologi med texter
i urval av Kurt Wickman.
Boken behandlar Beckschers
vetenskapliga och politiska produktion
samt ger dagens läsare tillgång till bortglömda , men fortfarande högst läsbara, texter av en av vår intellektuella historias
stora andar.
Beställ direkt från TIMBRO- 30% rabatt!
Besök www.timbro.sejbokhandel
221 kr inklusive moms. Hft m skyddsomslag, 404 sidor.
Porto tillkommer. (Ord pris i handeln 315 kr.)
Jag beställer _ ex av ELI HECKSCHER om staten, liberalismen och den
ekonomiska politiken (451-8).
NAMN
FÖRETAG
AORESS
E.POST SvT
-.-:. TIMBRO, BOX 5234, 102 45 STOCKHOLM, FAA 08-587 898 55, TEL 08-587 898 00
TIMBHO WWW.TIMBRO.SE, INFO@TIMBRO.SE
f.m lSvensk Tidskrift 12001, nr 31
sekund som motsvarande all Internettrafik under en
månad 1999.
Självfallet erbjuder denna utveckling en utmaning
för telekom-företagen och de IT-företag som levererar
utrustning till dem. Men för ekonomin som helhet är
billigare kommunikationer inte ett hot, utan ett löfte.
Bredband till alla ligger alltså fortfarande i korten.
Men det kommer att ta längre tid och sannolikt förverkligas i andra former än vad som tidigare förutspåtts.
När de första persondatorerna lanserades i slutet av
70-talet ställdes frågan vad de skulle användas till. Vi
som var fascinerade av själva tekniken blev oftast svaret
skyldiga, eller så sa vi något om att datorn kunde sköta
familjeekonomin eller kanske lagra matrecepten. Att
datorerna helt skulle ersätta skrivmaskinen och fungera
som porten till Internet var vi ovetande om, liksom att
datorspel skulle bli en mångmiljardindustri.
Visionen om bredband har lidit av samma begränsning. Att få en kraftfullare och ständigt uppkopplad lina
till datorn har onekligen sina fördelar. Men så länge
datorn skall startas och den bristande kapaciteten på
Internet inte innebär att Aftonbladets hemsida kommer
att laddas ned särskilt mycket snabbare, är trots allt vinsten begränsad.
När bredbandet verkligen kommer, kommer det sannolikt i trådlös form och inte primärt för att kopplas till
hemdatorn. Det är inte som ett vägguttag vid ett datorskrivbord som bredbandet har sin verkliga potential- vilket för övrigt är skälet till att en omfattande statsunderstödd utbyggnad av bredband hade varit ett enormt slöseri.
I mitt arbete på Timbro ingår att vara ansvarig för
en förlagsverksamhet. Den fråga jag allt oftare ställer
mig är hur länge böcker, tidningar och tidskrifter kommer att överleva i sin nuvarande form.
ELEKTRONISKT PAPPER TAR ÖVER
I år lanseras det elektroniska papperet på marknaden.
Elektroniskt papper är vad det låter som: ett papper som
beter sig som en dataskärm. Precis som på en dataskärm
kan text, symboler, grafik, fotografier och så vidare uppdateras ett oändligt antal gånger. Men till skillnad från en
dataskärm är elektroniskt papper tunt, flexibelt, billigt,
lättläst- också i solsken- och mycket el-snålt.(Läs mer
om elektroniskt papper på www.eink.com.)
Det återstår fortfarande en del att göra för att elektroniskt papper skall bli likvärdigt eller bättre än konventionellt papper med konventionellt tryck. Men inom
några år kommer det elektroniska papperet inte bara att
kunna konkurrera med vanligt papper, det kommer att
vara överlägset (till exempel kommer det att vara möjligt
att presentera rörliga färgbilder på elektroniskt papper).
Kombinera elektroniskt papper med nästa generations mobiltelefoni och trådlöst bredband, och vi har
skapat en revolutionerande produkt fullt i klass med
bilen, TV:n eller persondatorn.
Med en apparat, om man nu kan kalla den för
det, bestående av elektroniskt papper plus en del
elektronik och som i huvudsak skulle likna en tidskrift, skulle man överallt där mobiltelefoni når ha
omedelbar tillgång till allt som publiceras- eller har
publicerats.
Oavsett om man är på sin skärgårdsö, i tunnelbanan eller någon annanstans skulle man kunna
ladda ned den senaste romanen, debattboken från
Timbro eller nyheterna till sin läsenhet. På kort tid
skulle tryckerier vara lika ute som räknesnurreföretaget Facit var efter den elektroniska miniräknarens
introduktion. Med det elektroniska papperet skulle
det papperslösa kontoret faktiskt bli verklighet, dagstidningens dagar skulle vara räknade och förlagsbranschen skulle genomgå den största förändringen
sedan Gutenberg.
Men det mot bredband uppkopplade elektroniska papperet är bara en av många tänkbara produkter som närmar sig marknaden. Uppkoppling kommer att vara det centrala värdet i en läng rad nya
applikationer. Ett otal apparater i vårt hushåll och
själva bostaden kommer att vara uppkopplad. Bilen
kommer att vara uppkopplad. Mänga människor
kommer att vara uppkopplade (det vill säga bokstavligen uppkopplade i meningen att vissa kroppsfunktioner, som till exempel hjärtat, kommer att kunna
övervakas på distans).
Internet kommer inte att vara något vi är uppkopplade mot när vi surfar på datorn. Internet kommer att vara det globala nätverk som allt och alla är
uppkopplat mot jämt.
Det vanligaste misstaget vi gör när vi siar om
framtiden, är att vi överskattar förändringarna på
kort sikt och underskattar dem på läng sikt. Att bredbandsrevolutionen å la Bredbandsbolaget kom av
sig och att de flesta dateom-företagen inte nådde
stjärnorna, innebär inte att allt talet om den nya
ekonomin var strunt och att allt blir som förut.
Tvärtom finns det goda skäl för att anta att
utvecklingen kommer att accelerera ytterligare och
förändringens vindar blåsa än kraftigare. Den
mänskliga
kreativitet som driver processen framåt visar inga
tecken på att avta, utan nya ideer och visioner bildas
i en allt snabbare takt- understödda av den nya ekonomins globala och effektiva informationsflöde.
Mattias Bengtsson (mattiasb@timbro.se) är vd för
Timbro.
lSvensk Tidskrift l2oo1, nr 31 f.m

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner