Print Friendly

Ledare; Moderaternas väg

Av Redaktionen | 31 december 1987


1987


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LEDARE
Moderatemas väg
P
olitiska partier vill utöva makt. Det
är naturligt. Därför tenderar
politiska partier att bedöma sina
framgångar i termer av väljarstöd och
storlek. En logisk konsekvens av detta är
att den egna politiska strategin riskerar
att präglas av det kortsiktiga perspektivets möjligheter att nå makt och inflytande. I det perspektivet framstår den politiska konfrontationen både som en risk och
en möjlighet. Konfrontationen kan leda
in i debattens centrum. I ett annat debattklimat kan egna ställningstaganden och
särmeningar uppfattas som liggande
bredvid politikens huvudfrågor där kompromisserna göres.
Ändå är det så att det är partier som
betyder något i den politiska idedebatten
som växer i det långsiktiga perspektivet.
Moderatemas tillväxt under 70-talet berodde inte på att man undvek bråk – ej
heller på att man sökte bråk – utan på att
man vann stöd för sina ideer.
\
Moderatemas analys av det nya samhället – den nya fattigdomen och den nya
individualismen -var på en gång en samhällskritik och vision som man var ensam
om. I varje enskild sakfråga hade man
inte stöd av opinionen – i alla fall inte i
den opinion som kom till uttryck i den
politiska debatten och i massmedia –
eftersom man gav en verklighetsbild som
\ många människor och framför allt politiker kände sig ovana inför. I de grundl läggande dragen kunde dock människor
\ känna igen sina egna funderingar och
värderingar och samtidigt finna en förklaring till en samhällsutveckling vars resultat de inte gillade.
Det långsiktiga perspektivet
I dagens Sverige är det inte svårt att se
hur mycket moderaternas ideologiska
fasthet och debattvilja har betytt. Det kan
visserligen sägas – och det är så – att
internationaliseringen, den nya teknologin och en ideologisk nyväckelse över
hela västvärlden har betytt mycket, men
det är likväl moderaterna som i Sverige
hade förutsättningarna och viljan att ta
den debatt som behövdes. Det var det
långsiktiga perspektivet som gav moderaterna inflytande över den politiska idedebatten och det var det långsiktiga perspektivet som gjorde att man kunde motivera väljama att rösta på moderaterna.
Motsättningar mellan det kortsiktiga
och maktoptimerande perspektivet och
det långsiktiga ideprioriterande perspektivet är konstlade, eftersom det är det
långsiktiga perspektivet som också kan ge
politiskt väljarstöd och politisk makt, förutom det inflytande över samhällsutvecklingen som en stark ställning i idedebatten
kan ge. Moderatema vinner inga väljare
på att ligga nära andra partier och tycka
som andra, varför skulle i så fall väljarna
rösta på moderatema? Den enda vinst
som kan uppnås genom anpassning till
andra partier är att man som politisk
företrädare för moderatema får ett bekvämare liv – man får färre politiska angrepp – men detta innebär samtidigt att
man glöms bort. Vägen bort från den politiska stridslinjen är ingen väg mot framgång.
Det är viktigt att ha detta som en utgångspunkt när man bedömer dagens politiska spel som gäller samarbete över
blockgränsen. Kortsiktigt kan moderaterna uppleva att man står utanför, att man
av andra ses som halsstarriga. Men det
långsiktiga perspektivet har en större genomslagskraft på väljamas beteenden än
det kortsiktiga. Oavsett hur stora förhoppningar och oavsett hur stort intresse
som i dag knyts till en skattereform i mitten av det politiska fältet blir den betydelselös på längre sikt om den bara innehåller en omfördelning mellan olika grupper,
utan att utrymmet för den personliga sektorn ökar genom en sänkning av skattetrycket. På liknande sätt gäller detta intresset för och debatten om det politiska
samförståndet om kärnkraften, Sydafrika
eller försvaret. Så länge detta samförstånd bara är en konsekvens av ett politiskt spel som sker utan hänsyn till faktiska realiteter kan det visserligen kortsiktiga kännas otacksamt att stå utanför.
Medias intresse och opinionens förhoppningar kommer att vara riktade på de
parter som vill idka samförstånd. Långsiktigt är ändå en politik som är i samförstånd med verkligheten och människornas önskemål viktigare för att man skall
vara ett alternativ som påverkar den politiska debatten och som vinner väljare.
Frihet och marknadsekonomi
Det finns dock ett problem som moderaterna måste lösa. Man måste på nytt återta initiativet i de frågeställningar som gäller friheten och marknadsekonomins position i det svenska samhället. En stor del
av den politiska debatten i dag handlar
om frågor som under lång tid har varit
moderaternas profil. Marginalskattedebatten är ett sådant exempel, privatiseringar ett annat. Till en del är detta ett
resultat av politiska framgångar, till en
annan del är denna politiska debatt ett uttryck för en försvarsmekanism hos andra
partier, kanske är det framför allt en
kapitulation inför verkligheten. Oavsett
83
orsaken kvarstår problemet. Problemet
består i att moderaternas utrymme för att
driva dessa frågor har minskat i takt med
att andra har börjat tala om marginalskatter och privatiseringar. Samtidigt finns
det en risk att andra partier enbart övertar semantiken och inte kraven på de politiska förändringar som är en logisk följd.
För att fortsätta påverka debatten måste
därför moderatema utveckla sin profil för
att även i fortsättningen kunna driva debatten och påverka de partier – det gäller
inte bara folkpartiet – som har accepterat
delar av den moderata agendan.
skattefrågan och privatiseringsdebatten är frågor som även framdeles kan
bära upp.frihetsdebatten. När det gäller
skattema är moderatema ensamma om
att vilja sänka dem, vilket kommer att ha
sin betydelse när intresset för skattemodellsdiskussionen avstannar och intresset för en debatt om sänkta skatter
ökar. För moderatema är det viktigt att
föra skattedebatten med den enkelhet
och klarhet som följer av att skattetrycket
i dag är för högt, vilket inte bara är skadligt för ekonomi och sparande utan också
inskränker människornas frihet.
Förstärkning av grundlagsskyddet
Nära förknippad med skattedebatten
men på ett annat principiellt plan är den
konstitutionella debatten. Den offentliga
maktens växande ambitioner att styra
människornas liv har allt oftare kommit
att aktualisera en förstärkning av det
skydd grundlagen ger medborgarna. Orsaken till detta är inte bara att den offentliga makten tränger allt längre in i människors vardagsliv – det utlöser i sig självt
krav på en skyddad sektor – utan också
84
på att den allt oftare med stöd av sin demokratiska legitimitet påstår sig ha rätt
att stå över rättsregler som är självklara i
umgänget människor emellan och som är
rättsstatens fundament.
Kraven på att inget får stå i vägen för
majoritetets beslut är ett hot mot den enskildes frihet och mot det öppna samhällssystemet.
Debatten huruvida demokratin bygger
på en respekt för den enskildes rättigheter och lika värde eller om den blott är
en fråga om majoritetsbeslut, som inte erkänner några gränser för den offentliga
makten, kan mycket väl bli efterkrigstidens viktigaste debatt. På utgången av
den hänger inte bara om demokratibegreppet som sådant ska kunna utnyttjas
som argument för kollektivisering inom
olika samhällsområden utan också om
Sverige ska bli ett land där demokratin
tillåts ursäkta att den offentliga makten
bestämmer allt och människorna inget. I
denna central och avgörande frihetsdebatt måste moderatema ta strid. Det kan
göras genom att man enkelt och klart
hävdar att det faktum att vi i vårt land
demokratiskt ska besluta om det gemensamma inte innebär att det gemensamma
för den skull ska bestämma över allt. I
denna debatt om demokratin är det nödvändigt att precisera förslag om minoritetsskydd men också förslag om skydd för
majoriteten mot den politiska maktens
elit. Beslutande folkomröstningar måste
övervägas som ett instrument för att låta
folkviljan göra sig gällande i enskilda viktiga sakfrågor. Sådana folkomröstningar
skulle ha varit av stort värde för svenska
folkets frihetskamp mot löntagarfonder
och pensionsskatt
Moralisk rättfärdighet
Det finns dock andra områden där frihetsdebatten och debatten om marknadsekonomin kan föras framåt, det gäller
dessutom sakområden som har betydelse
för väljamas uppfattning om den moraliska rättfärdigheten i den moderata politiken.
l. Sverige är i dag i praktiken ett multietniskt samhälle. Vi är också ett land
som många vill invandra till. Likväl finns
det i Sverige ingen politik för att hantera
de problem och möjligheter som mångfalden kan ge. Det finns heller ingen politik som förenar mänsklig omtanke med
rättsstatens principer vad gäller invandringen. Det finns i dag inget parti som kan
erbjuda något annat än ökade utgifter,
trots att detta problemkomplex kanske
blir nittiotalets dominerande fråga, med
problem som i första hand ställer krav på
annat än ökade offentliga utgifter. Den
pluralism som marknadsekonomin ger,
ger också moderaterna en möjlighet att
tillföra debatten en politik som kan förena omtanke med fasthet.
2. Det finns i dag ingen miljöpolitik i Sverige, enbart krav på sänkta gränsvärden
och ökade offentliga utgifter.
Äganderätten och marknadsekonomin
ger en möjlighet att göra miljöfrågorna till
något som alla grupper i det svenska samhället kan ta ansvar för, utan att enskilda
åtgärder inom en viss sektor får oacceptabla skadeverkningar på industri och
sysselsättning.
3. Svenska barn växer alltför ofta upp i
känslafattiga miljöer, i avsaknad av fasta
känslomässiga relationer med en eller två
vuxna personer, Kreativiteten och inlärningsförmågan tas inte tillvara, kunskapsivem hejdas. Svenska barn möter i många
avseenden ett kallt samhälle. Det finns
kring debatten om mobbning, ungdomsvåld, skolpolitik och familjepolitik ett behov av att föra fram ideer som går ut på
att vi i Sverige måste låta barnen växa,
inte bara när det gäller kunskap utan
också när det gäller kreativitet, värderingar och känslomässig mognad.
4. Svensktu-landsbistånd har medverkat till att cementera diktaturer och fattigdom. Det har varit uppenbart länge
men nu kommer världen över en mängd
rapporter och vetenskapliga undersökningar som i teoretiska former kritiserar
och ifrågasätter formerna för den typ av
bistånd som Sverige och andra europeiska länder har gett. En inriktning av
u-landsbiståndet mot marknadsekonomi
och mänskliga fri- och rättigheter, i stället
för bistånd till regimer går däremot i linje
med den politik som gav västerlandet
självt utveckling och välfärd. För moderatema kan u-landsfrågoma bli en vinnande politik, inte minst som Sverige i
dag saknar en politik inom detta område
som går ut på något annat än ökade offentliga utgifter.
5. Inom många samhällssektorer ser vi
i dag att den offentliga makten inte uppfyller de löften den gett och de krav som
medborgama har rätt att ställa. Rättssäkerheten, tryggheten på gator och torg,
optionsaffärer i Stockholms stadshus, en
bostadspolitik som skapar svarta affärer,
en pensionsskatt som betrampar äganderätten, långa sjukvårdsköer, dubbel nedrustning inom den sociala välfärden som
en följd av förbjudna eller begränsade
privata initiativ och besparingar i de offentliga utgifterna, exemplen kan göras
85
många fler. Trots uppenbara misslyckanden undviker ansvariga politiker att ta
ansvar. Moderatema kan gå i täten för en
politik som inrymmer både etik och
moral när det gäller ansvarstagande, men
som också innehåller omsorg och rättssäkerhet när det gäller statens funktioner.
Vi behöver i Sverige en stat att lita på.
Moderaternas betydelse
Vi kommer att i kommande nummer av
Svensk Tidskrift behandla dessa olika
frågeställningar, som vi menar är av vital
betydelse för moderatemas idepolitiska
utveckling inför nittiotalet. Vi menar a.tt
dessa frågor också exemplifierar moderatemas betydelse för svensk samhällsdebatt. Gemensamt för de frågor vi här
har nämnt är att de inte nödvändigtvis
behöver vara huvudfrågor inför kommande valrörelser, men att de behandlar
politiska områden där moderatema genom en idepolitisk utveckling kan ta initiativet i samhällsdebatten. Därigenom
prioriterar man det långsiktiga perspektivet och därigenom kan man vinna både
inflytande och makt.
Vad det gäller för moderatema är att
inom dessa politiska områden – och
andra – bygga en brygga mellan de värderingar och den kunskap som människor lever med i sin privata närmiljö
och den politiska debatten. En ökad förståelse för att det som är klokt och moraliskt rätt i det lilla perspektivet också är
klokt och rätt i det stora politiska perspektivet kan ge frihetsdebatten en dynamisk dimension.
j
\
r

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner