Print Friendly

Martin Borgs; Statlig teknikfetischism

Av Redaktionen | 31 december 1999


1999


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

gerar. Låt oss istället satsa på moderna skolor, små klasser och välutbildade lärare, reformer som skulle förbättra elevernas prestationer.” NEA
menar att deras förslag kostar betydligt mindre än en skolpeng.
George W Bush är i flera avseenden inte den konservative politiker
som många amerikaner förväntat
sig. En sådan skall, menar vissa, inte
arbeta för att förbättra den offentliga utbildningen. Detta har under
lång tid varit förbehållet demokrater. Som republikan har Bush dock
en från demokraterna avvikande syn
på hur problemen ska lösas: ”Frustrationen över den offentliga skolan leder lätt till att politikerna i
Washington tar över rodret… eller
att man skrotar den offentliga skolan”, förklarar han och tillägger att
ingendera är vettiga vägar att gå.
”Vissa menar att det inte är rättvist
att tvinga missgynnade elever att
leva upp till höga krav. Men jag
menar att det är diskriminerande att
inte göra det – en vadderad trångsynthet som följer av låga krav.”
Som guvernör i Texas står Bush
bakom den största ekonomiska satsningen någonsin på offentlig utbildning. Det är till stor del frågan om
en omfördelning av pengar inom
gällande ekonomiska ramar- inklusive ett stort budgetöverskott- som
nu bl a satsas på skolan och sänkt
fastighetsskatt.
AVSKAFFAR LAGAR OCH REGLER
Fastställda krav på elever och skolor
är A och O i Bushs skolpolitik. Krav
på att eleverna skall kunna bemästra
engelska, matematik, naturvetenskap
och historia/geografi/samhällskunskap (social studies), har fastställts
på delstatsnivå. Samtidigt har 200
lagar och regler avskaffats för att ge
de lokala skoldistrikten större frihet
att verka inom angivna ramar. På
nationell nivå föreslår Bush förändringar i det sk Head-start-programmet, som med federala medel betalar
förskola för fler än 800 000 fattiga
barn. Ansvaret för programmet flyttas från social- till utbildningsdepartementet. Head-start skall på så sätt
bli mer utbildningsinriktat och
mindre en fråga om barnpassning.
Det råder ingen tvekan om att
många av de hundratals federala
utbildningsprogrammen är ineffektiva. Var och en som har sett hur
mycket tid som går åt till att fylla i
papper för att bevisa att specifika
krav uppfylls, kan vittna om detta.
Enligt beräkningar från Bushs kampanjledning stjäl det 50 miljoner
arbetstimmar varje år- vilket motsvarar 25 000 heltidsanställda – för
att sköta den byråkrati som dessa
program medför. Här kastar han ett
saftigt ben till den konservativa
falangen inom det republikanska
partiet: regeringen och politikerna i
Washington skall inte lägga sig i allt
statlig tel<nil<fetischism
av Martin Borgs
D
EN SATSNING på statligt bredband som
aviserats av Björn
Rosengren har mött
stark kritik. Det är
inte konstigt. De monument som
statliga ingenjörer försökt bygga på
senare tid ligger alla i ruiner. I epicentrum finns Teracom- ett okänt
statligt företag. Under regeringens
överinseende har företaget förorsakat två av 90-talets största fiaskonsatsningarna på marksänd digital TV
och digital radio. Dess ingenjörer har
tillåtits bränna statliga miljarder för
att tillfredsställa sin egen teknikfetischism.
satsningen på marksänd digitalför mycket vad man gör på delstatsoch lokalnivå. ”Den federala regeringen… måste vara klok nog att ge
mer makt och frihet till delstaterna
och lokala skoldistrikt, och samtidigt vara stark nog att i gengäld
kräva bevis på prestation”, förklarade Bush i september.
Bush är en pragmatiker som har
lärt sig arbeta över partigränserna,
vilket är populärt i tider av partipolitikerförakt. ”Lär sig eleverna även
engelska i en fungerande tvåspråkig
undervisning, bör vi stödja denna”,
förklarar Bush stick i stäv med att
man efter lång och hetsig debatt har
avskaffat tvåspråkig undervisning i
Kalifornien, ett steg som applåderades av många republikaner. ”Viktigt
är inte hur man når ett mål, utan de
gemensamma kraven och målen i
sig. Kraven innebär att man ska
kunna läsa och skriva på engelska.
Målet är att detta leder fram till att
alla elever har samma möjligheter”,
säger George W Bush som menar sig
stå för konservatism med medkänsla (compassionate conservatism).
”Det är konservativt att ställa krav
på utbildningen, att kräva baskunskaper och lokal kontroll över skolan. Medkänsla innebär att man försäkrar sig om att inte ett enda barn
blir på efterkälken.”
Elisabeth Precht (eprecht@austin.
rr.com) är frilansjournalist i Texas.
TV har plågats av ständiga förseningar. När sändningarna till sist
startade den l april i år (om än kraftigt decimerade) var dock optimismen stor. Enligt prognoserna skulle
l 0.000 markboxar säljas varje
månad. På Teracoms hemsida svarar
företaget på frågan om hur många
svenskar som hittills skaffat marksänd digital tv: ”Vi kan inte ge några
siffror över hur många boxar som
har sålts (det vet bara de som tillverkar boxarna). Men första leveransen av Nokias markboxar sålde
$:
([)
CL
Q.)
m-”””:
Q)
n
o
3
lSvensk Tidskrift 11999, nr slm
E
o
u
~
:l..
Q)
l- slut direkt, och nu är efterfrågan
större än vad Nokia kan leverera. Det
tyder på att intresset för marksänd
digital-TV är stort.”
I augusti meddelade dock Nokia
att de slutar tillverka markboxar,
eftersom intresset
unika flaggskepp – både via kabelTV-näten och som utfyllnad i SVT:s
ordinarie kanaler.
Framtidsfabrikens VD Jonas Birgersson har sagt att ”det svenska statliga digital-TV-nätet är den dumvarit så lågt. ”Vi
har analyserat statusen vad gäller
det digitala marknätet i Sverige. Vi
lägger inga stora
resurser på att
utveckla mjukvara
till något som det
inte finns en kommersiell marknad
för” sade Nokias
marknadsdirektör
Det svenska statliga
maste satsningen
i Sveriges historia, och då inkluderar jag 30-åriga
kriget.” Det vore
lätt att hålla med
honom, om det
inte vore för satsningen på digital
radio, DAB.
digital-TV-nätet är den
dummaste satsningen i
Sveriges historia, och
då inkluderar jag
30-åriga kriget.
Om marksänd
digital TV präglas av ständiga
Mikael Färsjö.
RIDÅ
Nokias avhopp ledde till att Teracom
genom sitt dotterbolag Boxer tecknade en order på 100.000 boxar, för
att säkerställa att Nokia återupptar
produktionen. Dessa skall sedan säljas eller hyras ut till konsumenter
med varierande grad av subvention.
Teracom uppger att investeringskostnaden för utbyggnaden av
det digitala marknätet för TV är
250-300 miljoner kronor per nät.
Tre nät är redan byggda och ett fjärde byggs just nu. Ofattbara en miljard kronor har hittills plöjts ned i
någonting TV-tittarna är ointresserade av. Hur få tittare man har vill
inte Teracom berätta, men klart är
att endast 350 (!!!)hushåll skaffade
abonnemang under de första fem
månaderna, trots miljonsatsningar
på marknadsföring.
TV-bolagen är lika ointresserade
som tittarna. Trots hot om avtalsbrott har vare sig TV3, TV4 och
Kanal 5 startat sina sändningar. Inte
heller ”spjutspetskanalerna” Cell
DTV eller Kunskaps-TV har börjat
sända. Och eftersom antalet tittare i
det digitala marknätet är så få sänds
SVT24 – som skulle bli marknätets
förseningar är
det precis tvärtom med digital radio.
Teracom började sända digital radio
redan 1995 och idag kan omkring 85
procent av svenska folket lyssna till
sändningarna.
GENOMBROTT 2003
För fyra år efter sändningsstarten
finns fortfarande inga digitala radioapparater för hemmet att köpa i
handeln. Det enda som finns är digitala bilradiomottagare, vilka precis
börjat säljas. Försäljningen är dock
lägre än den av grammofonspelare
för vinylskivor. Uppskattningsvis har
1.000 människor köpt en mottagare
för att kunna lyssna på digital radio.
Teracom har helt enkelt låtit ettor
och nollor rinna ur de digitala kranarna under fyra år, utan att någon
haft möjlighet att ta emot dem. Görs
ingenting kommer läckaget att fortsätta. En av tillverkarna av digitala
radioapparater bedömer att
genombrottet för digital radio kommer först år 2003, det vill säga nästan
ett decennium efter det att Teracom
påbörjade de svenska sändningarna.
Teracom agerar som strutsar
inför de återkommande misslyckandena. I en artikel i Teracoms kundtidning med rubriken ”Avtal i massor” skryter Lennart Ivarsson, VD
mlSvensk Tidskrift 11999, nr si
för dotterbolaget Senda AB, med att
90 procent av radio- och TV-försäljarna tecknat avtal med Senda. Att
samma försäljare knappt sålt några
abonnemang alls förbigår han helt
med tystnad.
Teracom saknar helt marknadstänkande. Ledningen bryr sig
uppenbarligen inte ett dyft om att
det inte finns något intresse från
konsumenterna. Huvudsaken verkar
vara att tekniken finns på plats, så
att ingenjörerna har något att skryta med på internationella mässor.
DAGS ATT GRANSKA
Om Teracom varit ett vanligt företag vore det lätt att föreställa sig vad
hårdhudade finansanalytiker hade
sagt. Men eftersom företaget är
helägt av staten och styrt av Kulturdepartementet riskerar inte Teracom
att utsättas för någon sådan kontrollmakt.
Att regeringen skall ingripa är
inte troligt. Socialdemokraternas
strävan efter politisk kontroll över
medierna är i själva verket huvudförklaringen till Teracoms fiaskon.
Motivet bakom de enorma investeringarna är regeringens strävan att
hinna före de privata företagens satsningar på sändningar via exempelvis kabel-tv-nät och satelliter, så att
staten får kontroll även över det digitala medielandskapet.
Det finns dock andra granskningsorgan vilka borde granska
Teracom omgående. Riksdagens
revisorer, Riksrevisionsverket och
statskontoret har alla som uppgift
att granska statliga verksamheter
utifrån krav på att medborgarnas
pengar används på ett effektivt sätt.
Det brådskar. Annars hotar
Rosengrens satsning på ”Bredband
2000” att stå i en klass för sig på
Richter-skalan.
Martin Borgs (mborgs@hillandknowlton.se) är PR-konsult på Hill & Knowlton.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner