Print Friendly

Curt Nicolin; Marknadsekonomi på tillbakagång

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

MARKNADSEKONOMI PÅo
TILLBAKAGANG
CUl\ T NICOLIN
Med offentliga litgifter på två tredjedelar av BNP och fri konkurrens i bara en Jjärdedel av
ekonomin, kan man inte längre kalla Sverige för en marknadsekonomi.
I
ngen kan väl bestrida, att nadsekonomi är en forutsättning for
marknadsekonomi är grunden 1J. äkta demokrati. Däremot kan marktill den snabba ekonomiska nadsekonomi existera utan demokrati.
utvecklingen i alla länder, som Marknadsekonomi kräver ekonomisk
anammat och vårdat dess koncept.
Marknadsekonomi bygger på två forutsättningar:
1. Samhällen med en legal struktur,
som bygger på lagar och formåga att
säkerställa deras efterlevnad. Detta har
nobelpristagaren Donglass North närmare belyst.
2. Ekonomisk frihet, t ex frihet att äga
och att foretaga, frihet att konkurrera,
frihet till handel inom och utom det egna
landet, frihet att resa och transportera etc.
Men friheten kan inte vara obegränsad.
Som filosofen Kant uttryckt detta: ”Vi
måste eftersträva en konstitution, som
uppnår högsta möjliga frihet genom att
utforma lagarna så, att frihet for envar är
forenlig med frihet for alla”.
Det är intressant att notera, att markCURT N ICOLIN är eko11.-, tek11.- ochjur. hedersdoktor.
frihet, men demokrati kräver dessutom
politisk frihet och personlig frihet. Det
räcker inte att kalla sig demokrati.
Produktion bygger på kombinationer
av arbete, kunskaper och kapital.
Introduktion av marknadsekonomi· leder
regelmässigt till snabbare tillväxt.
Det är marknadsekonomin, som möjliggjort den höga levnadsstandarden i de s
k industriländerna.
Det är intressant att notera, att i marknadsekonomier växer kunskaperna snabbare än i andra länder. Vore det inte sant,
skulle marknadsekonomiernas snabba rillväxt inte vara möjlig. England blev
marknadsekonomi på 1770-talet, forst av
alla länder. Sverige blev marknadsekonomi 1846. Att u-länderna släpat efter
torde kunna hänforas till bristande legal
struktur. Men när den infors, far de ofta
extra snabb tillväxt. Förklaringen torde
vara, att de kan hämta kunskaper, som
S VENSK TiDSKRIFT 337
skapats av marknadsekonomierna under
tvåhundra år, och att dessa står nära nog
gratis till förfogande. Vi rar då se exempel
på tillväxt per capita uppåt 10 procent.
Det synes råda ett samband mellan
denna omvandling och sjunkande fördelsetaL Japan blev en renodlad marknadsekonomi omkring 1950. Sedan dess har
födelsetalen sjunkit från 110 till 100 i det
s k nettofödelsetalet. Likartade tendenser
finner vi i många asiatiska länder och
även i andra, t ex Mexico.
meningen är, att de skall följas?
Monopol, karteller och subventioner
tillhör inte marknadsekonomier.
Och inte är det bättre, utan sämre,
med laglydnaden, när det gäller svanarbete.
Det är inte bara lagarnas bristande
efterlevnad, som skall beivras, utan man
måste se till att lagarna utformas så att de
har en förankring i det allmänna rättsmedvetandet.
Världens högsta skatter undergräver på
ett upprörande sätt svenska medborgares
Hjälpa u-länderna etik och moral. En sak är säker, och det
Den snabba tillväxten i de u-länder, som är, att hög etik är långsiktigt mycket
inför marknadsekonomi, reducerar fat- befrämjande för näringslivets utveckling.
tigdomen i världen. Vi måste i i-länderna Kraven på kvalitet i etik och moral kan
koncentrera oss på att hjälpa u-länderna inte begränsas till näringslivets företrä-
att införa marknadsekonomi. dare.
Inget land tillämpar fu.llt ut marknadsekonomi. I Sverige och i större delen av Kurs i marknadsekonomi
EU brister mycket därvidlag. Så t ex Om inte vi i Sverige vill återstä.lla markråder fri konkurrens i Sverige för ungefår nadsekonorni, går vi en dyster framrid till
en fjärdedel av vår ekonomi. Studier av mötes. Vi kan inte tillåta oss tro, att
IUI, professor Assar Lindbeck och Mc Sverige idag kan betecknas som en markKinsey har givit siffror mellan 20 och 30 nadsekonomi, när staten svarar for
procent. I Europa förfaller marknadseko- utgifter på två tredjedelar av BNP och fri
nomin, medan den rar ökad tillämpning i konkurrens råder för ungefår en fjärdedel
Asien och Sydamerika. av ekonomin!
De senaste fyra åren har i sexton fall Det bästa sättet att ra rätsida på landets
åtal för brott mot konkurrenslagarna ekonomi kanske vore en kurs för regeväckts vid domstol. När man vet hur ring och riksdag om vad marknadsekoverkligheten ser ut, är det upprörande. nomi förutsätter och vad den ger i
Varför stiftar riksdagen lagar, om inte utbyte.
338 SVENSK T!DSKRJFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner