Print Friendly

Carl Johan Ljungberg; Politiskt stormskede i bankhistorisk spegling

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


risk, styrning eller kontroll.
Som Heckscher har formulerat saken:
”Chydenius’ åskådning var icke
blott icke socialistisk; den var socialismens motpol. Dess innebörd var att
enda vägen till sarnhäUsharmoni och
CARL JOHAN LJUNGBERG:
utrotning av arbetsfri inkomst bestod i
den fria konkurrensen, att med andra
ord allt statsingripande i produktion
och fordelning enbart var till de breda
lagrens skada”.
POLITISKT STORMSKEDE I
BANKHISTORISK SPEGLING
P
engar luktar inte, heter det.
Den världsvana tonen döljer
hur socialt präglade och politiskt heta som pengar och
deras ändå kan vara.
Nyligen har Duetsche Ban utgett en
tung historik över sin 125-åriga tillvaro.
Skapad kort innan tyskarna vann det
fransk-tyska kriget och Preussens kung
blev kejsare i det enade Tyskland kom
banken snart att bli motorn i grundererans industrialiseringsprocess. bara att
överleva när nystartade banker stod på
huvudet var en bragd. Duetsche Bank
drog (med själve Bismarck som fadder)
tidigt till sig direktörer med rätt blandning av djärvhet och kyla. Lågriskprojekt
blev den specialitet som gjorde att
banken när fOrsta världskriget bröt ut
Deutsclze Bank 1875-1995, av Lothar Gall m fl, C
H Beck, Munchen 1995.
hunnit bli landets fornämsta finansinstitut.
Och så kom skickligt handhavt kapital
att flyta in i lovande stål-, verkstads-, el-,
kemi- och så småningom bil- och flygindustrier, vilket utlöste en ekonomisk jätteuppgång for Tyskland. Kontor öppnades i andra världsdelar, utöver Asien
inte minst sydarnerika som kring 1900
omgavs av enorma tillväxtfcirväntningar.
Med inflytandet foljde politiska intressen,
som banken dock i sin iver att värna om
marknadsmässiga investeringar i görligaste mån höll tillbaka. Rent Frank
Hellersk är historien om hur banken
trädde in i projektet att bygga en järnväg
till Bagdad – orientjärnvägens fortsättning via Turkiska Anatolien, en satsning
som tragiskt avbröts efter delikata turer
när en finanslösning redan var nästan klar
– genom forsta världskrigets utbrott.
Medan det tidiga 1800-talets (ständigt
SVENSK TIDSKRIFT 417
bankrutthotade) industripionjärer slet for
att samla ihop kapital av släktingar och
andra, och ej sällan tvangs uppsöka bankirer med i sin tur patetiskt små och
strängt bevakade mede, kunde Deutsche
Bank som en av de forsta aktiebankerna
erbjuda krediter som forbluffande snart
fick världsfciretag som AEG, Siemens,
Mannesmann och senare biljättar som
Daimler-benz att uppstå. Situationen var
helt olik den i t ex Frankrike, vars outvecklade bankväsen lät mången lovande
faretagside gå fcirlorad.
Hetsiga politiska krav
Allt såg så ljust ut. Men kriget, krigskostnaderna, krigsskadeståndet och så depressionen grusade det samhälle vars hälsa
och fortroende är vaije finansiärs livsvillkor. Den välartade finansmannens råd
dränktes i den kör där allt hetsigare politiska krav skar mot varandra. l
Weimartidens osäkra stämningar fick
bankens forsök att värna god affårsed
något nästan overkligt över sig, och alltid
levde man heller inte upp till kraven.
En vital fråga är om Deutsche Bank
THOMAS GOR:
bar skulden till nationalsocialismen.
Frågan har tagit det mesta intresset när
boken lagts fram i Tyskland. En slutsats är
att banken inte bjöd nog motstånd på de
områden där den kunde ha gjort det,
liksom att banken av rädsla efterhand
nöjde sig med budgetteknisk kritik av
hitlerstaten. men att judar fick viktiga
roller i Deutsche Bank allt från dess tillkomst är också belagt. Andan var praktisk, politiska eller intressehänsyn skulle
om möjligt avvisas. De finansiella operationerna under nazitiden var knappast
önskvärda. De innebar for banken t ex att
ofcirdelaktigt befatta sig med statslån, som
allmänheten och investerare efterhand
ratade.
Efter kriget har Deutsche Banks framgång än mer än fcirr varit Tysklands.
Banken blir då en finansiell världsaktör,
men framtonar också ogripbart opersonlig. Skulle krisen slå till på nytt kan
man fråga sig om en bank av detta format
har den kunskap som gör att l<..risen kan
fcirekommas och dämpas. Boken väcker
på kunnigt sätt frågan – men ger knappast svaret.
MENINGSLÖs
INVANDRARPOLITIK
A
tt svensk invandrarpolitik
nått till vägs ände torde inte
vara någon större hemlighet. Från diskussionen
om kulturbevarande, och ett välkomnande av det berikande inslaget av olika
manifestationerna av invandrarnas kulturer i mitten av 1970-talet har vi nu fatt
en diskussion där de kulturella egenarterna antingen ses som normavvikelser
418 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner