Print Friendly

Förskjutningarna vid val

Av Redaktionen | 31 december 1941


1941


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

.1
FÖRsKJUTNINGARNA VID VAL
ETT FÖRSLAG TILL PÅBYGGNAD AV
VALSTATISTIKEN
Av professor CARL-ERIK QUENSEL, Lund
REDOGöRELSER över de allmänna valen, d. v. s. kommunala
val och riksdagsmannaval, ha ingått i den svenska officiella
statistiken alltsedan deras tillkomst. Senast förrättade val till
riksdagens andra kammare hösten 1940 behandlas sålunda i den
av statistiska Centralbyrån under sommaren 1941 utgivna publikationen »Riksdagsmannavalen 1937-1940».
Innehållet häri är stort sett i överensstämmelse med tidigare
redogörelser och behandlar förutom smärre detaljer tvenne huvudfrågor, av vilka den ena, de avgivna godkända röstsedlarnas fördelning efter partier, är oupplösligt förbunden med all valstatistik,
medan den andra, de röstberättigades och de röstandes fördelning
efter kön och yrke eller s. k. socialklass, ur administrativ synpunkt är mindre nödvändig men ur allmänt politiskt intresse och
för alla valspekulationer av största betydelse.
I den tryckta redogörelsen återfinnas sålunda följande tabeller.
För varje valdistrikt: l) antalet röstberättigade och antalet röstande samt röstprocenten efter kön samt 2) röstsedlarnas fördelning efter parti. För valkretsarna: de röstberättigade fördelade
efter socialklass i trettio grupper samt procenten röstande i varje
socialklass. Opublicerat finnas motsvarande siffror även för varje
valdistrikt.
De här ovan angivna tabellerna bygga på tvenne skilda material,
som icke ha mer gemensamt än att totalantalet röstande och antalet röstsedlar överensstämma. statistiken över röstberättigade
och röstande bygger på röstlängden och däri befintliga uppgifter
och anteckningar, medan statistiken över röstfördelningen bygger
på de avgivna röstsedlarna.
Från röstlängderna skulle, om så vore erforderligt, ytterligare
upplysningar kunna erhållas, t. ex. de röstberättigades fördelning
efter ålder och civilstånd samt procentantalet röstande inom olika
åldersgrupper och civilståndsgrupper. Privata undersökningar
över hithörande problem ha också företagits med utgångspunkt
från röstlängderna i utvalda distrikt.1
1 Stig Radhe: »Åldersfördelning av röstberättigade och röstande vid andrakam·
marvalet 1932», statsvetenskaplig Tidskrift 1934.
698
Förskjutningarna vid val
Vill man studera de faktorer, som kunna vara av intresse för
och som ha kunnat påverka valutgången, skall man emellertid
finna, att valstatistiken endast knapphändigt kan lämna upplysning härom.
Man kan sammanställa valresultaten i skilda distrikt med de
röstandes fördelning på olika socialklasser och finner eventuellt!,
att procenten avgivna röster för ett visst parti förändras, allteftersom befolkningens relativa fördelning mellan olika socialklasser förskjutes från distrikt till distrikt. Förskjutningen med
förändrad socialklassindelning innebär dock icke nödvändigt att
inom samma valdistrikt skilda socialklasser rösta olika, ehuru
det förvisso är det troligaste. Men ytterligare och noggrannare
upplysningar äro nästan omöjliga att erhålla. statistiken lämnar
inget direkt svar på frågan, huru röstfördelningen efter parti
inom ett och samma valdistrikt varierar mellan socialklasser
eller mellan andra skilda befolkningsgrupper.
Två frågor, som osökt uppställa sig, besvaras icke. Den första:
Vilken befolkningsgrupp representerar ett givet parti företrädesvis~ För ett parti de yngre eller de äldre generationernas talan~
Härstamma dess röster från den gifta eller den ogifta delen av
befolkningen~
Den andra, ur allmänt intresse synnerligen fundamentala:
Varpå förskjutningarna i röstfördelning från ett val till ett
annaU Åro de uttryck för en partiväxling av större mått bland
de röstberättigade eller te sig förändringarna såsom en omedelbar följd av de mellan valen skedda förändringarna i den .röstberättigade befolkningen~ Med bortseende från omflyttningen
har befolkningen inom varje valkrets förändrats, därigenom att
nya årgångar i åldern 20-30 år ha erhållit rösträtt, medan särskilt de högsta åldersklasserna genom dödligheten kraftigt reducerats. Om de yngre och äldre generationerna fördela sig olika
på skilda partier, följa därmed automatiskt successiva förskjutningar från ett val till ett annat.
Det bör icke ligga utanför valstatistikens uppgift att i görligaste
mån lämna svar på dylika frågor. Svaren kunna icke givas,
förrän röstlängdsuppgifterna på något sätt koordineras med de
avgivna röstsedlarna individuellt, vilket dock måste ske på sådant
sätt, att valsekretessen för den enskilde icke röjes.
Så kan också ske ehuru vissa extra föranstalter i så fall måste
1 »Riksdagsmannavalen 1936-1940», sid. 61. Tingsten: »Political Behavior»,
London 1937.
699
r-…. ., ‘
.t
Carl-Erik Quensel
vidtagas. Osökt faller tanken härvidlag tillbaks till förbudsomröstningen 1922. Genom särskilda anordningar kunde vid detta
