Print Friendly

EN NY VAG FOR SVERIGE

Av Redaktionen | 31 december 1996


1996


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EN NY VAG FOR SVERIGE
PER UNCKEL
En nations öde är inte förutbestämt, vare sig av historien eller av de globala skeendena.
Ytterst handlar vår egen framtid om våra egna besl11t och vägval. D et skriver Per Unckel, som därmed bjuder
ir1 till debatt om det moderata programarbetet inför 2000-ta/et.
ocialdemokraterna är –
om man far tro vad som
sägs 1 tidningarna –
inbegripna i en envig
mellan s k traditionalister och vad som benämns fornyare.
Vad denna debatt verkligen har for
reell betydelse är inte alldeles klart.
Ett är emellertid alldeles uppenbart, nämligen att också hos de som
kallar sig – eller kallas – fornyare är
radikalismen begränsad. Det är bra
med småforetagare, heter det. Och
till skillnad från traditionalisterna
tycker inte fornyarna att man kan
höja skatten mera. Men vad mera?
Vad Göran Persson egentligen tror
på är det inte lätt att veta, mer än att
socialdemokraterna skall bestänuna.
Hans ambitioner kläs nästan
undantagslöst i statsbudgetstermer.
Stmkturella frågor blir lätt sekundära
PER. UNCKEL är j d utbifdllingsmirlister oc!J Ilar uppgift av
moderaternas partistyrelse att
förbereda det moderata programarbetet .
12
och skall bli foremål for åtgärder forst
– om någonsin – när budgetbalansen
har uppnåtts.
Jämfort med den forändring som
kommer att krävas for att vårt land
skall kunna bli ledande, ekonomiskt,
socialt och kulturellt, när nästa sekel
börjar, är de forändringar Sverige nu
går igenom till foljd av mera akuta
statsfinansiella problem små.
Programarbete
Det är om de senare frågorna som
moderaterna har inlett ett nytt
programarbete. Programmet skall
alltså vara inriktat på nästa sekel. Det
som skall gå bättre då, måste
emellertid börja göras tidigare. I detta
perspektiv blir programmet också en
forsta moderat agenda for en
borgerlig regering efter valet 1998.
Jag vill gärna understryka programarbetets karaktär av process,
av resonemang och problematisering. Inte minst Svensk
Tidskrifts spalter bör det finnas
möjlighet att ställa de kanske också
provokativa frågor som nästa sekels
utmaningar nödvändiggör.
Jag skall i det fOljande peka på
några utgångspunkter som jag tror är
betydelsefulla for att bedöma vilken
väg Sverige kan och bör gå. En forsta
sådan utgångspunkt är de på en gång
utomordentligt starka och positiva
forändringarna i vår omvärld.
En ny världsordning
De senaste tio åren har den långa
kampen mellan planhushållningen
och marknadsekonomin avgjorts till
marknadsekonomins och den fria
handelns fordeL Bara ett mycket litet
antal länder håller alltjämt fäst vid att
politiken bättre än de enskilda
människorna forstår hur ekonomin i
tankeutbyte och debatt. Arbetet alla dess detaljer skall hanteras. Priset
handlar inte om ett programatiskt härfor är högt for de alltjämt
utmejslande av slagordsmässiga saktmodiga. Ekonomisk misär
sanningar, utan skall snarare präglas kombineras ofta med politiskt
SVENSK TIDSKRIFT
fortryck, kulturell utannning och ett
omfattande mänskligt lidande.
När världen i så hög grad vänder
planekonomin och fortrycket ryggen
öppnas möjligheterna for miljarder
människor att bryta upp från
fattigdomen. Den sydostasiatiska
välståndsutvecklingen har ännu bara
börjat. Klas Eklund har i den
socialdemokratiska idetidskriften
Tiden 7 – 8 1995 skrivit en utmärkt
uppsats bl a om detta. Tillväxten i
Hong Kong och Sydkorea är bara en
liten del av det som nu sker i Asien.
Det rör s1g om den största
utvidgningen av världsekonomin
mänsklighetens historia.
Växer så det knakar
I marknadsekonomins kölvatten ökar
oc!<så den internationella handeln,
samtidigt som samarbetet mellan
länderna forstärks. EU har gått från
sex till 15 medlemmar, på väg mot
fler än 20. De sydostasiatiska
ländernas samverkan i ASEAN ger
en ytterligare dynamik till en region
som redan växer så det knakar,
NAFTA knyter samman de
nordamerikanska ekonomierna,
diskussioner fors om ett sydasiatiskt
frihandelsområde med drygt en
miljard människor.
Den ökade handeln frigör krafter
som bryter ner gränser mellan länder
och som flätar världsekonomin tätare
samman. En allt mera i grunden
positiv syn finns dessutom i världen
över den fria handelns betydelse for
ekonomisk och social utveckling.
Dessa internationaliseringstendenser är mycket starka och forstärks
dessutom av det breda genombrottet
for informationsteknologin. Outtönuiga mängder information finns
nu tillgänglig när som helst var som
helst, och dessutom nästan for vem
som helst.
Den teknologiska utvecklingen har
gjort det möjligt att till låg kostnad
sprida allt större infomationsmängder. Ett kommersiellt uttryck
for detta är de transnationella TVkanalerna; kulturellt och vetenskapligt är en utveckling mot globala
politiska syften.
Oavsett om det som nu sker i
fundamentala hänseenden
representerar något nytt eller om det
”bara” är frågan om betydande
forändringar mom samma
strukturella ram, är det emellertid
betydelsefullt nog.
Här finns det skäl att inskjuta några
varningar for det detemunistiska drag
som ofta präglar diskussionen om
morgondagens ekonomiska och
sociala villkor. Tron att vi surfar på
den historiska nödvändighetens
nätverk och subkulturer trolig. De obevekliga våg blir lätt till en
globala datomätverken gör allt större
delar av världens kunskap och
information bokstavligen tillgänglig i
fingertopparna på användarna.
Geografiska avstånd blir en allt
forevändning att slippa redovisa
värderingar och omvärldsanalys.
Det är naturligtvis inte så att
framtiden blir på ett givet sätt, eller
att det finns en historisk nödnundre trång sektor
umgänge med varandra.
människors vändighet i ett enskilt lands ekonomDebatthistoriens alla
brytningstider
Det är inte givet vilka effekter alla
dessa tendenser till slut konm1er att ra
på ett ekononuskt, samhälleligt eller
individuellt plan. Mänskligheten har
en tydlig tendens att uppfatta den
egna tiden som avgörande och
banbrytande. I efterhand framstår
kanske ändå debatthistoriens oändliga
rad av ”brytningstider” som något
annat än vad de påstods vara.
Människans kliv in i rymd-, atomoch datoråldrarna och den fantasifulla
debatt som dessa kliv resulterat i lär
oss att även stora fårändringar lätt
misstolkas, vantolkas och inte sällan
används for mer eller nundre uttalade
SVENSK TID SKRIFT
iska eller politiska utveckling. Oaktat
det faktum att världsomspännande
utvecklingstendenser har en
betydande inverkan är inte nationen
hemfallen åt att bara hänga med i
svängarna bäst den kan.
Världshistorien ger dessutom flera
exempel på hur relativt rika länder
stagnerat, till och med forfallit till
ekononuskt am1od och barbari.
Det finns alltså inget skäl att anta
att någon nation med någon slags
automatik kommer i åtnjutande av
den utveckling som jag inledningsvis
skisserade. Politiken kan både öppna
och stänga till for omvärlden. Med
gott statsmannaskap kan den
dessutom anpassa det globalt
allmängiltiga till det nationellt
önskvärda.
13
Jag tror ändå att det är viktigt att i
analysen av omvärlden konstatera att
det finns en del tydliga tendenser.
När väl detta är sagt är det samtidigt
viktigt att se och erkänna styrkan i
det globala skeendet, liksom att det i
allt väsentligt är positivt. Allt fler
människor njuter ett allt högre
välstånd, allt fler människor lever i
länder där grundläggande mänskliga
rättigheter respekteras, allt fler
människor lever länder där
maktskiften sker fredligt och genom
fria och hemliga val, allt fler
människor mår bättre, lever längre
och foder friskare barn. Stora delar av
världen bokstavligen lyfter sig upp ur
misär, fortryck och fattigdom till
relativt gott välstånd, frihet och
civilisation. Detta är inte naturbundet, men det är vad som hänt i
världen under de senaste decennierna
och det finns inget övertygande
argument som säger att denna
utvecklig inte skall kunna fortsätta.
Problemen är många, men
möjligheterna är fler.
Betydande konsekvenser
Jag skall strax återkomrna till dessa
frågor. Först vill jag emellertid
forsöka sammanfatta några möjliga
effekter som de globala utvecklingstendenserna kan tänkas få på
samhällsutvecklingen i allmänhet och
på Sverige i synnerhet. Det är rimligt
att anta att ökade flöden av varor,
information och människor leder till
att ganila strukturer och
nationsgränser spelar en mindre
betydelsefull roll i faretags och
enskildas handlande. Ökad
specialisering i arbetslivet suddar ut
gränserna mellan arbetsgivare och
arbetstagare, mellan yrke och hobby,
mellan arbete och fritid.
” Det är naturligtuis inte sa att framtiden
blir pcl ett givet sätt, eller att
det finns en historisk
niidr•dndi_~hct i ett enskilt
lands ekonomiska eller
politiska utvcckli11g. Oaktat
det faktum all l’ärldsomspdtznal!de utvccklillgstclldcl!scr har etz beryda11de
inverkan ilr iute tzatiorzcn
hemfalleu at art bara hänga
med i sväu.\Iama bdst de11 kau.
”För det forsta blir den ekonomiska
utvecklingen i olika länder mera
sammanflätad. Marknaden blir snabbt
internationell också fcir relativt små
fciretag. Konkurrenter, kunder och
medarbetare finns i allt lägre grad
inom samma geografiska områden.
För det andra blir också ländernas
befolkningar mera etniskt blandade
när nationsgränser fcirsvinner. Även
om den svenska invandringen
visserligen till stor del bestått av
flyktingar, representerar Sveriges
snabbt ökande etniska heterogenitet
något som alla länder i större eller
mindre grad konm1er att präglas av.
längre nationellt. Den kulturella
identiteten i ett sådant samhälle blir
däm1ed mer fragmenterad, man har
en liten del gemensam med många
samtidigt som man bara delar
helheten med några få.
Det innebär forvisso inte att det
nationella eller historiskt nedärvda
kommer att fcirlora i betydelse.
Kanske är det t o m tvärtom. Det
historiskt-nationella kommer emellertid att på ett konstruktivt sätt
behöva samsas också med andra
traditioner.
För det tredje blir både tillvaron
och produktionen mera individualiserad. Allt flera kan forverkliga
personliga aspirationer. Bl a den
moderna teknologin har en
avgörande betydelse fcir att göra det
möjligt att tillgodose mera individuella behov.
I fcirlängningen härav forändras
också arbetslivets karaktär. I mindre
utsträckning kommer tillverkning att
ske fcir standardiserade behov. Själva
tillverkningen sköts dessutom av
medborgare med krav på att kunna
variera också arbetsvillkoren på ett
sådant sätt att den egna utvecklingens
intressen kan mötas.
Minskad geografisk bundenhet
För det fjärde forändras produktionsvillkoren snabbare än fcirr. När
standardiserade produkter blir mera
sällsynta, leder detta också till att
kraven från och möjligheterna fcir de
Heterogeniseringen av samhället som deltar i produktionen utvecklas
gränsdragningar blir inaktuella. En drivs på också av andra krafter. och sofistikeras.
friare världshandel gör att Företag, kultur och media agerar inte Den teknologiska utvecklingen har
14 SVENSK TID S KRIFT
redan minskat graden av geografisk
bundenhet arbetslivet. Detta
handlar idag litet om fullständigt
distansarbete som om mobiltelefoner,
faxar och bärbara datorer till låga
kostnader. Kanske är det detta,
snarare än att alla kommer arbeta i
hemmet knappandes på datorernas
tangentbord, som är den viktigaste
välmenande omsorger.
Om mera generella förändringar av
villkoren för produktion och
konsumtion, social sammanhållning
och en berikande personlig
utveckling kan anses utgöra ett slags
ofrånkomliga förutsättningar för det
moderata programarbetet är
naturligtvis det som hänt och händer
konsekvensen av informations- i Sverige en lika viktig utgångspunkt.
teknologins genombrott.
Utvecklingen av arbetslivet ställer i
sin tur krav på uppfinningsrikedom
och ideutveckling på andra områden.
Nya företagsstrukrurer växer fram
och ersätter ganila och uttjänta.
Taylor far stå tillbaka för platta
strukrurer och nätverk. Möjligheterna för enmansföretagande ökar.
De globala tendenserna – vare sig vi
vill det eller inte – utgör en slags
yttersta ram också för vårt eget lands
framtid. Det är emellertid vad vi gör
här hemma och vad vi kan lära av vår
egen historia som till slut avgör
vilken riktning utvecklingen
konm1er att fa i Sverige.
När ett land går Igenom
ekonomiska svårigheter är det lätt för
är grunden för så väl vår långvariga
stagnation som våra akuta
dagsbekymmer.
N u kan det, med den
världsfrånvända naivitet som ibland
präglar det dagspolitiska meningsutbytet, hävdas att Sverige är rikt nog
ändå och att vi kan leva med höga
räntor och en svagare krona. Många
är emellertid beredda att säga emot.
Ingen naturnödvändighet
Tillväxten är inte någon global kaka
som måste eller bör fördelas. Den
kan konuna alla till del som sköter sig
väl. När ensanm1a mammor, inte
utan rätt, hävdar att pengama inte
räcker till, är det inte barnbidraget
som är för litet eller ersättningen vid
sjukdom som är för låg. Alla,
Marknad för kunnande många- och naturligtvis inte bara för inklusive mammor med eget
För det femte kommer av allt att
döma kunskaper att fa växande
betydelse för enskildas och länders
konkurrensförmåga. Värdet i en vara
konuner i allt högre grad att ligga i
den kunskap den innehåller, än i de
råvaror den tar i anspråk. Arbetsmarknaden utvecklas till en marknad
för kunnande.
Ett varningens finger bör dock
höjas för falska – eller i vart fall
ogenomtänkta – profeter. Kunskapsoch utbildningsrevolutioner kan inte
åstadkommas bara genom ett
mekaniskt tillhandahållande av
utbildningsplatser. Det krävs mer än
så. Ingen kunskap – än mindre
kompetens – kan hällas över ett
undrande folk, som en slags sista
förlängning av socialstatens
socialdemokrater – att stirra sig
blinda på kortsiktigheter. Det riskerar
att skynm1a sikten, hur allvarliga de
akuta problemen än må vara. Det
statsfinansiella moraset, massarbetslösheten, valuta- och ränteturbulensen är emellertid bara vår tids
uttryck för fundamentala politiska
misstag begångna under decennier.
Ordentligt Jattigare
Långsiktigt mer betydelsefullt och
genomgående än dagsnoteringar på
valuta- och penningmarknaderna är
naturligtvis, vid det här laget något
slitna, men ändå viktiga, påpekandet
att vårt land de senaste 25 åren blivit
relativt sätt ordentligt mycket
fattigare. Båda hänger emellertid
sanunan. Det är en dålig politik som
SVEN S K TIDSKRIFT
försörjningsansvar, skulle haft det
bättre om Sverige i tid sett om sitt
ekonomiska hus. Den svenska
fattigdomens grundläggande orsaker
är inte bristen på fördelning utan
bristen på resurser. Om fördelning
var vägen till rikedom skulle Sverige
idag vara ett av världens absolut
rikaste länder.
Orsakerna till att det går illa för
Sverige har ingenting av
naturnödvändighet över sig. De två
främsta OECD-länderna 1995 är
desamma som 1970. Vi hade också
kunnat vara med därframme, om vi
bestämt oss för det. Om vi skulle haft
lika god ekonomisk utveckling som
OECD-genomsnittet under de
senaste 25 åren skulle den svenska
ekonomin i år varit ungefur 500
15
miljarder större. Det motsvarar ekonomiskt framåtskridande med möjligheterna drabbas av välfardsnästan hela statsbudgeten.
Orsakerna till bekymren är alltså
gediget svenska. För ta växande
foretag, for dålig utbildning, for höga
skatter, helt enkelt fOr dåliga
forutsättningar for produktiv och
nyttig sysselsättning. ”Om någon
annan anser sig ha rätt till mer än
hälften av vad jag tjänar ihop, då skall
man inte forvåna sig över att
skaparkraften, arbetsviljan och till slut
tillväxten tar skada”, säger CarlJohan Westholm på Företagarna. Så
är det!
Grundläggande fel
Mycket talar for att de mera
grundläggande fel som gjort
tillväxten i Sverige låg och som
riskerar att undergräva välståndet i
framtiden kommer att bli än
tydligare, givet de omvärldstendenser
som nu anmäler sig. I en ekonomi
skyddad från internationell konkurrens kan obsoleta och hänmunde
regler och strukturer överleva längre
än i ett samhälle där människor och
kapital är mer flyktiga. Tillväxten har
visserligen alltid hängt på det
politiska systemets tillit till enskilda
människors initiativformåga, men när
denna tillit konuner att utkrävas i
varje ögonblick far naturligtvis stater
som inte sett dynamiken och
individualiteten som sma främsta
värden extra bekynuner.
Sverige har blivit berömt for sin
samhällsmodelL Folkhemmet,
välfardsstaten och allt vad den kallats.
Länge ansågs den kunna forena
16
social anständighet i högre grad än
någon annan ordning.
Den underliggande tanken var
egentligen inget revolutionerande
nytt när den gavs verbal form for
snart 70 år sedan. Som Mauricio
Rojas påpekar i uppsatsen Svensk
socialpolitik efter folkhemmet
uppfattades inte denna modell, när
den lanserades, som speciellt
socialdemokratisk. Den knöt an till
viktiga foreställningar långt tillbaka i
tiden. Folkhenm1et blev en brygga
från bonde- till industrisamhälle. Den
byggde på, och tog med sig,
strukturer och foreställningar från det
ganila samhället in i det nya.
Folkhenunets moraliska credo, det
gemensamma ansvaret, omtanken
och solidariteten med dem som har
det svårare än andra, är det svårt att
ha några invändningar mot.
verkligheten blev det emellertid ofta
inte riktigt så som det var tänkt.
solidariteten stannade i hög grad i
den politiska retoriken for att till slut
kvävas av de politiska strukturerna.
Den stat som skulle göra människor
starka gjorde dem inte sällan svaga. l
dag kan det med fog hävdas att
många med de från början minsta
SVENSK TIDSKRIFT
statens konsekvenser.
Tomas Gi.ir, ledarskribent på
Svenska Dagbladet, har övertygande
visat hur inte minst invandrarna
fastnar i den svenska välfardsstatens
omsorger. Att lösgöra sig från den
klientroll många forsatts i, kräver en
styrka som det är fa utsatta forunnat
att besitta.
Sönderslagen trygghet
Det som idag syns så tydligt i det
svenska samhällets forhållande till
invandrarna har allmängiltiga drag.
Sättet att möta invandrarna blir till en
slags grotesk karrikatyr på ett
välfardssystem, som riskerar att
forsätta en allt större del av sitt folk i
beroendefcirhållanden – faktiska och
mentala – som det blir hart när
omöjligt att bryta s1g ur.
Traditionella källor till trygghet, som
det egna arbetet, den egna
inkomsten, det egna sparandet, den
egna utbildningen och de egna
sociala strukturerna, slås medvetet
och omedvetet sönder.
l massarbetslöshetens Sverige finns
for många inte längre den mest
grundläggande möjligheten att göra
sitt liv rikare tillgängligt, nämligen
hårt eget arbete. Sverige är på väg
från klassaniliället till kastsaniliället,
som saniliällsforskaren Lorentz
Lyttkens uttryckt det. Saniliället blir
stelt, möjligheterna till social
mobilitet, ett dynamiskt samhälles
kanske viktigaste drivkraft, tunnas ut.
Också dessa problem riskerar att
forstärkas av de globala forändnngarna. VäWirdsstatens välorganiserande ambitioner passar helt enkelt
dåligt in i en tid där personlig
kreativitet, flexibilitet och snabba
forändringar är viktiga kännetecken.
Efter välfärdsstaten
Det är svårt att se att det gantia sättet
Sverige varit ordnat på klarar det nya
samhällets villkor. Det är ty foljande
kring sådana fundamenta som den
viktiga samhällsdebatten borde
kretsa. Hur ser ett levande, mänskligt
och växande samhälle ut i en
globaliserad värld? Hittar vi inte ett
annat forhållningssätt kommer de
ekonomiska och sociala problemen
inte bara att bestå, utan fordjupas.
Den positiva utveckling som Sverige
skulle kunna bli delaktig i skulle
komma att gå vårt land forbi.
Egentligen skulle jag kunna sätta
punkt här med en avslutande fråga
om vad allt detta innebär t ex for
arbetet och foretagandet, for de
sociala trygghetssystemen, for synen
på det nödvändiga kunskapsuppbyggandet, på familjens och
andras ansvar for varandra.
Det behövs nu något mer än så.
Det är svårt att se annat än att något
medvetet måste komma efter
välfardsstaten. Vad händer om
ingenting träder till där välfardsstaten
till slut tvingas medge att den gett
upp? Om det skulle innebära ett
socialt och kulturellt kaos, hur kan vi
då undvika det?
En central uppgift for politiken blir
därfor att ge både ord och forn1 åt en
samhällsstruktur som är rörlig och
individuell, men likväl, och
samtidigt, trygg och solidarisk. Att i
denna strävan ge luft åt alla de
”civila” relationer mellan människor
– vänner, familjer, arbetskamrater –
som varje sanmille ändå till slut
består av blir en central uppgift. Hans
Zetterbergs tidigare bidrag har
fortfarande en bärkraft som inte fullt
ut tillgodogjorts av sanmällsdebatten.
En ytterligare utgångspunkt
‘ ‘ Problemet/ har sill rot
redan sjiill’a Jolkhcmsmetaforell. I de1111a kommer
tauke11 pc. det Cllhctli_~a
samhället till sitt tydligaste
11ttryck. Familjeli SMil bild fiir
samhällsmodt’llcu l’isar <ltt det
•1Vvika11de alltid har Cll tyd/i.~
grilus. Fadem ma Fara
godmodig, rättvis och Fiilmcllaude, metl l1<w är alltid sträng
och tydlig i si11 rätt11isa. ‘ ‘
behöver till slut tillforas, nämligen
den om politikens roll, fonner och
uttryck. När så mycket annat byter
skepnad, vore det snarast forvånande
om inte politiken också påverkades.
Många menar att partierna redan
SVENSK TID SKRIFT
forlorat en stor del av fonnågan att
fornmlera de nya utmaningarna.
För att den goda politiken skall
kunna säkras är emellertid inte
partierna ersättningsbara. Däremot
behöver dessa kunna erbjuda sina
sympatisörer genomtänkta alternativ,
som går utöver en mer eller mindre
utvecklad formåga att vrida på
samhällets och ekonomins rattar.
Politikens utgångspunkt är en
foreställning om hur samhället bör
vara, inte hur samhället under alla
omständigheter anses bli.
Folkhemsmetaforen
Det klarade Per Albin Hansson i sitt
tal om folkhemmet i riksdagens forsta
kammare 1928. Det borde
moderaterna klara ännu bättre på
tröskeln till nästa århundrade.
Problemen har sin rot redan i själva
folkhemsmetaforen. I denna kommer
tanken på det enhetliga samhället till
sitt tydligaste uttryck. Familjen som
bild for samhällsmodellen visar att det
avvikande alltid har en tydlig gräns.
Fadern må vara godmodig, rättvis
och välmenande, men han är alltid
sträng och tydlig i sin rättvisa.
Frågan är vilken bäring tanken på
ett enhetligt folkhem har i ett
sanmille där enhetligheten av andra
skäl är sönderbruten, där den
eventuella basen for ett system med
en lösning for alla har vittrat bort?
17

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner