Print Friendly

Gunnar Hambraeus; Svensk industripolitik

Av Redaktionen | 31 december 1981


1981


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

GUNNAR HAMBRAEUS:
Svensk industripolitik
lngerljörsvetenskapsakademien har de senaste
åren arbetat medfrågan hur det svenska
näringslivet skall kunna stärkas och
utvecklas. Chefenfår l VA, professor Gunnar
Hambraeus, presenterar en rad konkreta
forslag tillforbättringar. Han understryker
blaatt industrins insatserfor FoUforskning och utveckling – måste stärkas
kraftigt. Sverige intar i dag en ledande
ställning på många punkter på den tekniska
och industriella världsmarknaden. Om denna
skall kunna vidmakthållas måste vi utbilda
naturvetare, tekniker och ekonomer av hög
kvalitet. Genom att strukturrationalisera
högskoloma kan man skapa större,
slagkraftiga och specialiserade enheter som
kan erbjuda en sådan utbildning.
Industripolitiken måste beaktaflerfrågor än
de som nu behandlas inom
industridepartementet, så t ex utbildning,
sociallagstiftning, utrikeshandel,
skattepolitik och energiforsörjning. På sikt
borde industridepartementet kunna frigöras
från handläggningen av stödärenden och
ägna sig mer åt långsiktiga uppgifter.
Sommaren 1979 lade Ingenjörsvetenskapsakademien IVA fram sin utredning
Kunskap och konkurrenskraft. Arbetet
med frågan hur det svenska näringslivet
skall kunna stärkas och utvecklas har fortsatt inom akademien. I februari presenterade en grupp inom IVA en rapport innehållande synpunkter på den svenska industripolitiken. Den var bl a avsedd som ett
bidrag till det material som sammanställdes inom industridepartementet får
1981 års industripolitiska proposition.
I IVAs industripolitiska teser fastslås
att svenskt näringsliv måste utvecklas på
grundval av frihandel och internationell
arbetsfördelning. Detta ställer hårda men
stimulerande villkor får svenskt tekniskt
och industriellt nyskapande.
Omvärlden ändras ständigt, men Sveriges formåga att anpassa sig till fårändringarna minskar. Näringslivets flexibilitet
måste ökas får att möjligheterna till utveckling inte skall gå oss förbi. Dc trögheter som hindrar flexibiliteten måste studeras och i görligaste mån upplösas. Det
rör sig om ett stort antal problem avseende
institutionella hinder som uppkommit genom den utformning lagstiftning m m la.tt
på områden som arbetsmarknad, social
omsorg, ekonomisk politik och skattepolitik.
Avspaningen av det vetenskapliga, tekniska och industriella skeendet måste fårstärkas så att vi tidigt upptäcker nya hot
och möjligheter. Avspaningen måste kombineras med analys av konsekvenser av
skilda utvecklingsalternativ. Därmed kan
man skapa en framfårhållning som kan
206
omsättas i en handlingsberedskap inför
omställningsproblemen.
En psykologisk förändringsberedskap
måste skapas så att samhälle, institutioner, företag och individer uppfattar förändringar som något naturligt och positivt. En kunskapsberedskap måste skapas
genom en bred FoU-insats och en ökad
insats för en internationellt sett högkvalitativ utbildning av naturvetare, tekniker
och ekonomer.
Industriförnyelse är en långsm process.
Även om den kan göras snabbare, kommer
nu verksamma företag att för lång tid
framåt svara för den övervägande delen av
industrins produktion och export. Teknikskapandet inom dessa måste stärkas.
IVA tar avstånd från generella dödsdomar som har uttalats över vissa industribranscher. Där finns stora resurser bl a i
form av hög kompetens som måste tas tillvara. Betydande segment kan göras konkurrenskraftiga. Andra delar kräver strukturförändringar.
Mångfacetterad industripolitik
Industripolitiken bör vara lånsiktig. Den
skall ge en stabil bakgrund och god miljö
för en kraftfull industriutveckling. En industripolitik måste beakta mer än de frå-
gor som behandlas inom industridepartementet. Sårlana är t ex: utbildning, skapande av ny kunskap genom forskning,
avspaning av kunskapsfronten, sociallagstiftning, arbetsmarknadsfrågor, utrikeshandel, säkerhetspolitik, ekonomisk politik, skattepolitik m m.
Åtgärderna inom dessa skilda områden
måste bringas i samklang. Detta är primärt en uppgift för den samlade regeringen och riksdagen. I en översyn av de centrala industripolitiska organens uppgifter
och arbetsfördelning bör man bl a Överväga att överföra industridepartementets
handläggning av stödärenden till verk och
myndigheter. Därmed skulle departementets resurser frigöras för mer långsiktigt
inriktade uppgifter.
Industripolitiken måste innefatta statens del av ansvaret för industrins försö~?-
ning med energi och basråvaror långsiktigt och till konkurrenskraftiga priser.
Utbildningen
Skolans kunskapsförmedlande och kunskapsutvecklande uppgift måste återfå
högsta prioritet och dess effektivitet måste
höjas. Framför allt måste skoltiden utnytt·
jas bättre. Brister i skolans kunskapsförmedling drabbar hårdast de lågpresterande eleverna. De minskar även rent allmänt
Sveriges möjligheter att driva ett framgångsrikt näringsliv.
Många högskoleinstitutioner är idag för
små, otillräckligt bemannade eller svagt
utrustade för en god FoU-insats. Högskolorna bör strukturrationaliseras så att
slagkraftiga enheter skapas, var och en
specialiserad med avseende på kompetens,
omiang och utrustning. Vetenskapligt ledande institutioner måste löpande förses
med modern apparatur. Institutionerna
måste i ökad utsträckning gemensamt anskaffa och driva dyrbar utrustning.
En fungerande arbetsmarknad, såväl
statlig som privat, för forskarutbildade är
ett villkor för att ungdomen skall söka sig
till forskarbanan. Kontakten mellan högskolorna och näringslivet måste öka.
Kompetenskraven för högre statliga befattningar måste också ses över och industrin stimuleras att anställa kvalificerade
individer med forskarutbildning.
Forskning och utveckling
Svensk FoU såväl vid högskolor som inom
industrin måste bygga ut sina kontakter
med utlandet. Ett starkt ökat deltagande i
bilaterala och multilaterala seminarier,
symposier och konferenser, liksom samverkan i direkta projekt och deltagande i
FoU-samarbete utomlands bör komma till
stånd. På motsvarande sätt bör ett ökat
antal kvalificerade utländska gästforskare
beredas tillfälle att deltaga i svensk FoU.
Företaget har genom sitt ansvar för förctagets bestånd och utveckling de bästa förutsättningarna att uppfånga och värdera
signaler från marknaden och övrig omvärld ifråga om efterfrågan och behov.
Den större delen av den tekniska utvecklingen måste därför styras av företagen
själva. Ställförcträdande beslut i ej primäransvariga anslags- och låneformedlande organ är mindre effektiva och mer
riskfyllda.
Företagens FoU har fyra funktioner:
den är ett instrument för avspaning av hot
och möjligheter, den ökar kompetensen för
förvärv och införande av ny teknik utifrån,
den utvecklar befintliga produkter och
produktionsteknik och den frambringar
207
nyR produkter och processer. Industripolitiken måste stärka företagens FoU-insat- .ser genom huvudsakligen generella åtgärder. Ett exempel på sådana är de generella
FoU-avdragen vid företagsbeskattningen.
Investeringar i FoU och marknadsfö-
ring måste skattemässigt jämställas med
investeringar i utrustningar och anläggningar, t ex genom införande av immateriella investeringsfonder.
Svensk industris konkurrenskraft bygger i hög grad på medarbetarnas kunskap,
skicklighet, duglighet och engagemang.
Åtgärder för att utveckla och uppmuntra
dessa kvaliteter bland såväl industrins nuvarande medarbetare som hos ungdomen
är ytterst angelägna.
Innovationstakten i Sverige är fortfarande hög. Vårt land intar idag även en
ledande position på ett överraskande stort
antal punkter på den tekniska och industriella världsmarknaden. Detta är en
starkt positiv faktor och en resurs som landets industripolitik skall räkna med och
systematiskt stärka och utnyttja.
Industriella utvecklingsprojekt som lovar en hög avkastning och en kort återbetalningstid lider ej brist på pengar. För
mer långsiktig och grundläggande FoU
och uthålligt arbete på större projekt är
medelbristen påfallande. U tvccklingsverksamhet kräver mångfaldiga resurser jämfört med FoU-verksamhet. Kapitalförsörjningen för utvecklingsledet måste stärkas.
Önskvärda förbättringar
När innovationer eller uppfinningar blir
produkter och börjar marknadsföras kom- 208
mer nystartade företag ofta i ett kritiskt
skede. Ekonomiskt stöd då är en förutsättning för företagens fortlevnad. Företagens
kapitalförsörjning måste därför underlättas under denna period.
Bildandet av nya teknikintensiva företag och företagskombinationer måste underlättas genom att lämpliga incitament
skapas. Det gäller helt nya innovationsföretag, avknoppningar av existerande fö-
retag samt sammanförande av delar från
två eller flera företag kring speciell teknik,
eventuellt med statlig medverkan.
De svenska underleverantörerna till
storindustrin har en svår ställning. Bl a är
serielängden i den begränsade produktionsvolymen ett problem när de skall konkurrera med utländsk komponentindustri.
Underleverantörernas teknik- och kompetensutveckling bör stimuleras och deras
produktionsvolym ökas t ex genom marknadsföring på utlandet.
Utvecklingsbolag, inrättade i samverkan mellan näringslivet och bankerna,
skulle väl komplettera de statliga formerna
för kapitalförsörjning till utveckling av
kvalificerade innovationer. Staten kan bidra t ex via ett statens finansieringsorgan
och ställa lån och lånegarantier till utvecklingsbolagens förfogande.
De regionala utvecklingsfondernas villkor vid lån till innovativa, nystartade företag är mycket oförmånliga. Detta gäller
delvis även STUs utvecklingslån. Bestämmelserna måste mildras.
Staten och kommunerna kan starkt stimulera teknikutvecklingen i industrin genom en kompetent, konsekvent och uthållig teknikupphandling omfattande såväl
utveckling som produktion. Försvaret och
affärsverken har varit föregångare och bör
ges möjligheter att fortsätta med detta.
Kommunerna är stora upphandlare av kapitalvaror och bör utveckla teknikupphandlingens möjligheter. Stora rationaliseringsvinster står här att hämta.
Kontakten med utlandet
Nyskapande av teknik måste stimuleras
och import av god ny teknik bör uppmuntras. Den övervägande delen av ny teknik
inom svensk industri måste komma från
utlandet. En skicklig upphandling baserad
på en bred allmänteknisk kompetens är en
viktig förutsättning för att teknik förvärvad från utlandet skall ge svensk industri
internationell konkurrenskraft.
Tekniköverföring över gränserna bygger
mycket på personliga kontakter. Framstående företrädare för utländsk förvaltning och industri bör inbjudas till Sverigebesök för att dela med sig av kunskap och
lära känna Sverige. Hinder för framstående utländska tekniker och vetenskapsmän att arbeta i Sverige bör undanröjas.
Den svenska offentliga utiandsrepresentationen bör utnyttjas för att ge ytterligare
bidrag till att stärka en långsiktig teknisk,
ekonomisk och industriell samverkan mellan olika länder. Förbindelser med utlandet måste förstärkas genom personliga
kontaktnät.
Industrins utveckling styrs väsentligen
av dess marknader. Långsiktig marknadsutveckling nationellt, branschvis och företagsvis måste förstärkas. Staten bör bidra
till detta genom direkta exportfrämjande
insatser samt genom stipendier, skatteregler, kontaktprogram m m som uppmuntrar svensk industri till engagemang
och arbete utomlands.
Exportkrediter och stöd till projektexport måste kunna ges även till företag som
samarbetar med utländska företag i olika
konstellationer även om det svenska företaget svarar för en mindre del av projektet.
209
Det finns en betydande teknisk dynamik
i det svenska samhället och dess näringspolitik. Denna kan lösgöras och utvecklas
genom en framsynt industripolitik. Därmed kan skapas ny sysselsättning, nya exportmöjligheter och en god regional utveckling.
Dessa teser har framlagts som ett underlag för en fortsatt diskussion men också
som en uppmaning till praktiskt handlande såväl inom näringslivet som i regering
och riksdag.
ÅRSSAMMANKOMST
Föreningen Svensk Tidskrifts Vänners årssammankomst
torsdagen den 14 maj 198t kl 18.15
Läkaresällskapet, Klara Ostra Kyrkogata l O,
Stockholm
e Redogörelse för Svensk Tidskrifts verksamhet
e Middag
e Statssekreterare Mats Svegfors:
Byråkrati – ett hot mot välfården
Anmälan per telefon 08/67 59 55

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner