MARKNADSEKONOMI PÅo TILLBAKAGANG CUl\ T NICOLIN Med offentliga litgifter på två tredjedelar av BNP och fri konkurrens i bara en Jjärdedel av ekonomin, kan man inte längre kalla Sverige för en marknadsekonomi. I ngen kan väl bestrida, att nadsekonomi är en forutsättning for marknadsekonomi är grunden 1J. äkta demokrati. Däremot kan marktill den snabba ekonomiska nadsekonomi existera utan demokrati. utvecklingen i alla länder, som Marknadsekonomi kräver ekonomisk anammat och vårdat dess koncept. Marknadsekonomi bygger på två forutsättningar: 1. Samhällen med en legal struktur, som bygger på lagar och formåga att säkerställa deras efterlevnad. Detta har nobelpristagaren Donglass North närmare belyst. 2. Ekonomisk frihet, t ex frihet att äga och att foretaga, frihet att konkurrera, frihet till handel inom och utom det egna landet, frihet att resa och transportera etc. Men friheten kan inte vara obegränsad. Som filosofen Kant uttryckt detta: "Vi måste eftersträva en konstitution, som uppnår högsta möjliga frihet genom att utforma lagarna så, att frihet for envar är forenlig med frihet for alla". Det är intressant att notera, att markCURT N ICOLIN är eko11.-, tek11.- ochjur. hedersdoktor. frihet, men demokrati kräver dessutom politisk frihet och personlig frihet. Det räcker inte att kalla sig demokrati. Produktion bygger på kombinationer av arbete, kunskaper och kapital. Introduktion av marknadsekonomi· leder regelmässigt till snabbare tillväxt. Det är marknadsekonomin, som möjliggjort den höga levnadsstandarden i de s k industriländerna. Det är intressant att notera, att i marknadsekonomier växer kunskaperna snabbare än i andra länder. Vore det inte sant, skulle marknadsekonomiernas snabba rillväxt inte vara möjlig. England blev marknadsekonomi på 1770-talet, forst av alla länder. Sverige blev marknadsekonomi 1846. Att u-länderna släpat efter torde kunna hänforas till bristande legal struktur. Men när den infors, far de ofta extra snabb tillväxt. Förklaringen torde vara, att de kan hämta kunskaper, som S VENSK TiDSKRIFT 337 skapats av marknadsekonomierna under tvåhundra år, och att dessa står nära nog gratis till förfogande. Vi rar då se exempel på tillväxt per capita uppåt 10 procent. Det synes råda ett samband mellan denna omvandling och sjunkande fördelsetaL Japan blev en renodlad marknadsekonomi omkring 1950. Sedan dess har födelsetalen sjunkit från 110 till 100 i det s k nettofödelsetalet. Likartade tendenser finner vi i många asiatiska länder och även i andra, t ex Mexico. meningen är, att de skall följas? Monopol, karteller och subventioner tillhör inte marknadsekonomier. Och inte är det bättre, utan sämre, med laglydnaden, när det gäller svanarbete. Det är inte bara lagarnas bristande efterlevnad, som skall beivras, utan man måste se till att lagarna utformas så att de har en förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Världens högsta skatter undergräver på ett upprörande sätt svenska medborgares Hjälpa u-länderna etik och moral. En sak är säker, och det Den snabba tillväxten i de u-länder, som är, att hög etik är långsiktigt mycket inför marknadsekonomi, reducerar fat- befrämjande för näringslivets utveckling. tigdomen i världen. Vi måste i i-länderna Kraven på kvalitet i etik och moral kan koncentrera oss på att hjälpa u-länderna inte begränsas till näringslivets företrä- att införa marknadsekonomi. dare. Inget land tillämpar fu.llt ut marknadsekonomi. I Sverige och i större delen av Kurs i marknadsekonomi EU brister mycket därvidlag. Så t ex Om inte vi i Sverige vill återstä.lla markråder fri konkurrens i Sverige för ungefår nadsekonorni, går vi en dyster framrid till en fjärdedel av vår ekonomi. Studier av mötes. Vi kan inte tillåta oss tro, att IUI, professor Assar Lindbeck och Mc Sverige idag kan betecknas som en markKinsey har givit siffror mellan 20 och 30 nadsekonomi, när staten svarar for procent. I Europa förfaller marknadseko- utgifter på två tredjedelar av BNP och fri nomin, medan den rar ökad tillämpning i konkurrens råder för ungefår en fjärdedel Asien och Sydamerika. av ekonomin! De senaste fyra åren har i sexton fall Det bästa sättet att ra rätsida på landets åtal för brott mot konkurrenslagarna ekonomi kanske vore en kurs för regeväckts vid domstol. När man vet hur ring och riksdag om vad marknadsekoverkligheten ser ut, är det upprörande. nomi förutsätter och vad den ger i Varför stiftar riksdagen lagar, om inte utbyte. 338 SVENSK T!DSKRJFT