itid, kanske det blir ett nytt "Miinchen-avtal" utgående från status quo och vi får växla om våra kronor till rubel ... En annan variant är naturligtvis att vi äntligen slaktar den heliga kon, dvs avvecklar värnpliktssystemet och sätter upp stående styrkor i akuteila områden: en brigad i Norrland, en i Mälardalen och en i Skåne, förstärkt kustartilleri från Gävlebukten till Öresund, en sjöbevakning med korvetter/bevakningsfartyg (som danska Niels Juel, 1200 ton, 30 knop resp norska Nordkapp, l 800 ton, 23 knop) stöttad av attackfartyg, ubåtar och helikoptrar samt ett flygvapen med tyngdpunkt på spaning och marinsamverkan. På sikt bör tillkomma robotluftvärn för försvar av tätorter och kommunikationer och detta skulle kanske organisatoriskt höra till flygvapnet. Varför skall vi inte ha stampersonal i förDet var en gång ... Det var en gång - det är ungefår 20 år sedan nu - en statlig utredning som arbetade med värdebeständighetsfrågan. En enhällig kommitte föreslog att staten skulle på försök i mindre skala ge ut obligationer, där inlösningsvärdet steg i takt med konsumentprisindex. Den som haft indexobligationen i minst fem år kunde sedan sälja den utan att behöva betala realisationsvinstskatt. Den skattepliktiga räntan skulle sättas mycket låg. Som sekreterare tjänstgjorde en ung akademiker, som med liv och lust ägnade sig åt arbetet och småningom skrev - om jag inte minns fel - en licentiatavhandling i just värdebeständighetsfrågan. Dåvarande finansministern - en myndig herre - lade betänkandet på hyllan, förmod- 105 svaret när vi har det i industrin och förvaltningen, kommunikationsväsendet och sjukvården? Varför skall just försvaret nöja sig med halvutbildade amatörer och utrustning m/ä när samhället i övrigt kräver kvalificerat folk till sina datasystem och korvfabriker? Armen kommer givetvis att knorra över en så radikal omläggning (som emellertid säkert tager minst 10 år att genomföra) och många kommuner som förlorar "sina" regementen kommer säkert också att höra av sig, men försvarets effektivitet kommer att mångdubblas, varjämte beredskapsläget hela tiden kan bringas att svara mot den aktuella utrikespolitiska situationen. Vi kan ju ej påräkna någon ökning av försvarsanslaget i dagens och morgondagens ekonomiska situation så det gäller att i stället få mera försvar för pengarna. Erik Gradelius !igen med bankernas och industrins goda minne. Sedan dess har värdebeständighetsfrågan varit uppe till debatt vid flera tillfällen. Den senaste utredningen avsåg att få till stånd en rättvis, dvs neutral, beskattning av inflationsvinster och inflationsförluster. Det var folkpartiregeringen som i november 1978 bemyndigade statsrådet Ingemar Mundebo att låta utreda frågan om "en övergång till real beskattning av räntor och kapitalvinster m m." Utredningsman blev professor Gustaf Lindencrona, aktiv folkpartist. Utredningen lades fram i december 1982, en diger lunta på över tusen sidor. Utredningen har kommit i skymundan i den allmänna debatten. Svenska Dagbladet, / / 106 t ex, avfärdade fyra års utredningsarbete med ett negativt hållet ledarstick. Man skulle ha väntat att tidningen bett några ledande ekonomer belysa utredningen eller öppnat sina spalter för en ström av insändare. Folkpartiet, som haft ett lysande tillfalle att profliera sig i denna hjärtefråga för partiet, har haft annat att tänka på. Det är att hoppas, att realbeskattningsfrå- gan blir föremål för inträngande analyser i Svensk Tidskrift. Låt mig komma med några brandfacklor! Det har varit beklämmande att kring årsskiftet se fd finansministrar, sekunderade av den nuvarande, ägna helsidesannonser åt reklam för statens sparobligationer. Kapitalet fördubblas på fem år, hette det bia. Pyttsan! Med nuvarande inflation finns det risk för att obligationens realvärde rent av sjunkit under de fem åren. Och ändå har större delen av den nominella ökningen drabbats av marginalskatt. Man kan också undra, om riksgäldskontoret och riksbanken vet hur man räknar ränta. Sätter jag in 10000 kr på banken mot lO procent ränta, läggs räntan år från år till kapitalet, och nästa års ränta räknas på behållningen vid föregående års slut. Det är detta som i skolan kallades sammansatt ränta eller ränta på ränta. Men satsar jag 10000 kr på en sparobligation, räknas räntan hela tiden på 10000 kr. Då kan man lova så mycket högre "årlig ränta". Smart, men knappast hederligt. Moderaterna har gjort en god insats genom att få till stånd skattesparkonton och skattefondskonton. Men även moderata samlingspartiet svävar ibland på målet när det gäller att inflationsskydda annat sparande, tex i AP-fonden och i SPP. För några år sedan lämnade SPP s k realräntelån, där räntan i efterhand reglerades med hänsyn till prisstegringen under året. Lånen blev mycket populära. Men säg mig den glädje som varar beständigt. Som SPP-pensionär och moderat smärtar det mig dubbelt, att det just blev ea moderat ekonomiminister som på förslag av en borgerlig riksbankschef införde sådana bestämmelser att realräntelånen i praktikea stoppades. På den tid då moderata utredare och sak· kunniga arbetade inom ekonomidepartementet talade jag med några av "Bohmans gossar" för att slå ett slag för statliga indexobJi. gationer. Men se obligationer var inget all satsa på, allra minst indexreglerade. Nej, man skulle hjälpa industrin genom att på alla sätt uppmuntra aktiesparande. Men det fi011 faktiskt folk - tex de nuvarande statsrådea - som tycks anse att det är fult att äga aktic:t Gustaf Lindeneronas förslag håller nu pi att remissbehandlas. Det är risk för att fi. nansministern lägger även detta förslag pi hyllan. Det finns i alla fall något hopp för oss som vill bevaka småspararnas intressen. Dea nuvarande finansministern är nämligen ingea annan än sekreteraren i den inledningsvi nämnda värdesäkringskommitten. Fräg. kan i vaije fall inte vara ny för honom . .. Lennart LagerstrÖ/l