Print Friendly

Får björnen eller tjuren rätt

Av Redaktionen | 31 december 1954


1954


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

FÅR BJÖRNEN
ELLER TJUREN RÄTT?
Av GÖSTA WESTRING och JOHAN NORDENFALK
DEN pågående diskussionen om en befarad depression i Amerika
har nu intensifierats som en följd av att den amerikanska börsen
den 9 februari nådde sin topp sedan den 17 april 1930. Uppfattningarna variera från den australiske ekonomen Colin Clarks
pessimistiska profetior om ett nytt 1929 till President Eisenhowers
deklaration att ingen kraftigare recession eller depression är i
antågande. För vår del anse vi mest tillförlitliga de analyser som
ekonomiska rådgivare till banker och pensionsfonder ha gjort för
dessas investeringar. Dessa auktoriteter, såsom John Wills, Northern Trust Co., Chicago, peka på följande: ))Bearish trends.))1
Enligt Federal Reserve Board gick produktionen under december månad 1953 ner 7 % jämfört med sommarens rekordsiffror, och
ytterligare en svag nedgång har kunnat märkas under januari
månad. Av stor betydelse är även att transportkompanierna fått
vidkännas en minskning i antalet beställningar.
Antalet privata hus byggda under 1953 var 1102 400, en markant
nedgång från 1950 års toppsiffror på 1396 000. Särskilt i slutet av
året avtog byggnadsverksamheten och prognoserna för 1954 lödo på
under miljonen. Denna faktor betonas särskilt av Clark i hans
matematiska bedömning av läget.
En parallell till 1929 finner man också i det nuvarande höga
börsläget. Pessimisterna anse att aktievärdena nu ha blivit för
höga för att motsvara det verkliga värdet av andelen i bolagen,
och vänta en kraftig baisse. Om en sådan nu inträffar, påpekar
Clark, kommer en depressiv kedjereaktion att uppstå och sprida
sig ut över näringslivet, där tendenserna inom produktion, byggnadsverksamhet, m. m. redan peka nedåt.
Nedgången i produktionen sprider sig givetvis också till arbets- 1 Av bear, björn. Betecknar en person, som hoppas att inom en snar framtid
kunna köpa till ett lägre pris de aktier han säljer i dag utan att äga dem. Motsats:
bull = en som spekulerar i en uppgående börs.
166
,,.
Får björnen eller tjuren rätt?
marknaden. Siffrorna på arbetslösheten variera från källa till
källa. Citerande Eisenhowers ekonomiska rådgivare uppger Newsweek den 15 februari antalet arbetslösa under januari månad till
2 360 000 med en beräknad uppgång under februari till 2,5 milj.
Den 17 februari publicerade Census Bureau en siffra på 3 087 000,
uppnådd genom en annan beräkningsmetod. Det enda man med
säkerhet kan säga är att arbetslösheten befinner sig någonstans
mellan 2 och 3 milj. och är i stadigt ökande. Huruvida detta enbart är en bearish trend ifrågasätta förespråkarna för »Bullish
trends». Dessa påpeka att siffran nu jämfört med den normala under
tidigare år ingalunda är för hög. Den fulla sysselsättningens förespråkare Truman ansåg en siffra på omkring 3 milj. av 60 milj.
arbetsföra vara normal med hänsyn till säsongvisa förändringar.
Dock är denna faktor synnerligen uppmärksammad av den republikanska administrationen. Det republikanska partiet är ju allmänt känt som »depressionspartiet» och kan absolut inte ha råd
med att ännu en gång ställas till svars för en mer eller mindre
ansvarslös ekonomisk politik, något som skulle omöjliggöra deras
återval för en längre tid. Resultatet är att Eisenhowers regering
är på tåspetsarna för att omedelbart möta minsta tecken till avslappning i näringslivet. För att upprätthålla produktion och sysselsättning är omfattande planer för offentliga arbeten uppgjorda.
Mot en normal utgift på 5 miljarder dollar för vägarbeten står
årets förslag på 8 miljarder, och mot 2,5 miljarder för skolbyggen
står nu 6 314. »Distressed areas», områden där arbetena först skola
sättas in, ha utpekats. Bland dessa befinner sig Detroit!
Åven i övrigt för den republikanska administrationen en inflationistisk politik. Minskningen av skatterna, såsom avskaffandet av
»excess profit tax», vilket innebär en skattesänkning från 82 % till
52% för vissa bolag, kommer helt naturligt att få en inflatorisk
verkan. En ytterligare skattesänkning är möjlig och trolig om
depressionshotet ökar. De reducerade statsinkomsterna, förorsakade genom dessa skattelättnader och genom ökade offentliga arbeten, äro avsedda att finansieras av nedskärningen i försvarsbudgeten. Dock förväntas detta icke kunna balansera budgeten
utan statsskulden kommer, mot vallöftena, att ökas. På landets
ekonomi kommer detta att ha samma effekt som att låta sedelpressarna arbeta med ökad hastighet.
Ett led i denna politik var också Federal Reserve Boards åtgärd
att den 4 februari sänka räntan för rediskontering från 2 % till
1 3/4 %. Effektiviteten av manipulationer med räntan betvivlas av
167
”- _- ..
Gösta Westring och Johan Nordenfalk
många, och, kan det synas, med rätta under hänvisning till misslyckandena under Trumans regim. Dessa misslyckanden anses
emellertid ha berott på den oenighet som rådde mellan Federal
Reserve Board och finansdepartementet under denna tid. Ett belägg för ett gott samarbete mellan dessa organ vid en kreditökning fick man förra sommaren, då depressionstendenserna effektivt bromsades av en i tid insatt räntesänkning.
De finanspolitiska medlen anses av Clark, Keynes, m. fl. framstående ekonomer vara det enda betydande svaret på depressionstendenser. Offentliga arbeten t. ex. äro i deras tycke omoderna och
långsamma vapen. Därför se pessimisterna i Eisenhowers nuvarande politik ett otillräckligt svar mot den annalkande lavinen.
Den har börjat rulla – kedjereaktionen kommer inte att kunna
stoppas. En faktor som dock inte är medtagen i bl. a. Clarks matematiska kalkyler är den mänskligt psykologiska. Under New Deal
satt affärsvärlden avvaktande: Vad skulle regeringens direkta
stödpolitik medföra7 I dag är situationen en annan. Affärsmännen
se med förtroende och entusiasm på administrationen och delta
aktivt i kampen mot en depression. De ha fått indirekt uppmuntran i form av sänkta skatter och löften om lindringar i rätten till
avskrivning av inventarier. stagnationen i näringslivet kommer
troligen att utebli. Den beräknade nedgången i byggnadsverksamheten har jävats av ett oväntat stort antal order från privata husbyggare. Världens största bolag, innehavaren av nyckelposten i en
av Amerikas nyckelindustrier, General Motors, har i dagarna annonserat att det kommer att expandera med en miljard under de
närmaste två åren. General Motors räknas som ett konservativt
bolag. Det har aldrig hittills överexpanderat.
Ytterligare en jämförelse med trettiotalets depression kan vara
av värde. Före kraschen 1929 hade de flesta bolag stora lager. Vid
den minskade konsumtionen måste produktionen nedskäras kraftigt. I dag är lagerhållningen låg. En nedsatt konsumtion kommer
att kräva att produktionen upprätthålles.
Så nådde då börsen sin topp sedan 1930. Häri sågo pessimisterna
som redan nämnts en skrämmande parallell. De tycks dock inte
räkna med att börsen i dag är av en annan och mera konservativ
natur. Börsvärdet är snarare för lågt än för högt. Den expansion
inom näringslivet, som ägt rum, avspeglas inte i aktievärdena. En
jämförelse kan t. ex. göras mellan bolagens årsinkomster och värdet på deras aktier. Då framkommer, att en ökning av de årliga
bolagsvinsterna med ca 66 % från 23,5 milj. 1946 till 39,2 milj. 1953
168
«
..
Får björnen eller tjuren rätt?
motsvaras av en stegring av aktievärdena med mindre än 40%
från 212 1946 till 293 den 9 februari i år. Ett ytterligare belägg för
att aktievärdet inte är för högt är förhållandet mellan den effektiva räntan på obligationer och aktier. Det är känt att värdet av en
god aktie är en funktion av dess utdelning. När utdelningen på en
aktie är så låg att den nästan riskfria investeringen i obligationer
procentuellt ger samma avkastning, följer helt logiskt en nedjustering av aktievärdet, vilket i sin tur lätt medför den av Clark
omnämnda kedjereaktionen. 1929 låg den procentuella utdelningen
på aktier t. o. m. under den genomsnittliga räntan på obligationer,
1937 och 1946 var skillnaden minimal. I dag är den normala avkastningen på aktier 5,85% mot 3,20 % för obligationer — i börsvärldens ögon betryggande siffror.
Hur kommer det sig att börsen är mer försiktig och mindre spekulativ än föruU En förklaring till detta finner man i det klientel
som i dag köper aktier. Den utvidgade rätten för banker, försäkringsbolag, pensionsfonder m. fl. att investera i aktier har medfört mindre chanstagning och mer vederhäftighet i placeringarna
av pengar. Vidare förekommer inte längre s. k. »marginal buying»
i så stor utsträckning som förut. 1929 behövde man endast lägga
10% av köpsumman på bordet, i dag kräver Federal Reserve
Board 50 %. Följaktligen erfordras större direkt kapitalinsats,
vilket skär ned spekulationen. En närmare granskning av börsen
ger alltså vid handen att parallellen med 1929 knappast kan dragas i dagens läge.
Man är ense om att en svag recession eller »a rolling adjustment», som finansminister Humphrey tolkar läget, i dag råder i
Amerika. Kommer en depressiv kedjereaktion att utlösas av de
bearish trends som existera inom produktion och arbetsmarknad~
Skola Clark och pessimisterna få rätt~ Det praktiska livets man
gör inte sina beräkningar med abstrakta, ekonomiska ekvationer.
Han litar på Ike. Denna förtröstansfulla optimism som härskar
får oss att tro att recessionen kommer att fortgå och t. o. m. kanske
tillta under första halvåret av 1954, men att i mitten på sommaren en vändning kommer att äga rum och konjunkturen ta ny fart.
Kan en högkonjunktur fortsätta på lång sikU Kunna konsumenterna svara upp mot en bibehållen eller ökad produktion? En
synnerligen viktig konsumentgrupp äro de nygifta, de som sätta
bo. Just nu gifta sig de fåtaliga barnen från trettiotalets depression. Snart komma stadigt växande årsklasser att öppna marknaden för ett expanderande amerikanskt näringsliv.
169
..

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner