Print Friendly

Lennart Lagerström; Det var en gång…

Av Redaktionen | 31 december 1983


1983


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

itid, kanske det blir ett nytt ”Miinchen-avtal”
utgående från status quo och vi får växla om
våra kronor till rubel …
En annan variant är naturligtvis att vi äntligen slaktar den heliga kon, dvs avvecklar
värnpliktssystemet och sätter upp stående
styrkor i akuteila områden: en brigad i Norrland, en i Mälardalen och en i Skåne, förstärkt kustartilleri från Gävlebukten till Öresund, en sjöbevakning med korvetter/bevakningsfartyg (som danska Niels Juel, 1200 ton,
30 knop resp norska Nordkapp, l 800 ton, 23
knop) stöttad av attackfartyg, ubåtar och helikoptrar samt ett flygvapen med tyngdpunkt
på spaning och marinsamverkan. På sikt bör
tillkomma robotluftvärn för försvar av tätorter och kommunikationer och detta skulle
kanske organisatoriskt höra till flygvapnet.
Varför skall vi inte ha stampersonal i förDet var en gång …
Det var en gång – det är ungefår 20 år sedan
nu – en statlig utredning som arbetade med
värdebeständighetsfrågan. En enhällig kommitte föreslog att staten skulle på försök i
mindre skala ge ut obligationer, där inlösningsvärdet steg i takt med konsumentprisindex. Den som haft indexobligationen i minst
fem år kunde sedan sälja den utan att behöva
betala realisationsvinstskatt. Den skattepliktiga räntan skulle sättas mycket låg. Som sekreterare tjänstgjorde en ung akademiker, som
med liv och lust ägnade sig åt arbetet och
småningom skrev – om jag inte minns fel –
en licentiatavhandling i just värdebeständighetsfrågan.
Dåvarande finansministern – en myndig
herre – lade betänkandet på hyllan, förmod- 105
svaret när vi har det i industrin och förvaltningen, kommunikationsväsendet och sjukvården? Varför skall just försvaret nöja sig
med halvutbildade amatörer och utrustning
m/ä när samhället i övrigt kräver kvalificerat
folk till sina datasystem och korvfabriker?
Armen kommer givetvis att knorra över en
så radikal omläggning (som emellertid säkert
tager minst 10 år att genomföra) och många
kommuner som förlorar ”sina” regementen
kommer säkert också att höra av sig, men
försvarets effektivitet kommer att mångdubblas, varjämte beredskapsläget hela tiden kan
bringas att svara mot den aktuella utrikespolitiska situationen. Vi kan ju ej påräkna någon
ökning av försvarsanslaget i dagens och morgondagens ekonomiska situation så det gäller
att i stället få mera försvar för pengarna.
Erik Gradelius
!igen med bankernas och industrins goda
minne.
Sedan dess har värdebeständighetsfrågan
varit uppe till debatt vid flera tillfällen. Den
senaste utredningen avsåg att få till stånd en
rättvis, dvs neutral, beskattning av inflationsvinster och inflationsförluster. Det var folkpartiregeringen som i november 1978 bemyndigade statsrådet Ingemar Mundebo att låta
utreda frågan om ”en övergång till real beskattning av räntor och kapitalvinster m m.”
Utredningsman blev professor Gustaf Lindencrona, aktiv folkpartist. Utredningen
lades fram i december 1982, en diger lunta på
över tusen sidor.
Utredningen har kommit i skymundan i
den allmänna debatten. Svenska Dagbladet,
/
/
106
t ex, avfärdade fyra års utredningsarbete med
ett negativt hållet ledarstick. Man skulle ha
väntat att tidningen bett några ledande ekonomer belysa utredningen eller öppnat sina
spalter för en ström av insändare. Folkpartiet, som haft ett lysande tillfalle att profliera
sig i denna hjärtefråga för partiet, har haft
annat att tänka på.
Det är att hoppas, att realbeskattningsfrå-
gan blir föremål för inträngande analyser i
Svensk Tidskrift. Låt mig komma med några
brandfacklor!
Det har varit beklämmande att kring årsskiftet se fd finansministrar, sekunderade av
den nuvarande, ägna helsidesannonser åt reklam för statens sparobligationer. Kapitalet
fördubblas på fem år, hette det bia. Pyttsan!
Med nuvarande inflation finns det risk för att
obligationens realvärde rent av sjunkit under
de fem åren. Och ändå har större delen av
den nominella ökningen drabbats av marginalskatt.
Man kan också undra, om riksgäldskontoret och riksbanken vet hur man räknar ränta. Sätter jag in 10000 kr på banken mot lO
procent ränta, läggs räntan år från år till kapitalet, och nästa års ränta räknas på behållningen vid föregående års slut. Det är detta
som i skolan kallades sammansatt ränta eller
ränta på ränta. Men satsar jag 10000 kr på en
sparobligation, räknas räntan hela tiden på
10000 kr. Då kan man lova så mycket högre
”årlig ränta”. Smart, men knappast hederligt.
Moderaterna har gjort en god insats genom
att få till stånd skattesparkonton och skattefondskonton. Men även moderata samlingspartiet svävar ibland på målet när det gäller
att inflationsskydda annat sparande, tex i
AP-fonden och i SPP. För några år sedan
lämnade SPP s k realräntelån, där räntan i
efterhand reglerades med hänsyn till prisstegringen under året. Lånen blev mycket populära. Men säg mig den glädje som varar beständigt. Som SPP-pensionär och moderat
smärtar det mig dubbelt, att det just blev ea
moderat ekonomiminister som på förslag av
en borgerlig riksbankschef införde sådana bestämmelser att realräntelånen i praktikea
stoppades.
På den tid då moderata utredare och sak·
kunniga arbetade inom ekonomidepartementet talade jag med några av ”Bohmans gossar” för att slå ett slag för statliga indexobJi.
gationer. Men se obligationer var inget all
satsa på, allra minst indexreglerade. Nej,
man skulle hjälpa industrin genom att på alla
sätt uppmuntra aktiesparande. Men det fi011
faktiskt folk – tex de nuvarande statsrådea
– som tycks anse att det är fult att äga aktic:t
Gustaf Lindeneronas förslag håller nu pi
att remissbehandlas. Det är risk för att fi.
nansministern lägger även detta förslag pi
hyllan. Det finns i alla fall något hopp för oss
som vill bevaka småspararnas intressen. Dea
nuvarande finansministern är nämligen ingea
annan än sekreteraren i den inledningsvi
nämnda värdesäkringskommitten. Fräg.
kan i vaije fall inte vara ny för honom . ..
Lennart LagerstrÖ/l

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner