Print Friendly

Lärarnas arbetssituation

Av Redaktionen | 31 december 1969


1969


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

SVEN KINNANDER:
Lärarnas arbetssituation
Lärarna befinner sig i ett klart
underläge när det gäller medinflytande
vid utformningen av miljön på
arbetsplatsen, skriver fil lic Sven
Kinnander, verksam inom Lärarnas
riksförbund. Det är ganska märkligt
att arbetsgivaren fortfarande genomför
stora omvälvningar utan att ge lärarna
möjligheter att göra sig gällande,
samtidigt som företagsdemokrati och
medinflytande på arbetsplatsen är
honnörsord i den allmänna debatten.
slagord i läroplaner etc under 1960-
talet har varit ”Eleven i centrum”.
Ofta har dock detta medfört att
lärarna kommit i skymundan.
skolan har under de senaste åren stått
under livlig debatt. Det gäller i första
hand de stora organisatoriska och pedagogiska reformer som har genomförts
under 1960-talet. Under den allra senaste tiden har dessutom elevernas ställning uppmärksammats i hög grad. En
grupp, som spelar en ledande roll inom
skolans värld, men som kommit helt vid
sidan om i dagens debatt är lärarna.
Samtidigt som lärarna i den allmänna
debatten lämnats åt sido har deras problem ökat i hög grad. De nya skolreformer som genomförts har medfört inte
bara nya och ändrade arbetsuppgifter
utan också en kvantitativ ökning av
arbetsbördan. En vanlig missuppfattning är att lärarnas arbetstid bara omfattar själva undervisningen om ca 20
-30 timmar i veckan. Till detta kommer emellertid lektionsförberedelser, efterarbete t ex i form av skrivningsrättning, konferenser, handledning, vakttjänst osv. Många lärare har dessutom
extra uppgifter som- klassföreståndare,
huvudlärare, institutionsföreståndare, ledare för morgonsamlingar osv.
Samtidigt som undervisningsskyldigheten legat på samma nivå sedan 1930-
talet har antalet arbetsuppgifter utöver
den rena undervisningen starkt ökats.
Kven under en pågående avtalsperiod
kan arbetsgivaren genom nya påbud
från departement och skolöverstyrelse
lägga på nya arbetsuppgifter utan att
lärarna kompenseras för den ökade arbetsbördan.
Ny arbetssituation
Det nya gymnasiet och den nya grundskolan har genom nya arbetsformer
skapat en helt annan arbetssituation för
lärarna jämfört med den som rådde
tidigare. Numera fordras en ingående
termins- och läsårsplanering förutom en
detaljplanering av olika undervisningsmoment. Dessutom fordras en genomgång av det rikhaltiga undervisnings.,.
material som står till förfogande. Den
förbättrade tillgången på audiovisuella
hjälpmedel har medfört en förbättrad
kvalitet på undervisningen men också
merarbete i form av längre förberedelser
och framställning av egen kompletterande undervisningsmateriel exempelvis i
ett sådant ämne som samhällskunskap.
I det moderna skolsamhället tenderar
dessutom skolreformerna att bli permanenta i och med de s k rullande läroplansöversynerna. Grundskolan har så-
lunda knappt hunnit genomföras förrän
förändringar skall ske genom en ny
läroplan, som skall börja träda i kraft
hösten 1970. Annu har lärarna ej fått
någon information om vad denna reform praktiskt skall innebära, trots att
bara ett halvår återstår till dess den
skall genomföras.
De visioner som ligger bakom reformerna blir ofta annorlunda när de omsätts i praktiken. Oftast har reformerna genomförts i mycket snabb takt trots
att lärarnas fackorganisationer och
ibland även skolmyndigheterna påpekat att de borde genomföras först då
resurser finns tillgängliga. De materiella
469
förutsättningarna i form av läroböcker,
hjälpmedel, lokaler etc brukar sällan stå
till förfogande när reformen skall genomföras. Hur skall man t ex kunna
bedriva gruppundervisning när grupprum helt saknas i ett stort antal skolor?
Hur skall undervisningert över huvud
taget kunna bedrivas utan mycket merarbete om man helt saknar läroböcker
i flera månader? Hur skall effektiva förberedelser kunna ske på skolan om lä-
rarna saknar arbetsrum?
Därtill saknas den icke-undervisande
personal i form av kuratorer, institutionstekniker, skrivhjälp osv som förutsättes i reformerna. Det beror ofta på
kommunerna om man verkligen anställer den nämnda personalen. Det hänger
nämligen i många fall på om de. genom
ekonomiska insatser vill fullfölja statsmakternas intentioner.
Försöksverksamheten
Ett annat inslag i den moderna skolan
utgör försöksverksamheten. Över hela
landet bedrivs en mängd olika försök.
Huvudmän för försöken är skolöverstyrelsen, lärarhögskolorna, universitetsinstitutioner, kommuner etc. Någon
samordning av försöken finns inte. Vissa sammanställningar visar emellertid
att det för närvarande pågår flera
hundra olika försök, som berör större
eller mindre grupper elever och lä-
rare. Till de större försöken hör !MUprojektet (individualiserad matematikundervisning) som läsåret 1968/69 betorde över 20 000 elever. Givetvis med- 470
för många av försöken merarbete för
lärarna i form av ökad förberedelsetid,
fler konferenser och arbete i samband
med provledning. Lärarna har i allmänhet ställt sig positiva till försöksverksamhet. Den stora ökningen av antalet
försök har emellertid gjort att man
måste fråga sig om inte någon form av
samordning och en viss ”ransonering”
av försöken blir nödvändig. Detta får
dock inte medföra en centraldirigering
av den fria forskningen på pedagogikens
område. Lärarna borde också få bättre
information och ha ett medinflytande
på utformningen av försöken.
Över huvud taget befinner sig lärarna i ett klart underläge när det gäller
reellt medinflytande vid utformningen
av miljön på arbetsplatsen. Det är ganska märkligt att arbetsgivaren fortfarande genomför stora omvälvningar utan
att ge lärarna möjligheter att göra sig
gällande, samtidigt som företagsdemokrati och medinflytande på arbetsplatsen är honnörsord i den allmänna debatten.
Lärarna i skymundan
slagordet i läroplanerna under 1960-
talet har varit ”Eleven i centrum”. Detta har emellertid i många sammanhang
medfört att lärarna kommit i skymundan. Detta gäller inte minst i skoldemokratidebatten. I denna har man
ofta satt likhetstecken mellan skoldemokrati och elevdemokrati.
Arbetstagare inom den offentliga eller enskilda sektorn är vana vid att deras arbetsgivare ger dem sitt offentliga
stöd om svåra situationer skulle uppstå.
skolmyndigheterna däremot har tyvärr
i många sammanhang ställt sig kallsinniga eller avvisande. Ett glädjande undantag utgör generaldirektör Orrings
nyligen gjorda uttalande angående lä-
rarnas arbetssituation.
Disciplinsituationen har under de senaste åren förvärrats. Detta är ett faktum som man på många håll sökt dölja.
Många lärare vill av rädsla för dåligt
tjänstgöringsbetyg inte gå till skolledningen med sina problem. Xven de ansvariga myndigheterna blundar ofta för
svårigheterna. När den nya skolan skall
presenteras i exempelvis TV framställs
den ofta som helt problemfri i detta avseende. Det är verkligen på tiden att
man öppet debatterar disciplinfrågorna.
En del positiva åtgärder har vidtagits
när det gäller hithörande frågor, t ex
genom inrättandet av observationskliniker och observationsklasser, men mycket
återstår fortfarande.
Ovanstående förhållanden gör att lä-
rarna upplevt sin arbetssituation som
allt mer krävande och pressande. Vantrivseln är utbredd bland lärarna speciellt i storstadsområdena. Detta gäller
inte bara de gamla lärarna, som börjat
sin lärarbana i det gamla gymnasiet eller i realskolor och flickskolor. Också
de unga lärarna blir ofta mycket snart
desillusionerade av sitt arbete..
Många lärare lider av stress och blir
tvungna att sjukskriva sig för längre eller kortare perioder. De äldre söker i allt
större utsträckning sjukpension eller förtidspension.
Den mänskliga faktorn
Bakom de stora skolreformerna står när
det gäller grunddragen oftast en enig
riksdag. Reformerna kostar årligen stora
belopp. Det ligger verkligen i samhällets intresse att de kan genomföras och
följas upp på ett tillfredsställande sätt.
Man får givetvis därvid inte bortse från
den mänskliga faktorn. Härvid bör man
också beakta den ökade friktion, som
tenderar att uppstå mellan lärare och
471
elever på grund av de växande generationsmotsättningarna. Givetvis har frigörelsen från den gamla ”pluggskolan”
haft många positiva effekter för eleverna. Men 1960-talet kom samtidigt att
bli det decennium då lärarna glömdes
bort. Deras arbetsbörda måste nu ges
rimliga proportioner, deras medinflytande på arbetsplatsen måste stärkas och
de måste ha skolmyndigheternas hjälp
och stöd om de visioner som ligger bakom skolreformerna någonsin skall kunna förverkligas ute i skolans vardagsmiljö.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner