Print Friendly

Johan Hjertqvist; Om lärdomar från 1600-talet

Av Redaktionen | 31 december 1981


1981


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

lärdomar
från 1600-talet
Kan vi dra några lärdomar av 1600-talet? Sällan, skulle väl de flesta svenskar svara idag.
Gamla kungar och religionskrig har väl inte
något att lära oss 1980-talsmänniskor, visserligen historielösa men fortfarande mest upplysta
i hela världen…
Okunnigheten om historiska samband berö-
var oss insikten om hur paralleller i utvecklingen kan knytas samman till lärorika erfarenheter. I USA, där den historiska forskningen i
långt högre grad än i Västeuropa präglas a1
ekonomiska analyser, har den nya generationen forskare kunnat presentera övertygand
teorier om varför den industriella revolutionen
inträffade först i England och just vid 1700-
talets mitt.
Gary Becker, Douglass F North och deras
kollegor i den ”nya” nationalekonomiska skolan visar att den förklaring som länge varit
rådande är ihålig och ofullständig. Hittills har
läroböckerna inte kunnat ge någon bättre förklaring än att det i England vid 1700-talets
början uppstått en ”unik kombination” av tillgång på råvaror, arbetskraft, teknisk utveckling
och kapital, vilket tillsammantaget gav den industriella utvecklingen en avgörande skjuts.
Men vad som knöt samman dessa faktorer har
ingen kunnat svara på, inte heller varför samma kliv fra~åt saknades i t ex 1300-talets
Norditalien, där samma faktorer fanns tillgängliga.
Avgörande var, menar de här forskarna, int
tillgången på billig stenkol eller kapital so
byggts upp under flera hundra år. Den verklig
revolutionerande effekten hade i stället händel
ser under föregående århundrade. Då genom
förde den engelska medelklassen som den första
i världen en borgerlig revolution, som till sin
efterbörd gav avgörande förändringar av
ägande- och kontraktsrätten. Viktigast var att
äganderätten till jorden övergick till brukaren.
Ett rationelltjordbruk kunde nu börja bedrivas
sedan dessa systemforändringar garanterade
ägaren/brukaren vinsten av sitt arbete. Samma
förhållande kom att gälla även andra områden
av det ekonomiska livet. Begränsningar av
kungamakten medförde också den rättsliga stabilitet som industrikapitalismen krävde. Utan
för\’issningen att investeringarna inte kunde
konfiskeras hade de tidiga kapitalisterna knappast varit lika motiverade att binda sina pengar
i långsiktiga projekt.
Här ligger nyckeln till resonemanget. Först
då nyttjanderätt och rätt till avkastningen sammanföll – så hade ju inte varit fallet under
något tidigare skede av den västerländska ekonomins utveckling – blev den ekonomiska
drivkraften tillräckligt stark för att kapitalackumulationen skulle bli omfattande nog for ett
dyrbart teknologiskt genombrott.
Grunden till den industriella revolutionen
lades alltså hundra år fore dess genombrott. Av
k”J-talet kan vi inte bara lära att det enskilda
ägandet och rätten till avkastning på kapitalet
är av central betydelse för utvecklingen. Det då
rådande ekonomiska systemet – merkantilismen- visade sig inte heller överleva den dynamiska och omstörtande forändring l 700-talets
fria ekonomi förutsatte och gav upphov till.
Merkantilismen var sannolikt ett nödvändigt
steg i utvecklingen mot en friare ekonomi. Den
långtgående statliga styrningen av 1600-talsrkonomierna skapade enhetliga valuta- och
mättsystem och bättre kommunikationer samt
9
underlättade genom sin ensidiga betoning av
exporten kapitalansamlingen i de mest framgångsrika handelsnationerna – England och
Nederländerna. Där gav 1600-talets vinstinflation hög lönsamhet åt den begynnande industrin samtidigt som lönerna pressades ned.
Utan denna höjda vinstnivå hade aldrig resurser fOr återinvestering i industrin skapats.
Håller cirkeln nu på att slutas? Vi befinner
oss idag i en situation där den statliga regleringen av näringslivet blivit allt mer skadlig
och hämmande. ”Merkantalistisk” stimulans
av exporten tillgrips visserligen då och då i
form av klämmiga kampanjer från Exportrå-
deL Men vad hjälper det när ett nät av förordningar och regler långt mera effektivt motverkar exportstimulerande konkurrenskraft? Motivet är på det hela taget det samma som styrde
det gamla skråväsendet: resultatet av den ekonomiska verksamheten får inte bli ”ojämlikt”.
Vissa branscher ska inte få ”slås ut”, svaga
regione: inte bli svagare, ur marknadssynpunkt
mindre konkurrenskraftiga löntagargrupper
hållas upp. I vad mån denna i och for sig
”humana”politik är realistisk och på lång sikt
ens nyttig analyseras däremot sällan.
Som en del av denna utjämnande politik
måste alltfOr lönsamma företag hållas tillbaka.
”Övervinster” ska omhändertas och motivet
for skicklig arbetskraft att ta anställning i de
expansiva, dvs mest lönsamma foretagen , forsvagas. En långtgående utjämning är väl forenlig med skråsystemet men avgjort inte med en
dynamisk kapitalism. I valet mellan att å ena
sidan låta foretagen nå tillräcklig lönsamhet fOr
att säkra kapitalackumulationen fOr nödvändiga, framtida investeringar och ” utjämnande”
statliga ingrepp å den andra, som håller lön- … –
lO
samheten nere på en politiskt opportun men
otillräcklig nivå, väljer makthavarna det senare. Därefter sprider sig stor bestörtning: va,
klarar inte näringslivet investeringarna, då
måste vi gripa in med branschfonder och
strukturutredningar. ..
För 300 år sedan visade de ekonomiska mekanismerna att de avgörande investeringarna
inte blev gjorda om lönsamheten var otillräcklig. Statliga propåer räckte inte. Trots stora
ansträngningar och subventioner blev den tidiga svenska industrien -manufakturerna –
dyrbara fiaskon . Trots 300 års framgångsrik
kapitalis111 tycks nu det helt grundläggande
lönsamhetsvillkoret på väg att trängas undan
av kortsiktiga överväganden. För en marxist är
detta fenomen bara ett steg i den lagbundna
serie av motsättningar, som ska bli kapitalis·
mens död. Men att en rad västeuropeiska libe·
rala regeringar, med den svenska i god ledning,
skulle bli de som visar att denna tes är riktig, är
mer ironiskt än Marx kunde ana!
Johan Hjertqvist
Med detta häfte följ er ett inbetalningskort avseende prenumerationsavgiften 70:- kronor för år 1981. (Prenumerationspris
för pensionärer: 60:-)

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner