Print Friendly

FöRTROENDEKRISEN I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

FöRTROENDEKRisEN I
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
PATRICK BELFRAGE
Den politiska hanteringen av sjukvårdens organisation i Stockholm präglas av oklarhet eller utläggande av
dimridåer. De politiska direktiven måste vara långsiktiga, konsekventa och framför allt realistiska. Att
behöva göra en budget fyra gånger per år, där inget alternativ har någon verklighetsanknytning, är ytterst
demoraliserande och undergräver personalens förtroende för landstingsledningen .
I
nom loppet av cirka ett år
har sju chefsöverläkare och
fyra sjukhusdirektörer 1
fårtid avslutat sin anställning
mom Stockholms läns
landsting. Karolinska sjukhuset har
varit utan ordinarie sjukhusdirektör
under mer än ett år, och det har varit
mycket svårt att besätta denna
position. En tilltänkt kandidat hoppade av dagen fåre utnänmingen.
Först i dagarna har en ny direktör
kunnat tillsättas. På södersjukhuset
har ekonomichefen ”bytts ut” två
gånger inom ett år.
Allt detta kan inte betraktas som
normalt och tyder onekligen på viss
oro i sjukvårdsvärlden, trots alla
officiella förklaringar om att allt är
under kontroll och att vi har en utmärkt sjukvård.
Denna betraktelse bygger på mina
PATRICK BELFRAGE är docent vid
Karolinska institutet och har tidigare
varit chefsöverläkare vid Södersjukhusets kvinnoklinik.
12
egna erfarenheter som chefsöverläkare vid södersjukhusets kvinnoklinik. Den är subjektiv och på-
verkad av personliga erfarenheter,
men skall fårhoppningsvis väcka en
del tankar.
Under sensommaren och hösten
1996 skedde en omorganisation av
kvinnokliniken på södersjukhuset i
samband med nedläggningen av
fårlossningsavdelningen och akutverksamheten vid Nacka sjukhus. Ett
fårslag till ny organisation, som
inkluderade kraftiga personalnedskärningar, presenterades får alla
fackliga representanter i slutet av
sommaren.
Gammal revirstrid
sjuksköterskornas fackliga organisation, SHSTF, var kritiska till fårslaget, särskilt till fårhållandet mellan
läkare och sjuksköterskor. Detta är
en gammal ”revirstrid” som diskuterats många gånger fårut. Enligt
fårslaget skulle – liksom tidigare – en
läkare vara både medicinsk och
SVENSK TIDSKRIFT
administrativ chef får varJe avdelning. sjuksköterskornas fackliga
representanter krävde att en sjuksköterska skulle vara administrativ
chef De lovade att snarast inkarruna
med ett skriftligt motförslag.
Den efterföljande veckan inkom
inget motfårslag men däremot uppvaktades sjukhusdirektören av en
delegation från sjuksköterskefacket,
som överlämnade en skrivelse undertecknad av ett flertal sjuksköterskor
och barnmorskor. Enligt denna skrivelse hade klinikledningen förlorat
personalens (läs sjuksköterskefackets)
fårtroende och arbetade inte enligt
existerande samverkansavtaL
Skrivelsen blev offentlig handling
så fort den registrerades hos sjukhusdirektören. De fackliga företrä-
darna hade påpassligt nog kontaktat
lokal TV, och skrivelsen faxades ut
till massmedierna. Vinklade nyhetsreportage tog sedan vid. Själv såg jag
inget annat alternativ än att avgå som
klinikchef
Denna händelse är egentligen ganska banal. Under rådande ekono- Landstingsledningen hävdade att det avdelning. Även 20 procent av o
nuska och organisatoriska svårigheter
blir emellertid alla konflikter mycket
svårare och revirstriderna mycket
mer uttalade. Alla känner sig hotade
och klinikledningen uppfattas som en
fiende.
Anledningen till att jag tar upp
denna händelse är att den på sitt sätt
illustrerar de problem som de anställda brottas med i skuggan av
landstingets besparingar. Det finns ett
flertal svårigheter som aldrig nämns i
politikernas frejdiga uttalanden.
l en ekonomi ur balans kommer
alla att sträva efter att inte ha några
röda siffror i sin budget. Men eftersom det totalt sett saknas pengar i
systemet hanmar någon alltid med
Svarte Petter.
inte var sjukhusens sak att ifrågasätta
politikernas beställningar av sjukvård,
men hur bär man sig åt for att styra
antalet graviditeter?
Den vanliga metoden for avdelningar att forsöka lösa den här typen
av problem är att vältra över kostnader på andra. När primärvården vill
renlittera in en patient till sjukhuset
krävs till exempel att alla dyrbara
undersökningar (datortomografi etcetera) skall vara utförda innan retnissen accepteras.
Den initialt beskrivna turbulensen
kring södersjukhusets kvinnoklinik
är säkert till en del beroende på den
allmänna oron inom sjukvårdsetablissemanget. Meningsskiljaktigheterna mellan läkarna och sjukskö-
ABC-klinikens nom1ala förlossningar
måste överforas till den vanliga förlossningsavdelningen.
Ett annat exempel är att vi har fatt
en märklig ordning där två journaler
fors for vaje patient, en vanligjournal
och en så kallad omvårdnadsjournal.
skillnaden i sak mellan dessa två
journaler är obetydlig. Däremot
medfor den tid som åtgår for den
dubbla bokforingen ökade kostnader
for skattebetalarna.
Även inom läkarkåren sker en tilltagande revirstrid. l och med nedläggningen av två sjukhus i Stockholm är det något oklart var de
patienter som tidigare tillhört dessa
sjukhus skall vända sig. Hur definieras högspecialiserad sjukvård som
terskorna/barnmorskorna har accen- skall hänvisas till universitetssjukDRG-poäng tuerats under de senaste åren. Av husen Karolinska och Huddinge?
Enligt den så kallade Stockholms- politisk-taktiska skäl anser sjuk- Skall all tumörkirurgi utföras på
modellen ersätts alla kliniker enligt sköterskefacket att patienternas om- universitetssjukhusen eller till och
DRG-systemet som hämtats från vårdnad är deras ansvar och inte hör med bara på en av universitetsUSA. En nonnal forlossning värderas till läkarnas uppgifter. Läkaren skall klinikerna?
till ett visst antal DRG-poäng, for att något forenklat endast operera och
kunna jämföras med andra medicinska åtgärder. Varje DRG-poäng
motsvarar ett bestämt antal kronor.
På grund av ekononliska problem
bestämde sig plötsligt landstingsledningen for att ”köpa” färre
förlossningar, skrapningar for nlissfall
samt legala aborter av södersjukhuset. Kvinnoklinikens verksamhet
utgörs till 70 procent av graviditetsrelaterade diagnoser. Resultatet blev
att en budget i balans ersattes av en
budget med underskott. Svarte Petter
hade hamnat hos kvinnokliniken!
ordinera läkemedel.
sjukvårdsfacket har ett starkt stöd
både bland politiker och inom sjukvårdsadnunistrationens ”nomenklatura”. Ett utmärkt exempel på detta
är ABC-kliniken på Södersjukhuset.
Med en i det näm1aste religiös iver
forlöses där drygt 200 patienter varje
år. Kännetecknande for kliniken är
dels avsaknaden av läkare, dels att alla
läkemedel och andra hjälpmedel är
bannlysta. Den moder som inte längre kan klara av sin smärta hänvisas till
södersjukhusets vanliga förlossningsSVENSK TID S KRIFT
Hård konkurrens
l en situation med brist på pengar blir
konkurrensen om vissa patientgrupper hård. Processen underlättas
inte av politikernas agerande. lnfor
nedläggningen av Nacka sjukhus
gick de forst ut med budskapet att
Södersjukhuset och Nacka sjukhus
skulle slås sarmnan under en gemensam ledning både på kliniknivå och
på sjukhusledningsnivå. Man betonade mycket högljutt att forlossningsverksamheten på Nacka sjukhus
skulle vara kvar.
13
z
o
r
Cl
>
z
Efter en relativt kort tid fick
kvinnokliniken i uppgift att drastiskt
minska sina utgifter. Den enda möjliga lösningen var dä att foresla att
forlossningen på Nacka sjukhus
skulle läggas ned. Detta var något
som politikerna egentligen sedan
länge visste var nödvändigt men
genom att dra ut pa processen skapade de en helt onödig turbulens och
frustration hos all personal. Resultatet blev att klinikledningen fick klä
skott for en klumpig politisk ·handläggning.
Den politiska hanteringen av
sjukvårdens organisation präglas tyvärr av oklarhet eller utläggande av
dimridåer. I ett decembernununer av
Svenska Dagbladet aterfinns en jätteannons omfattande fyra helsidor. Där
beskrivs i lyriska ordalag Danderyds
sjukhus som ”Det utåtriktade sjukhuset”.
patienter i ökad utsträckning skall tas
om hand i den öppna vården på
grund av geriatrikens begränsade
resurser. Lite längre fram i detta
dokument kan man också läsa att
sjukvärdsområdet skall spara 35
miljoner och göra sig av nred 80
helårsbefattningar. Varfor inte vara
ärlig och säga att besparingskraven
ko.ru11er att leda till en forsämring av
varden, att prioriteringar måste ske
och att tillgängligheten korruner att
minska?
Jag är medveten om att politikerna
inte har en lätt uppgift. Den ekonomiska situationen är besvärlig. Det
finns också en hel del positivt att
tänka på. Alla personalkategorier är
mycket välutbildade och önskar inget
hellre än att göra sitt bästa. Det finns
nog knappast nagot område där de
anställda är så måna onr att göra ett
bra jobb.
sjukvårdskvalitet.
Primärvården kan inte ta hand om
allt som politikerna skulle önska. De
politiska direktiven måste vara
långsiktiga, konsekventa och framfor
allt realistiska. Att behöva göra en
budget fyra gånger per år, där inget
alternativ har någon verklighetsanknytning, är ytterst demoraliserande och undergräver allas fortroende.
En modell skulle kunna vara att
ekonomiska beslutsfattare tog sig tid
att forutsättningslöst och utan
politiska fortecken med varje specialitet diskutera vad som är möjligt att
genomfora inklusive prioriteringar
och nedskärningar. Av största vikt är
att därefter hålla fast vid fattade beslut
utan att ändra sig efter tre manader
samt att pa ett korrekt och ärligt sätt
infom1era allmänheten. Att påstå att
det går att skära bort tre miljarder
Det är min övertygelse att sjuk- fran Stcckholms sjukvård utan att det
Spara 35 miljoner vårdens inre stridigheter skulle kunna
dämpas eller delvis forsvinna om en
större ärlighet, stabilitet och realism
präglade den politiska ledningen. För
närvarande är all personal ytterst
skeptisk mot de forändringar som
sker och riktar kritik bade uppåt och
mot konkurrerande yrkesgrupper,
vilket leder till ineffektivitet och
skall märkas kastar ett löjets skimmer
över ansvariga politiker.
saklighet och fakta
Det tal att upprepas många ganger
om: Sjukvarden i Stockholm befinner sig i ett daligt tillstånd och det
råder en fortroendekris mellan politikerna och sjukvårdspersonalen.
Jag måste faktiskt erkänna att jag inte
vet vad ett ”utåtriktat” sjukhus är i
forhallande till ett sa kallat vanligt
sjukhus. Sanningen är vad jag kan se
att Danderyds sjukhus har fatt mindre
resurser än tidigare. Kostnaderna for
en annons av detta slag är betydande
och skulle kunna användas till sjukvard. forsämrad vård. Att sjukvårds- Enda s;ittet att lösa denna knut är att
lnfor 1997 har Stockholms södra personalen for närvarande inte mår
sjukvårdsområde skickat ut ett bud- särskilt väl torde vara välkänt. Effekgetforslag där man kan läsa att pri- ten pa patientvård och effektivitet är
märvarden skall förstärka sin roll (min fortfarande begränsad, men fortsatt
kursivering) som forsta linjens sjuk- rovdrift pa personal av alla kategorier
vard och patientens lots genom konuner forr eller senare att avspegla
sjukvardssystemet, att geriatriska sig i objektivt mätbar forsämrad
SVEN SI’ TID SKRifT
inleda forutsättningslösa samtal mellan alla parter. saklighet och fakta
maste vara vägledande, inte politisk
populism. Informationen till allmänheten måste bli rak och ärlig. Jag tror
att väljarna röstmässigt skulle belöna
detta framfor flunmuga uttalanden.
z
.,
z
r
Cl
z

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner