Print Friendly

Kan man mäta frihet?

Av Anders Ydstedt | 30 augusti 2019



Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring, skrev Biskop Thomas på 1400-talet. Idag finns det flera olika index som försöker mäta friheten i olika länder, men vad är det egentligen de mäter? Anders Ydstedt letar svar i Aix-en-Provence och Stockholm.

I veckan presenterade Heritage Foundation sitt Index of Economic Freedom 2019 på Entreprenörsskapsforum i Stockholm. Förra veckan medverkade jag och Svensk Tidskrift i IES-International Summer University in Political Economy i Aix-en-Provence, som inleddes med en genomgång av Fraser Institute The Human Freedom Index 2018. På båda platserna ägnades Sveriges förändrade position och frihetsreformer särskilt intresse.

Temat för årets IES Summer University i Aix-en-Provence var läget för friheten 30 år efter murens fall. Den inledande panelen med Tom Palmer från Atlas, Tanja Porcnik från Fraser och Stephen Davies var ganska pessimistisk om läget just nu, även om utvecklingen naturligtvis varit fantastisk om man ser till hela perioden. Inte minst utvecklingen i öst- och centraleuropa ägnades särskild uppmärksamhet. Tanja Porcnik från Fraser Institute berättade att i Human Freedom Index så har friheten överlag i världen minskat de senaste tio åren. Av 142 länder som studerats sedan 2008 har friheten minskat i 81 länder, ökat i 58 och varit oförändrad i tre.

Human Freedom Index mäter 79 indikatorer på personlig och ekonomisk frihet, såsom rättssystem, säkerhet, mobilitet, äganderätt, religiös frihet med flera, och i den senaste rapporten granskades 162 länder. Fraser Institute har gjort denna studie sedan 2008.

I topp på frihetslistan finns Nya Zealand, Schweiz, Hong Kong, Australien och Kanada. I botten återfinns Syrien, Venezuela, Jemen, Irak och Libyen. I den senaste listan hamnade Sverige på plats 17, och som bäst låg Sverige på plats åtta år 2011.

Fraser Institute visar också på sambandet mellan frihet och ekonomisk framgång. Toppkvartilen av fria länder hade signifikant högre genomsnittlig per capita inkomst ($39,249). I den minst fria kvartilen var den genomsnittliga per capita inkomsten lägre än en tredjedel av vad den var i den friaste ($12,026).

På Entreprenörsskapsforum introducerades Index of Economic Freedom av Terry Miller, ambassadör och chef för Center for International Trade and Economics på The Heritage Foundation. Miller berättade att Heritage mätt ekonomisk frihet sedan 1995, och under den tiden har friheten ökat signifikant. Med ekonomisk frihet kommer också välstånd och tillväxt men viktigast, enligt Miller, är att fattigdomen minskat. Sverige hamnade i senaste index på plats 19.

Heritage mäter ekonomisk frihet utifrån fyra områden; rättsstatsprincipen, storleken på offentliga sektorn, regleringars effektivitet och hur öppen marknaden är. Topplistan hos Heritage är Hong Kong, Singapore, Nya Zeeland, Schweiz och Australien. På botten återfinns Nordkorea, Venezuela och Kuba.

Anthony B. Kim, forskningsledare och redaktör, redogjorde för resultaten i årets rankning. Kim berättad att han med intresse studerat Sveriges resa över tid, med en allt mer öppen och effektiv ekonomi. Sveriges styrka är rättsstaten, och att alla parter inser betydelsen av ekonomisk frihet och frihandel. Svaga sidor är storleken på den offentliga sektorn, med höga skatter som följd, och hårt reglerad arbetsmarknad. Att utveckla friheten är dock en ständigt pågående process, där exempelvis sämre konjunktur kan försvåra läget för Sverige som redan har höga kostnader och skatter. Kims råd till Sverige var att försöka ta små steg i rätt riktning.

Både i Aix och i Stockholm fanns ett intresse för Sveriges utveckling. Terry Miller refererade till den amerikanska vänstern som ser Sverige som någon slags socialistisk nirvana. Att så inte är fallet visade både Fraser och Heritages index. Tvärtom är det personlig och ekonomisk frihet som skapar välstånd.

I Stockholm fick Catarina Kärkkäinen, ledarskribent på Svenska Dagbladet, berätta om hur Sverige blev rikt, nästan slarvade bort framgångarna och nu kämpar sig tillbaka. I Aix berättade jag om hur Sverige gjort stora reformer sedan 1990-talet, men de största och viktigaste reformerna gjordes redan på mitten av 1800-talet. I Sverige avstannade reformtakten 2010 enligt Nils Karlson. Kanske är det detta som framgår av Sveriges toppnotering för år 2011 i Frasers index?

Värt att notera är också att det i stort sett är samma länder som toppar båda listorna. Läget i Hong Kong visar dock på vilken skör tråd både ekonomisk och personlig frihet kan vila. I Frasers index ligger Hong Kong på plats tre och Kina på plats 135.

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism