Europa behöver reformer

Krisen i Europa fortsätter, nu senast med Cypern. Det är därför avgörande att EU:s medlemsstater fortsätter reformera sina ekonomier. Den ekonomiska friheten i EU, viktad efter ländernas ekonomiska storlek, är bara något större än den i Peru, skriver Gustav Blix.

Krisen i Europa fortsätter, nu senast med Cypern. Det är därför avgörande att EU:s medlemsstater fortsätter reformera sina ekonomier. Ofta handlar detta om avregleringar som liknar vad vi genomförde i Sverige som svar på 90-talskrisen.

Det avgörande är att den ekonomiska friheten i Europa ökar. Tittar man till exempel på ”Index of Economic Freedom” (en årlig ranking från amerikanska tankesmedjan Heritage Foundation) framträder ett ganska tydligt mönster. De länder som hittills klarat krisen bäst har också i regel en relativt hög grad av ekonomisk frihet – som Nederländerna (17:e plats), Sverige (18:e) eller Tyskland (19:e). Krisländerna har däremot ofta betydligt lägre betyg i rankingen (som bland annat rankar graden av rättssäkerhet, näringsfrihet, öppenhet och statlig inblandning i ekonomin). Det gäller till exempel Frankrike (delar plats 62 med Rwanda), Italien (83:e plats på samma poäng som Saudiarabien) och Grekland (rankas på plats 117 mellan Senegal och Malawi). Räknar man EU som ett land och viktar ländernas poäng efter ekonomisk storlek hamnar den gemensamma marknaden först på 42:a plats. Efter Colombia, men strax före Peru.

Tydligt är att Europa inte är en gemensam ekonomi, utan i stället flera. Även om målet är en gemensam marknad finns det mycket kvar att göra. Men en gemensam inre marknad måste också vara fri. Detta är endast möjligt om medlemsstaterna reformerar sina ekonomier. Det är i medlemsstaterna som problemen har byggts upp och därför är det i just medlemsstaterna som reformer främst måste göras.

Enkelt uttryckt: Vad det egentligen handlar om är att erbjuda individer, familjer och företag rimliga och stabila förutsättningar att kunna arbeta, konsumera, spara och investera utan onödiga hinder och problem. Det är vad som skapar välstånd. Europa behöver ha ett ökat fokus på reformer som förbättrar möjligheterna att producera varor och tjänster som sedan kan handlas på en öppen marknad både inom och utanför EU. Det gör vi genom att minska regelbördan för företagande och entreprenörskap samt håller skatterna på en rimlig nivå.

Om vi tittar ännu noggrannare på ”Index of Economic Freedom” och i stället tänker oss att vi försöker lära av det EU-land som är bäst inom varje område (till exempel näringslivsklimat som i Danmark eller äganderätt som på Irland) skulle EU vara i toppen av rankingen. Ett konkurrenskraftigt Europa, med ekonomisk tillväxt och hög sysselsättning är möjligt. Det som krävs är att vi väljer att lära av andras framgångar. (SNB)

Gustav Blix (M) är moderat gruppledare i riksdagens EU-nämnd.