Print Friendly

Björn von Sydow; Kolakowski och SAP

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

VON SYDOW:
Socialdemokratin företräder en i grunden distinkt livshållning, men på samma
gång en livshållning som är öppen för
vissa motsägelser och successivt förändrade prioriteringar. Denna kombination
av fasta föreställningar och öppenhet är
något synnerligen önskvärt i en farlig
omvärld, förutsatt naturligtvis att dessa
två inslag i ideologin är moraliskt högtstående. Så uppfattar jag Kolakowski.
Jag menar också att hans analys av socialdemokratin i många – men inte alla –
avseenden är en träffande karaktäristik
av den svenska socialdemokratins ideologi.
Den grundläggande prioriteringen hos
socialdemokratin ligger i att skapa jämlikhet, dvs lika tillgång för alla, i indivisom Kolakowski påvisar i sin duell frihet av västerländsk art. Kolakowski fångar i sin artikel in båda dessa
drag i socialdemokratin: Den andliga och
materiella frihet som växte fram för de
välbärgade under 1700- och 1800-talet i
Europa skulle utsträckas till alla.
Någon som helst glidning åt att saken
skulle gälla jämlikhet i individuell vanmakt, som hos kommunismen, finns inte
hos socialdemokratin. Det finns heller
inga vetenskapliga belägg för att socialdemokratins reformverksamhet i att skapa jämlikhet i frihet skulle ha medfört
något slag av ”jämlik individuell vanmakt”. Den politiska participationen har
tvärtom ökat markant under de årtionden som socialdemokratin dominerat i
svensk politik. Det gäller även bland de
medelklassgrupper som under årtionden
opponerat sig mot socialdemokratins
järnlikhetspolitik.
Så långt den grundläggande värderingen hos den svenska socialdemokratin;
den motsvaras av flera av de drag som
228
Kolakowski anger som karaktäristiska
för socialdemokratin.
Jämlikhet i frihet
Öppenhet i ideologin innebär samtidigt,
som Kolakowski klargör, att den socialdemokratiska ideologin är öppen för att
arbeta med parallella metoder för att nå
jämlikhet i frihet. Det går heller inte enligt min mening att förneka att dessa metoder kan komma i konflikt med varandra.
I vissa fall behöver man således ta till
central planering; i andra fall satsar man
på ett självständigt deltagande från den
enskilda människan och det lilla kollektivet. Här kan det bli konflikter. Skattesystem kan vidare syfta till parallella mål,
som kan komma i konflikt med varandra.
Detsamma gäller andra motsatspar av
typ viss industrialism, viss ekologi. Det
är riktigt och viktigt vad Kolakowski
framhåller, att det faktiskt finns konflikter av detta slag och att man vare sig i
teorin eller praktiken kan maximera vissa målsättningar samtidigt. Man borde
medge detta öppet litet oftare.
Socialdemokratins ideologi ger heller
inte vägledning för alla typer av målkonflikter. I många fall fungerar den som ett
gott och effektivt mått. Det gäller framför allt ställningstaganden som har sin
rot i det industrikapitalistiska klassamhället. Men inte ens alla socioekonomiska problem låter sig lösas på grundval av ideerna omjämlikhet och rättvisa i
meningen ”behovsrättvisa”, dvs ”åt var
och en efter behov” till skillnad från
”prestationsrättvisa”, alltså ”det måste
löna sig att prestera”.
l dagens Sverige är t ex regionala motsättningar kring sys””””a”””
besvärliga att hantera inom
LO, därför att den gemensamma
demokratiska ideologin inte är en
gi för den typen av konflikter.
kulturella och sedligt-religiösa
ningar inom ett land eller i
sen är också på tvärs med den
mokratiska ideologin.
Det är belägg för att den
kratiska ideologin är inriktad på
ting som man egentligen menar är
blematiska – den arbetslösa, den
den sjuka, den outbildade
vardagen för löntagarfamiljen; det
det gäller att skapa järnlikhet i
Trots detta vågar jag nog ändå
att den svenska socialdemokratin
själ har ett arv från 80-talet, l
alltså. Se bara på de fyra o,.,.,r,,,.,,.,
partiledningar vi haft i Sverige! De
alla gott karaktäriseras som
dvs med begrepp som
icke-religiösa, icke-auktoritära,
naturvetenskapligt positiva,
internationalister.
Framstegstro och förnuftstro
Jag vågar också påstå att inom de
leden i svensk arbetarrörelse
åtminstone hittills, något av en
attityd. ”Framstegstro” och ‘
tro” kunde man kalla attityden.
jag förstår, efterlyser Kolakowski
av detta i socialdemokratin och
den av i dag. Han tycks också
socialdemokratisk ·
dels måste innebära att alla får lika
tigheter genom utbildning, dels att
bildning måste syfta till att ge
och intellektuellt förstånd.
här punkten kan Kolakowskis
inte gärna läggas tiU grund
mot den socialdemokratiska uti vårt land. Min permening är att det mesta av kritiden socialdemokratiska skolpoär oriktig. På en punkt kan man
diskutera om det inte gick litet
och 70-talen. Det skulle i så fall
grundskolans högstadium och
gymnasieskolan delvis fick för
av teoretiskt ämnesinnehåll.
på sätt och vis för mycket av det
efterlyser!
……w,,K s analys av socialdemosker naturligt nog mot bakgrund
egna polska erfarenheter av
Likaså sätter han in de
ska socialdemokraternas inhandlande i en ram av hotet
Sovjetunionen. Säkert har Kolai tort sett givit en korrekt avav den utrikespolitiska idealomajoriteterna i de socialdemopartierna i England, VästtyskW, Danmark, Norge och Benelux lik• i det franska socialistpartiet. Alla
._partier har ju gått in för NATO.
I vårt land har ju socialdemokratin
fRinot kommit att föra en alliansfri utlitik, grundad på ett relativt
militärt försvar, samtidigt med en
,aitik som uttalar solidaritet med alla
litryckta folk i världen. Båda linjerna
.. föras tillbaka till Erantings dagar,
lbom en tredje: att försöka minska
lflnningarna genom medlaråtgärder och
.trustningsinitiativ. – Såväl realism
• idealitet har viktig plats i den svensla socialdemokratins säkerhetspolitik,
lbom uppfattningen att de säkerhetspoliska hoten inte bara kommer från sov- 229
jetkommunismen, utan också från andra
krafter i dagens värld.
Ideologiskt medveten politik
Kolakowskis socialdemokrati är så pragmatisk att man kan få intrycket att den
mindre är en aktiv initiativtagare till en
långsiktig samhällsomdaning och mer en
kraft som tid efter annan söker påverka
de för dagen aktuella frågorna på ett traditionellt socialdemokratiskt vis.
Säkert har Kolakowski rätt i att rätt
många socialdemokrater både i Sverige
och i andra länder fungerar på detta sätt.
Men en av skillnaderna mellan svensk
socialdemokrati och många andra arbetarpartier i väst är dock att S.\P haft
inslag av en mera ideologiskt medveten
politik. Socialdemokratin i Sverige har
förvisso sällan formulerat övergripande
utopier; inte ens ”provisoriska utopier” ,
dvs skisser till tänkta samhällstillstånd
som avsevärt skiljer sig från det rådande
samhällssystemet.
Socialdemokratins jämlikhetsprioritering har däremot helt naturligt lett fram
till en skarp kritik av klassamhället. Men
jämlikhetsvärderingen har inte stannat
vid detta. Den har också tjänat som en
förutsättning för kreativitet för att råda
bot på ofullkomligheter i samhällsordningen. Vidare har inte minst partiledningen förmått att sätta in de praktiskt
jämlikhetsskapande reformerna i ett
långsiktigt perspektiv av samhällsomvandling.
Så var det med ” den nya ekonomiska
politiken” på 30-talet och med socialpolitiken och den fulla sysselsättningen på
40-talet. Detsamma gällde RehnMeidners arbetsmarknadspolitiska mo- 230
dell och ideerna om ”det starka samhället” på 50- och 60-talen. Skolans reformering under hela efterkrigstiden kan
beskrivas på ett liknande sätt; LO:s solidariska lönepolitik likaså.
Sättet att Iansera dessa samhällsförändringar är belysande för den svenska
socialdemokratin: utgångspunkten låg i
konkreta orättfärdigheter eller ofullkomligheter. Skulle dessa kunna avhjälpas på
ett jämlikt sätt, var man tvingad att använda kollektiva metoder, som onekligen ” ex post” omvandlar samhällets totala karaktär i socialiserande riktning.
På det sättet har svensk socialdemokrati inte fungerat så pragmatiskt som
Kolakowski beskriver socialdemokratin
i allmänhet. Det svenska partiet har därför heller inte efter Zäta Höglund drabbats av de vänstersocialistiska flyglar
och utbrytningar som skakat de mer
oideologiska arbetarpartierna i Europa.
Anledningen är alltså att det svenska socialdemokratiska partiets huvudlinje varit mer ideologiskt klar.
När man inom SAP någon gång försökt gå en annan väg, dvs att utifrån en
allmän jämlikhetsföreställning
ante”, skissera kollektiva åtgärder
man menar sedan allmänt skall
orättfårdigheter och
samhället, då har även de egna
sörerna visat tveksamhet.
Om det är detta senare som
kowski kallar socialism som l
ra ideologier är irrelevanta i vår tid
osäker på. Kan detta avsnitt i
kis artikel tolkas så att han ser
mokratin i vår tid som en fruktbar
till de gamla klassiska idesystemen,
numera är otjänliga?
Vare sig Kolakowski nu menar
eller begränsar sig till att hävda att
aldemokratins ideologi är den
relsen i vår tid, gäller det för
inom den allmänna ram som
anger – med några svenska
tioner – kunna skänka denna sin
gi den lyskraft som den
Då bör man kunna rycka med de
tusentals människor, som röstar
vid valen, till ett mera aktivt
bete i kommuner och

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner