Carl Johan Ljungberg; På jakt efter finansmäklarens själ
2002
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
själv synades i sömmarna var dess
reaktion ytterligt oliberal: tysta orosstiftaren. CBS och de andra nätverken nonchalerade Goldbergs kritik,
trots att han sade något som mer än
hälften av alla tillfrågade personer i
en oberoende undersökning sade sig
märka: att journalister är längre till
vänster än de själva, och att det
märks i deras yrkesutövning. Goldbergs bok, som endast det konservativa förlaget Regnery Publisbing i
Washington ville publicera, är än
mer polemisk än hans artikel. ”Om
arrogans vore ett brott skulle fängelsecellerna i USA inte räcka för alla
som jobbar med TV-nyheter”, skriver han på ett ställe, och man skulle
önska att han för sitt eget arguments
skulle vore mer saklig. Sina känsloladdade utbrott till trots ger denne
liberal trovärdighet åt den åsikt som
länge varit den attesterade högerns
monopol.
Visst kan man tycka att folk i
Kansas eller Indiana är dumma, och
att det inte är mer än rätt att TVnyheterna undervisar dem i vad de
borde tycka. Men de är inte så
dumma att de inte genomskådar de
högfärdiga journalisternas trick.
Amerikaner överger nätverks-TV.
Högermannen Bill O’Reillys nyhetsprogram på kabel-TV vinner tittare
i rask fart, och den försmådde sanningssägarens bok är årets mest
överraskande etta på den amerikanska bästsäljarlistan. GenomsnittsaNÄRINGSLIV
På jal<t efter finansmäldarens själ
Av Carl Johan Ljungberg
Börser uppkom först där den kalvinistiska dygden tolkades som strävan efter rikedom. Kanske märks det också
bland dagens traders?
.. ..
A
R FINANSMANNISKOR
egoister? Vad som driver dem har många
undrat. Numera forskar
man även på området.
Peter Norberg visar i avhandlingen
Finansmarknadens amoralitet och
det kalvinska kyrkorummet, en studie i ekonomisk mentalitet och etik,
hur en friare åsikt om mänskligt
arbete gav startskottet till det moderna finansiella systemet liksom till
dettas avläggare i Sverige
Den finansiella ekonomin tror vi
har brutit fram ur molnen, alternativt skapats via reformer som upphävda regleringar. Hårt borrar
finansanalysens abstrakta nyckeltal
genom företag och ledare, och skiljer
agnarna från vetet. Men hur individen bakom dessa instrument sett på
sig själv är också av betydelse.
Norberg utgår från den religiositet han (i en viss form) ser som
finansmentalitetens utgångspunkt.
Med bland andra Max Weber menar
han att en ny tid inleddes så snart
man med dygd började mena att söka
materiell rikedom. Börser och handelsplatser uppkom – i Antwerpen,
Amsterdam och i hugenotternas Lyon
– där disciplinerade individer börjat
värdesätta rikedomsskapande och
ville leva upp till vad det krävde.
I katolska länder hade arbete
ansetts som en tung börda; pålagd
då Adam och Eva fördes ur lustgården efter syndafallet. Mot den tron
merikanens politiska hemvist är till
höger om journalistens.
Goldbergs försäljningsframgång
kommer att uppnå det hans privata
samtal med kollegorna inte kunnat:
öppna deras ögon för att deras opartiskhet håller på att kosta dem tittarnas lojalitet. Folkets röst skrämmer dem långt mer än burop från
högerprofeter.
Elisabeth Braw (ehbraw@aol.com)
är frilansskribent och bosatt i USA.
BOKFAKTA
Författare: Bernard Goldberg
Titel: Bias
Förlag: Regnery Publishing,2002
sköt från 1600-talet kalvinismen in
sig. Kalvinism var den stränga troslära som på 15- och 1600-talen
utvecklats i Holland, Frankrike och
Schweiz, och som snart även intog
det anglosaxiska samhället. Nu skulle gärningar gälla, världen bli ett
bättre ställe. Till och med i renässansens hemland – Norditalien –
följde man impulserna från det kalvinska segertåget.
Har då de religiösa späkarna
något med dagens finanslejon att
göra? Svenskar kallar sig ju lutheraner, och Luther anses vara motsatsen – nästan en livsnjutare. Impulserna från Calvin revolutionären och
Luther traditionalisten har dock
smält ihop, påminner Peter Norberg
om. Deras barn är den aktiva, egenintresserade yrkesmänniskan. I
finanslivets ”kyrka” har visserligen
gamla symboler skalats bort, men en
grund av flit och försakelse består.
Till Sverige överflyttade kalvinister,
liksom metoder tagna från USA, har
format vår finansmarknad, som i
viss mån blivit ett åsikts- och livsstilsreservat. Även om en arbetsmoral med sikte på ”skötsamhet” förenar olika kategorier.
c::o
o:
n
’;1’:;'”
(!)
–.
lSvensk Tidskrift l2oo2, nr 2IIIJ
.__
Q)
…::.:::
u
😮
CQ
Hur ter sig då finansmäklaren av
idag? Med en orientering och inlevelse som knappt skådats sedan Tom
Wolfe satte tändstickan till Fåfängans fyrverkeri låter Norberg sina
generationskamrater från stureplans
och Biblioteksgatans finansföretag
passera revy, om än utan ansikte.
Han har själv levt bland och intervjuat dem och behärskar deras
”språk”, men anlägger här klädsam
distans.
Vi möter således en åldersmässigt och socialt homogen grupp, där
flertalet är kring 25-35 år. Ett ökande antal är kvinnor. Man satsar allt,
anser ofta sitt arbete hårt och enahanda. Många är ogifta och utan
barn, inte få är villiga att byta jobb
om lönen går upp. Få anses som
”stjärnor” men alla vill vara goda
vingårdsarbetare. Är man ”girig”? Ja,
på ett sätt fast denna känslas föremål verkar ganska diffusa. Finansmänniskan sväljer inte etiken hel,
utan hyllar god praxis. Han framträder även politiskt neutral, fast han
socialt sett oftast är övre medelklass
och politiskt står till höger.
Oro och rastlöshet är typiska drag.
Få är riktigt nöjda med vad de har.
Finansaktören agerar ju amoraliskt,
bortom gott och ont. Han gör bara
kravet på rationalitet och vinst- också
för sig själv- till ledfyr. Detta gör att
företagen tvingas godta stor personalomsättning. Det blir även svårt att
skapa en riktig företagskultur.
Vår fondbörs företag är värda 3
biljoner, mer än Sveriges BNP. Från
145 mäklare 1984 har vårt finansliv
i dag nästan 1500 mäklare. Det är
därför tveklöst en i all sin anonymitet tongivande grupp som Peter Norberg har utforskat, en som socialt
och tekniskt är väl framme. I ett
ägande och ett finansiellt spel som
blivit mer abstrakt får ledarna drag
av trollkarlar. Det opersonliga väsen
som heter yrkes- eller gruppanda
lockar liksom alla spöken till personteckning.
POLITIK
Clintons mal<tmissbrul<
to the bitter end
Av Per Heister
De sista dagarna i Vita Huset utnyttjade Bill Clinton
hämningslöst sin presidentmakt för att sko sig och Hillary.
E
N AMERIKANSK president
har vittgående befogenheter som kan utövas
ovanför kongressen i
nödfall och under särskilda
omständigheter. En av dessa är makten att benåda. Den har utövats med
stor återhållsamhet genom historien.
George Washington benådade 1794
två upprorsledare, Andrew Johnson
benådade alla de sydstatare som svor
trohetsed till USA efter inbördeskriget, Gerald Ford benådade
Richard Nixon ”för brott han kan
tänkas ha begått när han var president”. Jimmy earter benådade
Vietnamdesertörerna.
Bill elinton, skriver Barbara
Olson i ”Final Days : The last, desperate abuses of power by the elinton White House”, var mycket återhållsam med benådningar men de
IIISvensk Tidskrift 12002, nr 21
Resultatet av Norbergs arbete är
insiktsfullt och angenämt att läsa.
Man hoppas att några tar upp den
kastade handsken. Frågan om finansmarknader är moraliska bör locka till
fler svar. Man kan påminna sig den
märklige prästen mr Bacon hos Tom
Wolfe. Han som med sina så kallade
emissionsgarantier inte bara ville dra
till sig investerare utan även resolut
hade föresatt sig att avskaffa slumstaden Harlems elände – genom att
sätta det på marknaden.
Fil dr Carl Johan Ljungberg
(cjl@brevet.nu) är författare och frilansskribent.
BOKFAKTA
Författare: Peter Norberg
Titel: Finansmarknadens amoralitet och det
kalvinska kyrkorummet, en studie i ekonomisk
mentalitet och etik
Förlag: Handelshögskolan i stockholm, Centrum
för etik och ekonomi, 2001.
sista dagarna vid makten benådade
han plötsligt 140 och omvandlade
straffet för 36 personer. En TV-kommentator påpekade att så många kriminella inte släppts fria sedan stormningen av Bastiljen.
För det var just kriminella. Det
var en lång rad knarkhandlare, några
polismördare, bankrånare, tidigare
flickvänner, bidragsgivare, släktingar, några terrorister som avtjänade
långa straff för mord, några vänner
till Jesse Jackson och så då några
skatteflyktingar. Mest uppståndelse
vållade väl Marc Rich som var Justitiedepartementets nr 6 på listan av
mest eftersökta brottslingar. Läs hela
listan i boken!
Gemensamt för de benådade var
att de på olika sätt bidrog till att
stärka hushållskassan för Bill och
Hillary elinton. Nåja, några gav
bidrag till kampanjkassorna och
elintonbiblioteket också.
reaktion ytterligt oliberal: tysta orosstiftaren. CBS och de andra nätverken nonchalerade Goldbergs kritik,
trots att han sade något som mer än
hälften av alla tillfrågade personer i
en oberoende undersökning sade sig
märka: att journalister är längre till
vänster än de själva, och att det
märks i deras yrkesutövning. Goldbergs bok, som endast det konservativa förlaget Regnery Publisbing i
Washington ville publicera, är än
mer polemisk än hans artikel. ”Om
arrogans vore ett brott skulle fängelsecellerna i USA inte räcka för alla
som jobbar med TV-nyheter”, skriver han på ett ställe, och man skulle
önska att han för sitt eget arguments
skulle vore mer saklig. Sina känsloladdade utbrott till trots ger denne
liberal trovärdighet åt den åsikt som
länge varit den attesterade högerns
monopol.
Visst kan man tycka att folk i
Kansas eller Indiana är dumma, och
att det inte är mer än rätt att TVnyheterna undervisar dem i vad de
borde tycka. Men de är inte så
dumma att de inte genomskådar de
högfärdiga journalisternas trick.
Amerikaner överger nätverks-TV.
Högermannen Bill O’Reillys nyhetsprogram på kabel-TV vinner tittare
i rask fart, och den försmådde sanningssägarens bok är årets mest
överraskande etta på den amerikanska bästsäljarlistan. GenomsnittsaNÄRINGSLIV
På jal<t efter finansmäldarens själ
Av Carl Johan Ljungberg
Börser uppkom först där den kalvinistiska dygden tolkades som strävan efter rikedom. Kanske märks det också
bland dagens traders?
.. ..
A
R FINANSMANNISKOR
egoister? Vad som driver dem har många
undrat. Numera forskar
man även på området.
Peter Norberg visar i avhandlingen
Finansmarknadens amoralitet och
det kalvinska kyrkorummet, en studie i ekonomisk mentalitet och etik,
hur en friare åsikt om mänskligt
arbete gav startskottet till det moderna finansiella systemet liksom till
dettas avläggare i Sverige
Den finansiella ekonomin tror vi
har brutit fram ur molnen, alternativt skapats via reformer som upphävda regleringar. Hårt borrar
finansanalysens abstrakta nyckeltal
genom företag och ledare, och skiljer
agnarna från vetet. Men hur individen bakom dessa instrument sett på
sig själv är också av betydelse.
Norberg utgår från den religiositet han (i en viss form) ser som
finansmentalitetens utgångspunkt.
Med bland andra Max Weber menar
han att en ny tid inleddes så snart
man med dygd började mena att söka
materiell rikedom. Börser och handelsplatser uppkom – i Antwerpen,
Amsterdam och i hugenotternas Lyon
– där disciplinerade individer börjat
värdesätta rikedomsskapande och
ville leva upp till vad det krävde.
I katolska länder hade arbete
ansetts som en tung börda; pålagd
då Adam och Eva fördes ur lustgården efter syndafallet. Mot den tron
merikanens politiska hemvist är till
höger om journalistens.
Goldbergs försäljningsframgång
kommer att uppnå det hans privata
samtal med kollegorna inte kunnat:
öppna deras ögon för att deras opartiskhet håller på att kosta dem tittarnas lojalitet. Folkets röst skrämmer dem långt mer än burop från
högerprofeter.
Elisabeth Braw (ehbraw@aol.com)
är frilansskribent och bosatt i USA.
BOKFAKTA
Författare: Bernard Goldberg
Titel: Bias
Förlag: Regnery Publishing,2002
sköt från 1600-talet kalvinismen in
sig. Kalvinism var den stränga troslära som på 15- och 1600-talen
utvecklats i Holland, Frankrike och
Schweiz, och som snart även intog
det anglosaxiska samhället. Nu skulle gärningar gälla, världen bli ett
bättre ställe. Till och med i renässansens hemland – Norditalien –
följde man impulserna från det kalvinska segertåget.
Har då de religiösa späkarna
något med dagens finanslejon att
göra? Svenskar kallar sig ju lutheraner, och Luther anses vara motsatsen – nästan en livsnjutare. Impulserna från Calvin revolutionären och
Luther traditionalisten har dock
smält ihop, påminner Peter Norberg
om. Deras barn är den aktiva, egenintresserade yrkesmänniskan. I
finanslivets ”kyrka” har visserligen
gamla symboler skalats bort, men en
grund av flit och försakelse består.
Till Sverige överflyttade kalvinister,
liksom metoder tagna från USA, har
format vår finansmarknad, som i
viss mån blivit ett åsikts- och livsstilsreservat. Även om en arbetsmoral med sikte på ”skötsamhet” förenar olika kategorier.
c::o
o:
n
’;1’:;'”
(!)
–.
lSvensk Tidskrift l2oo2, nr 2IIIJ
.__
Q)
…::.:::
u
😮
CQ
Hur ter sig då finansmäklaren av
idag? Med en orientering och inlevelse som knappt skådats sedan Tom
Wolfe satte tändstickan till Fåfängans fyrverkeri låter Norberg sina
generationskamrater från stureplans
och Biblioteksgatans finansföretag
passera revy, om än utan ansikte.
Han har själv levt bland och intervjuat dem och behärskar deras
”språk”, men anlägger här klädsam
distans.
Vi möter således en åldersmässigt och socialt homogen grupp, där
flertalet är kring 25-35 år. Ett ökande antal är kvinnor. Man satsar allt,
anser ofta sitt arbete hårt och enahanda. Många är ogifta och utan
barn, inte få är villiga att byta jobb
om lönen går upp. Få anses som
”stjärnor” men alla vill vara goda
vingårdsarbetare. Är man ”girig”? Ja,
på ett sätt fast denna känslas föremål verkar ganska diffusa. Finansmänniskan sväljer inte etiken hel,
utan hyllar god praxis. Han framträder även politiskt neutral, fast han
socialt sett oftast är övre medelklass
och politiskt står till höger.
Oro och rastlöshet är typiska drag.
Få är riktigt nöjda med vad de har.
Finansaktören agerar ju amoraliskt,
bortom gott och ont. Han gör bara
kravet på rationalitet och vinst- också
för sig själv- till ledfyr. Detta gör att
företagen tvingas godta stor personalomsättning. Det blir även svårt att
skapa en riktig företagskultur.
Vår fondbörs företag är värda 3
biljoner, mer än Sveriges BNP. Från
145 mäklare 1984 har vårt finansliv
i dag nästan 1500 mäklare. Det är
därför tveklöst en i all sin anonymitet tongivande grupp som Peter Norberg har utforskat, en som socialt
och tekniskt är väl framme. I ett
ägande och ett finansiellt spel som
blivit mer abstrakt får ledarna drag
av trollkarlar. Det opersonliga väsen
som heter yrkes- eller gruppanda
lockar liksom alla spöken till personteckning.
POLITIK
Clintons mal<tmissbrul<
to the bitter end
Av Per Heister
De sista dagarna i Vita Huset utnyttjade Bill Clinton
hämningslöst sin presidentmakt för att sko sig och Hillary.
E
N AMERIKANSK president
har vittgående befogenheter som kan utövas
ovanför kongressen i
nödfall och under särskilda
omständigheter. En av dessa är makten att benåda. Den har utövats med
stor återhållsamhet genom historien.
George Washington benådade 1794
två upprorsledare, Andrew Johnson
benådade alla de sydstatare som svor
trohetsed till USA efter inbördeskriget, Gerald Ford benådade
Richard Nixon ”för brott han kan
tänkas ha begått när han var president”. Jimmy earter benådade
Vietnamdesertörerna.
Bill elinton, skriver Barbara
Olson i ”Final Days : The last, desperate abuses of power by the elinton White House”, var mycket återhållsam med benådningar men de
IIISvensk Tidskrift 12002, nr 21
Resultatet av Norbergs arbete är
insiktsfullt och angenämt att läsa.
Man hoppas att några tar upp den
kastade handsken. Frågan om finansmarknader är moraliska bör locka till
fler svar. Man kan påminna sig den
märklige prästen mr Bacon hos Tom
Wolfe. Han som med sina så kallade
emissionsgarantier inte bara ville dra
till sig investerare utan även resolut
hade föresatt sig att avskaffa slumstaden Harlems elände – genom att
sätta det på marknaden.
Fil dr Carl Johan Ljungberg
(cjl@brevet.nu) är författare och frilansskribent.
BOKFAKTA
Författare: Peter Norberg
Titel: Finansmarknadens amoralitet och det
kalvinska kyrkorummet, en studie i ekonomisk
mentalitet och etik
Förlag: Handelshögskolan i stockholm, Centrum
för etik och ekonomi, 2001.
sista dagarna vid makten benådade
han plötsligt 140 och omvandlade
straffet för 36 personer. En TV-kommentator påpekade att så många kriminella inte släppts fria sedan stormningen av Bastiljen.
För det var just kriminella. Det
var en lång rad knarkhandlare, några
polismördare, bankrånare, tidigare
flickvänner, bidragsgivare, släktingar, några terrorister som avtjänade
långa straff för mord, några vänner
till Jesse Jackson och så då några
skatteflyktingar. Mest uppståndelse
vållade väl Marc Rich som var Justitiedepartementets nr 6 på listan av
mest eftersökta brottslingar. Läs hela
listan i boken!
Gemensamt för de benådade var
att de på olika sätt bidrog till att
stärka hushållskassan för Bill och
Hillary elinton. Nåja, några gav
bidrag till kampanjkassorna och
elintonbiblioteket också.