val skillnaden mellan män och kvinnor beträffande antalet avgivna >da»- och »nej»-röster konstateras för varje valdistrikt i
riket. Vill man inom ett valdistrikt jämföra den politiska inställningen för tvenne skilda befolkningsgrupper kan det utan
åsidosättande av valsekretessen ske på följande eller liknande
sätt. I röstlängden uppdelas de röstberättigade i förväg genom
särskild anteckning i tvenne grupper, A och B. Vid avlämnandet
av valkuverten med ilagda röstsedlar lägger valförrättaren kuverten i tvenne urnor, en för grupp A och en för grupp B. Den preliminära röstsammanräkningen och sedermera även den definitiva
företages särskilt för bägge gruppe~na, varvid skillnaden inom
samma valdistrikt omedelbart erhålles. Om något eller några
enstaka kuvert genom mänskligt misstag från valförrättarens
sida skulle hamna i fel urna, skulle det näppeligen vara av någon
katastrofal betydelse.
Då det härvidlag gäller att få siffror belysande skillnaden
mellan olika befolkningsgrupper, är det icke nödvändigt att företaga sådana »experiment» i varje valdistrikt landet runt. Liksom
vid alla statistiska undersökningar måste man avväga mot varandra å ena sidan nyttan och å andra sidan arbetet och kostnaderna för undersökningen. Härvidlag är det inget större riksintresse att få totalsiffror inom hela riket å röstfördelningen inom
två grupper, utan intresset knyter sig till att konstatera olikheter,
som i tillräcklig grad belysa förhållandena. Det blir därför tillräckligt att använda ett sådant förfaringssätt i endast ett fåtal
valdistrikt, vilka då böra utväljas, så att de såväl regionalt som
beträffande partifördelning företräda sinsemellan skilda typer av
valdistrikt.
En begränsning av en dylik undersökning till ett fåtal distrikt
erbjuder i gengäld möjlighet att vid ett och samma val uppdela
befolkningen efter skilda grunder inom flera grupper av valdistrikt. Ett schematiskt program till förändring av valproceduren
enligt ovanstående och därigenom en utökning av valstatistiken
skulle följande vara, varvid huvudvikten lägges på röstfördelningens beroende av kön, civilstånd och ålder.
I. I en grupp valdistrikt uppdelas de röstberättigade efter kön.
II. I en andra grupp valdistrikt uppdelas de röstberättigade efter
civilstånd, d. v. s. å ena sidan gifta och å andra sidan ogifta och
förut gifta. III. I eR tredje grupp valdistrikt uppdelas de röstbe- 700
Förskjutningarna vid val
rättigade efter ålder, varvid personer under trettio år bilda en
grupp och personer över trettio år den andra. IV. I en fjärde
grupp valdistrikt uppdelas de röstberättigade så, att personer över
65 år utgöra den ena gruppen och övriga den andra gruppen.
Vid röstsammanräkningen inom varje valdistrikt eller grupp
valdistrikt erhålles inverkan av kön, civilstånd och ålder på partifördelningen inom varje av de utvalda röstdistrikten. Man behöver emellertid icke för alltid fastställa vissa uppdelningsgrunder som obligatoriska utan har frihet att skifta indelningsgrund
under olika tider, allteftersom så befinnes önskvärt. Om valdistrikten ingående i de olika grupperna äro uttagna på lämpligt
sätt, kunna även med endast ett fåtal distrikt upplysningar av
mera generellt värde erhållas.
Det synes mig som om man med ett förståndigt urval av distrikten kunde nöja sig med förslagsvis tre valdistrikt för varje valkrets och varje föreslagen tänkbar uppdelning av befolkningen.
Om det här ovan skisserade programmet skulle kunna fullföljas,
skulle således inalles 12 distrikt i varje av de 28 valkretsarna
eller inalles 336 distrikt utväljas, för vilka dylika extra anordningar borde vidtagas.
Av de till varje indelningsgrund hörande tre distrikten i varje
valkrets skulle förslagsvis ett ha en partifördelning i stort sett
överensstämmande med hela valkretsen (enligt närmast föregående val), medan de två andra beträffande partifördelning
skulle avvika så, att de borgerliga partierna vore överrepresenterade i ett och underrepresenterade i ett annat distrikt. Vidare
skulle vid uttagningen av valdistrikten skälig hänsyn tagas till
valdistriktens fördelning mellan landskommuner och städer inom
hela riket.
De uttagna valdistriktens folkmängd måste icke vara alltför
liten. Åtminstone bör storleksordningen vara sådan, att antalet
röstande i var och en av de olika befolkningsgrupperna enligt
I-IV härovan icke understiger ett par hundra.
Med en sådan här endast löst skisserad metod skulle utan upphävande av valsekretessen och utan särskilt stora extra kostnader
värdefulla tillskott till valstatistiken erhållas, varigenom bl. a.
röstfördelningen efter ålder skulle belysas och förändringarna i
partifördelning från val till val framstå i klarare dager. I vilken
mån gällande vallag och valstadga tillåter eller förbjuder sådana
uppdelningar, och vilka eventuella förändringar däri som måste
ske, må emellertid här lämnas åsido.
• c
, ….
701
ltl ‘ ,·

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner