Print Friendly

Bo E Carlsson; Efter skatteomläggningen

Av Redaktionen | 31 december 1984


1984


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

rL
BO E CARLSSON:
Efter skatteomläggningen?
De provisoriska skatteomläggningarna
före regeringsskiftet 1976 ledde till
ständiga höjningar av
marginalskatterna för dem som tjänade
mer än en genomsnittlig
industriarbetarlön. Indexregleringen av
inkomstskatteskalan 1978 satte stopp för
de automatiska skatteskärpningarna och
det borgerliga förslaget till
marginalskattereform våren 1981 skulle
bli en verklig reformering av
skattesystemet. l denna artikeljämförs
löftena om skattesänkningar och det
verkliga resultatet av
skattekompromissen mellan
mittenpartierna och
socialdemokraterna.
Bo E Carlsson är civilekonom och
var sakkunnig i ekonomidepartementet under trepartiregeringarna.
År 1969 var marginalskatten på en genomsnittlig industriarbetarlön 49% för
en ensamstående inkomsttagare oc~
39% för en inkomsttagare med hemmamake. Marginalskatten steg under 1970.
talets första år till drygt 60 % för båda
kategorierna och kom sedan att ligga
kvar på ungefär denna nivå. År 1980 var
marginalskatten på en genomsnittlig iDo
dustriarbetarlön 62%.
Den skärpta marginalbeskattningea
var dels resultatet av höjda kommunaJ.
skatter och dels – speciellt under periodens förra hälft – en följd av automatisk!
skärpt beskattning till följd av inflati
nen.
Därtill skärptes progressiviteten
skattesystemet. Raden av s k provisori
ka skatteomläggningar innan en inde
reglerad skatteskala infördes från o
med 1978 hade sin tyngdpunkt fört
så, att marginalbeskattningen av en go,
nomsnittlig indutriarbetarlön inte ytterJi.
gare skärptes, men i inkomstskiktet
ovanför tilläts inflationen och kommilo
nalskattehöjningarna att leda till en fortlöpande marginalskatteskärpning.
Ovanpå detta kom sedan marginal
fekterna av inkomstberoende sociala r
måner. Till följd härav har betydande i
komsHagargrupper – speciellt barnf~
miljer – kommit att drabbas av tot
marginaleffekter på inkomstökningar
upp mot 80-100 %.
För att få en bild av den verkliga maf
ginalskattesituationen måste också af
hetsgivaravgifter och indirekta skatt
beaktas. Skulle arbetsgivaravgifte
utgå med ett lägre belopp, är det rimlf
att tänka sig, att större delen av mell
skillnaden skulle tillfalla den enskilde i~~o
komsttagaren i form av högre lön.
Beräknat på detta sätt var den totala
marginalbeskattningen av en genomsnittlig industriarbetarlön år 1969 ca
SO% för en inkomsttagare med hemmamake och drygt 55 % för en ensamtående inkomsttagare. År 1980 hade
mot varande siffra för båda kategorierna
tigit till drygt 75 %. Och då har effekten
av avtrappade sociala förmåner inte beaktats.
Ödesdiger skatteutveckling
Under senare år har allt fler kommit till
insikt om, att denna utveckling på skattepolitikens område bidragit till att skapa
de växande balansproblemen i den
svenska ekonomin. För att kunna realisera sina reala krav på löneutvecklingen
har de stigande marginalskatterna tvingat löntagarorganisationerna att begära
mycket stora nominella löneökningar.
Speciellt gällde detta innan beslut fattades om indexreglering av inkomstskatteskalan. Härigenom kom skattesystemet att medverka till stegringen av inflationstakten i Sverige under 1970-talet.
Beskattningen var naturligtvis inte den
enda faktorn – uppgången i inflationen
har varit ett internationellt fenomen –
men den bidrog till en snabbare inflationsutveckling än vad som i annat fall
hade varit möjligt.
skatteutvecklingen har också medverkat till en svagare ekonomisk tillväxt i
Sverige än ijämförbara länder. Höga och
stigande marginalskatter har undergrävt
incitamentsstrukturen – ”kastat grus i
maskineriet” – och missgynnat arbete,
initiativ, företagande, risktagande och
sparande.
71
Indexregleringen 1978
Det beslut om indexreglering av inkomstskatteskalan från och med 1978
som tillkom på initiativ av den första trepartiregeringen var i detta perspektiv en
betydelsefull åtgärd . Den satte stopp för
fortsatta automatiska inkomstskatteskärpningar. Den innebar inte minst, att
någon ytterligare skärpning av progressivititeten i skattesystemet inte skulle ske
utan att man fattade beslut om det.
Indexregleringen innebar i sig inte, att
marginalbeskattningen blev mindre
orimlig och mindre hämmande på den
ekonomiska aktiviteten. Den betydde
emellertid att de justeringar som senare
vidtogs i skatteskalan skulle bli realt bestående – inte bara kosmetiska förändringar i valtider.
När härtill den andra trepartiregeringen våren 1981 utarbetade förslag om en
marginalskattereform, som skulle leda
till att det dominerande flertalet av de
heltidsarbetande inkomsttagarna skulle
få marginalskatter som inte översteg
50 %, såg det för ett tag ut som om en
utveckling hade inletts, som skulle kunna leda till en verklig reformering av
skattesystemet.
Mittens kompromiss med (s)
Som bekant blev det emellertid inte så. l
stället fick vi ”den underbara natten” –
en skattekompromiss mellan socialdemokraterna och mittpartierna. Den fick
som omedelbart resultat att också den
andra trepartiregeringen sprack. Kompromissen innebar att socialdemokraternas skatteförslag i väsentliga hänseenden tillgodosågs. Vi fick en begränsning
av rätten till underskottsavdrag, som det
l
l
72
Inkomst Underskottsavdrag
o 10 000 20 000 40 000 50 000 60 000 80 000
lO 000 -200 -250
20 000 – 460 -360 -490
30 000 -7 10 – 625 – 525
40 000 – 875 -875 -790 -990
50 000 – l 020 – l 040 -1 040 -860
60 000 – 730 – 1 175 – l 200 -1 120 – l 480
70 000 – 590 -860 -1 330 -l 360 -1 190
80 000 -3 10 – 710 – l 010 – 1 525 – 1 450 – l 975
100 000 820 – 75 -540 -1 320 – 1 850 – l 780
120 000 3 225 l 570 210 – 1 190 -2 040 – 2 590
150 000 5 890 3 890 2260 -925 – 3 225 – 4 130
175 000 7 440 5 440 3 440 – 400 – 3 575 – 6300
200 000 8 030 6 050 4 050 50 -3 930 -7 090
300 000 13 100 10 800 8 530 3 930 – 670 – 5 270
Tabell l : Nettoeffekt av skatteomläggningen år 1984 med hänsyn också till finansieringseffekterna. 1982 års priser.
kan ifrågasättas om en socialdemokratisk regering skulle ha vågat genomföra
själv. Indexregleringen urholkades.
När sedan socialdemokraterna återvann regeringsmakten efter sin valseger
1982 – det är troligt att den borgerliga
trepartiregeringens oförmåga att fullfölja
en konsekvent skattepolitik medverkade
till valutgången – kom skatteomläggningens innehåll att ytterligare urholkas.
Inflationsjusteringen blev än mindre än
man kommit överens med centern och
folkpartiet om. I vissa lägen justerades
marginalskattesatserna upp.
Förväntningarna och resultatet
Det kan ha sitt intresse attjämföra löften
och utfall. När skatteomläggningen först
presenterades utlovades skattesänkningar åt flertalet inkomsttagare. Redan detta
var i och för sig en orimlighet. Samtidigt
sades nämligen skatteomläggningen vara
”totalfinansierad” , dvs man skulle ta io
lika mycket genom höjningar av and11
skatter som skatteomläggningen ”kostade” i inkomstbortfall för statskassan.
En totalfinansierad skatteomläggnifll
kan naturligtvis aldrig ge skattesänkningar åt flertalet skattebetalare.
Det går inte att exakt beräkna resultatet av en mer omfattande skatteomlägg.
ning för varje enskild individ. Beräk
ningstekniska förenklingar måste göras.
l tabell l och 2 nedan jämförs resultatet
av beslutade skatteomläggningar me4
1982 års skattesystem, sådant detta hi!ll
fungerat med full indexreglering. Det ha
för att förenkla beräkningarna antagi
att omläggningen fullt ut har finansie
med höjda arbetsgivaravgifter och
dessa höjningar har avräknats på löneö
ningarna. Vid fullt indexreglerade s
teskaJor har antagits, att dessa skulle
räknats upp med 8% för 1984 och 19
Tabellerna avser realt oförändrade iJt.
73
Underskottsavdrag
o lO 000 20 000 40 000 50 000 60 000 80 000
10 000 – 2!W – 350
20 000 – 610 -5 10 – 710
30 000 – 940 -850 – 750
40000 – 1 180 – 1 180 – l 090 – l 420
50 000 – 1 310 – 1 410 – l 410 – 1 230 – l 780
60000 – l 060 – l 550 – l 650 – l 570 – l 470 – 2 130
70 000 – 870 – 1 260 – l 780 – l 880 – 1 800 – l 700
80000 – 450 – l 050 – l 450 – 2 110 – 2 110 – 2 040 – 2 840
100 000 l 570 65 – 800 – l 840 – 2 480 – 2 580 – 2 520
120 000 4 975 2 575 340 – 2 025 -2 625 – 3 100 – 3 920
150 000 8 790 5 790 3 110 – l 740 – 3 970 – 5 470 – 6 940
175 000 10 575 7 575 4 575 – 1 370 -3 770 – 6 200 – 10 530
200 000 Il 600 8 600 5 600 – 400 – 3 400 – 6 400 – Il 410
300 000 19 800 16 300 12 800 5 800 2 300 – l 200 – 8 200
Tabell 2: Nettoeffekt av skatteomläggningen år 1985 med hänsyn också till finansieringseffekterna. 1982 års priser.
komster och underskottsavdrag till 1982
års priser minskat med de för finansieringen erforderliga arbetsgivaravgiftshöjningarna.
Sänkt realinkomst för de flesta
Den bild av skatteomläggningen, som
dess upphovsmän har velat ge, har varit
att i stort sett alla med undantag för nolltaxerare och andra med stora underskottsavdrag skulle få sin skatt sänkt.
Tabellerna l och 2 ger en helt annan bild.
Flertalet får en sänkt realinkomst efter
skatt på grund av omläggningen och den
begränsade indexregleringen. Sänkt
skatt får endast personer med relativt
höga inkomster och små underskottsavdrag. Och i verkligheten är naturligtvis
detta föga överraskande. En totalfinansierad skatteomläggning betyder att ungefär lika många får höjd och sänkt skatt.
Om därtill en extra skattehöjningseffekt
åstadkommes genom att indexregleringen begränsas, blir slutresultatet, att flertalet får höjd skatt.
Till den del som vårt lands ekonomiska problem sammanhänger med det totala skattetrycket, leder den skatteomläggning som nu är på väg att genomfö-
ras inte till någon lättnad.
Nu syftade emellertid skatteomläggningen till att åstadkomma en sänkning
av marginalskatterna, inte till en sänkning av den totala skatten – även om
skattesänkningar för flertalet utlovades.
Utan tvekan kommer omläggningen i
förstone att innebära avsevärda sänkningar av marginalskatteuttaget i inkomstbeskattningen. Tabell 3 utvisar utfallet år 1985 med samma förutsättningar
som i det föregående.
………….._________________________
74
Inkomst Underskottsavdrag
o lo000 ::w 000 40 000 50 000 60 000 xo 000
20 000 l
40 000 o
60 000 l
80 000 – 6 l
100 000 – 18 o l
120 000 -19 6 5
150 000 – 10 7 14
175 000 -5 4 l:!
200 000 – 5 – 5 l
300 000 – 5 – 5 – 5 – 5 – 5
Tabell 3: Marginalskatteförändring 198::!-85. 1982 ars priser.
I inkomstlägen mellan 100000 och
150000 kronor blir som framgår av tabellen marginalskattesänkningarna betydande. Sänkningen av marginalskatten
ink! arbetsgivaravgifter blir däremot
mindre på grund av bl a de arbetsgivaravgiftshöjningar som genomförts för att
finansiera omläggningen. Det kan illustreras som i tabell 4, som bygger på
något andra antaganden än i det föregå-
ende. Här har priser och löner antagits
stiga med lO % per år under den aktuella
perioden, kommunalskatten med 75 öre
per år och arbetsgivaravgifterna med totalt 8 procentenheter. Beräkningen förutsätter genomsnittliga underskottsavdrag som förblir realt oförändrade under
perioden.
Inkomst
20000
40000
60000
80000
100000
120000
150000
180000
200000
300000
Tabell
Marginalskatt
1982 1985
48.7 54.0
50.2 54,7
57.7 62.5
66,7 66.1
72.0 69,6
80,3 73.1
83,3 80,2
85,0 83,7
85.0 83,7
88,7 85,9
4: Totala marginalskatter 1982
och 1985 ink! arbetsgivaravgifter.
Källa: Fakta om Sveriges
skatter; SAF. i’
Oroande utveckling
Idet föregående har införandet av indexreglering i skattesystemet beskrivits som
en skattepolitiskt och ekonomisk-politiskt betydelsefull åtgärd. Den urholkning av indexregleringen som skett efter
1982 är i motsvarande mån oroväckande.
Om full indexuppräkning inte återinförs
efter 1985, kommer detta snabbt att leda
till en urholkning av skatteomläggningen
– de marginalskattesänkningar som genomförs fram till 1985 kommer att på
nytt ätas upp.
Den skatteomläggning som den borgerliga trepartiregeringen skisserade
1981 representerade skattepolitiskt nytänkande och hade om den genomförts
inneburit ett rejält kliv i riktning mot en
rimligare beskattning. Också den skatteomläggning som nu håller på att genomforas rymmer betydande positiva element. Samtidigt kan man emellertid konstatera, att utan en medveten strävan att
75
slå vakt om detta positiva innehåll, kan
det snabbt förbytas i sin motsats. Man
har all anledning att fråga sig om den
nuvarande regeringen har viljan och
kraften att förhindra en sådan utveckling.
En sak förefaller klar: Svensk ekonomi tål inte några ytterligare skattehöjningar. Försök att komma till (ätta med
underskottsproblemen i vår ekonomi genom ytterligare höjningar av skattesatserna – direkt genom polit”ska beslut
eller indirekt genom att låta inflationen
höja skatten – kommer att vara kontraproduktiva. Deras skadeverkningar på
ekonomin i dess helhet kommer att vara
större än det positiva värdet av eventuella, temporära förstärkningar av den offentliga sektorns inkomster. En skattepolitik som inte bygger på medvetandet
om att så är fallet , kommer att dra den
svenska ekonomin allt djupare ner i stagnation och stagflation.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner