Print Friendly

Anders Lundberg; Moralen i ett historiskt perspektiv

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

MORALEN I ETT HISTORISKT
PERSPEKTIV
ANDERSLUNDBERG
Det som kallas moral är ett gytter av ideer, uppkomna under olika tider och under skilda
förutsättningar. Detfinns ingen anledning att tro att de hänger samman.
M
ånga människor tar
sin egen kulturs moraliskaforeställningar
for givna och ifrågasätter dem inte. Åtskilliga av ens uppfattningar har man utan att riktigt veta
varifrån de härrör. Visste man det, skulle
det vara lättare att ta dem under omprövning. Därforkan det vara nyttigt att
reflektera över hur moraliska uppfattningar vuxit fram i vår kultur.
Moraluppfattningarna har av allt att
döma vuxit fram ur foräldrars strävan att
påverka sina barns beteenden. Grundläggandeordsom ”bör”, ”plikt”, ”orätt”
osv, samt imperativerna, kom till som
medelfor dennastyrning. De planterades
in i barnen i kombination med straffoch
åthutningar. Till dettakomframväxandet
ANDERS LUNDBERG är docetll i matematik oclr
högskolelektor vid Militärhögskolatl.
Mats Furberg
av mer eller mindre religiöst betingade
livs- och världsåskådningar, som kunde
ge ytterligare sanktion åt uppfostringsideerna.
Föräldrars värderingar och normer
präglas in i barn och blir en del av deras
personlighet. När individen frigör sig
från foräldraauktoriteten, träder i många
samhällen andra personer – profeter,
filosofer m fl- in iforäldrarnas ställe som
obestridda auktoriteter. Ett sådant
samhälle kan sägas vara auktoritärt, och
forma auktoritära människor.
Auktoriteter
Vi kan inte leva ett socialt liv utan
auktoriteter- människor som vi tror på
och litar på. Men auktoriteterna kan
utses på olika sätt. En fri och självständig
människa väljer själv sina auktoriteter, i
bästa fall på rationella grunder. Det
auktoritära mönstret, å andra sidan,
422 SvENsK TrosKRIFT
karakteriseras av att auktoriteten är
påtvingad- med våld, hot om straff och
andra liknande påverkansmetoder. I ett
extremt auktoritärt samhälle Gr auktoriteterna inte ifrågasättas.Alla tendenser till ifrågasättande kvävs i sin linda.
Att i ett sådant samhälle hävda egna,
personliga ståndpunkter kräver stor inre
styrka.
Moraliskindoktrineringkananvändas
av makthavarnasom enstyrmetod. Danne
Nord/ing (1990) har kallat denna metod
den moraliska metoden. Detta är tänkvärt.
Är moralen i allt väsentligt en metod
som används av makthavarna därför att
den är effektiv, så måste alla föreställningar om moraliska plikter tas under
omprövning.
Moralens utveckling
Vårtvästerländska samhälle har ettidearv
med ursprung i främst två antika kulturtraditioner: den grekiska och den
judisk-kristna.
Den grekiska traditionen utvecklades
under århundradena före Kristi födelse.
Två etiska skolor i denna tradition var
särskilt inflytelserika. Upphovsmannen
till den ena var Epikuros (ca 341-271 f
Kr). Den andra skolan, den stoiska,
grundades vid ungefår samma tid av
Zenon.
Den judiska traditionen har ännu
äldre anor. Israeliterna levde ständigt
underhotfrån andrafolk. Delivsmönster
somkrävdes förderas överlevnadbyggde
på deras religiösa tro. De tio budorden
överlämnades, enligt deras tro, till Mose
av ]ahve (Gud). Genom att inte dyrka
några andra gudar, och genomatt strängt
följa lagen i övrigt, trodde sig de vinna
Jahves hjälp i kampen mot de yttre
hoten.
Den mosaiska tron var från början en
angelägenhet bara för israeliterna själva.
Först i och med de tankar som tillskrivs
Jesus och hans närmaste efterföljare
vidgades perspektivet. En ny moralsyn
tog form i samband med en förnyelse av
det religiösa budskapet. Det bud Jesus
framhöll som det viktigaste var rent
religiöst) Det bud han nämnde därnäst
kan ses som en moralisk norm: ”Du skall
älska din nästa som dig själv” (Matt 22:39).
Med det synsättet infördes något helt
nytt i det moraliska tänkandet: att
moralen handlar om att ta hänsyn, inte
bara tillsigsjälvoch till den egnagruppen
-utan också till andra, vilka det vara må.
Denna inställning har så genomsyrat
västerlandet, attmoralför ossblivit nästan
liktydigt med att ta hänsyn till andra. I
Militärhögskolans skrift (1992) används
termen ”moraliskt förhållningssätt” för
att beteckna en persons beredvillighet
att ta hänsyn till motsatta intressen i en
konfliktsituation.
Not 1. ”Du skallälska Herren, din Gud, med hela
ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt
forstånd” (Matt 22:37).
SvENsK Toosu.IFT 423
Försakelse och självutplåning
Ser man till ordalydelsen i Matt 22:39,
handlar det inte alls om att ciffra sig får
andra utan att ta vederbörlig hänsyn till
andra, såväl som till sig själv. I den
kristna traditionen har emellertid alla
tänkbaratolkningarförekommit: alltifrån
allmän välvilja mot andra till att offra sig
själv – inte bara till gagn får andra.
Försakelse och självutplåning har i
extremfallet kommit att ses som något i
sig önskvärt. Evangeliernas texter tyder
dock inte på att Jesus själv hade den
uppfattningen.
Införlivat arv
Grekernas tankar upphörde att påverka
Europa då kristendomen blev den
dominerande religionen. Det grekiska
arvetfårdes dock vidare genom araberna
och kom under medeltiden attinförlivas
i det kristna tänkandet.
Med renässansen och humanismen i
slutet av 1400-talet utvecklades gentemot den kyrkliga auktoriteten en självständighet som tog sig skiftande uttryck:
studium av de bibliska skrifterna på
originalspråket, konstens återgripande
på fårkristna antika motiv och de
framväxande naturvetenskapernas strä-
van att fårstå tillvaron empiriskt.
De som fårsvarade den gamla kultursynen och den kyrkliga auktoriteten
sökte inledningsvis hävda sin ställning
medvåld. GiordanoBruno (1548-1600)
är ett exempel på dem som med livet
fick plikta får sin övertygelse. Motsättningen mellan kyrklig auktoritet och
vetenskapligfrihet fortsatte under 170Doch 1800-talen, och kulminerade 1
striden om Darwins utvecklingslära.
Utilitarismen
Vetenskapen banade väg får en kritisk
syn även på de moraliska värderingarnas
område. Det moraliska språket togs inte
längre får givet. Man ville ha svar på vad
orden egentligen stod får. Vad betyder
det egentligen att en handling är rätt?Sådana
frågor, dvs om morallärans grundbegrepp, hör till den sk metaetiken. Den
är en fårutsättning får att gå vidare med
frågor om hur man ska avgöra vilka
handlingar som är rätta eller orätta. De
tankesystemsombehandlarsådanafrågor
kallas normativ etik.
Bland de senaste århundradenas
moralfilosofiska skolor – i hög grad
influerade av det grekiska arvet-nämner
vi två huvudriktningar: utilitarismen (lat
utilitas=nytta) och pliktetiken.
Utilitarismen är en konsekvensetisk
skola. Avgörande får om en handling är
rätt eller orätt ärdess konsekvenser, eller
effektersomnågrafåredraratt säga.Därfår
måste man undersöka alla konsekvenserna av möjliga handlingssätt, samt
värdera dessa konsekvenser. För det
behövs en teori om värden. Vad gör att
vissa saker är mer värda, andra mindre?
424 SVENSK TIDSKRIFT
Vår värld vimlar av företeelser som på
något sätt värderas. Men två företeelser
ärinte alltidjämförbara.Vissaföreteelser
är medel- intrument for att uppnå vissa
mål. Deras värde som medel kallar vi
instrumentella värden. Ett mål kan vara
det vi slutligen eftersträvar, men kan
också vara ett steg på vägen till ett
avlägsnare mål. För att finna nyckeln till
värderingarna måste vi gå till de yttersta
målen, till sådant somäreftersträvansvärt
for dess egen skull, inte som medel till
något annat. Sådanavärden brukarkallas
egenvärden eller intrinsikala värden (eng
intrinsic) -jfr Moore (1962). Frågan är
alltså: Vilka är de intrinsikala värdena?
Lust och olust
Enligt Moores variant av utilitarismen
kan alla värden återforas på ett enda
intrinsikalt värde: lust (”välbehag” hade
varit en ännu bättre översättning av
engelskans ”pleasure”). En handling är,
enligt Moores syn, rätt, om den till sina
totala konsekvenser medfor mer lust
över olust än någon annan handling,
som skulle kunna väljas i stället. Märk
väl totala! Samtliga konsekvenser, for
alla som kan känna lust eller olust, från
handlingsögonblicket till tidens ände,
måste räknas med i kalkylen.
Det Moore presenterar är en teori om
vad som är rätt- inte någon metod att i
en praktisk situation finna den rätta
handlingen. Att utifrån Moores teori ta
ställning till om en handling är rätt eller
inte, är omöjligt- man kan ju aldrig ta
reda på dess samtligakonsekvenser. Ändå
kan man tänka sig att Moore och hans
meningsfränder har ansett att denna syn
är vad man bör utgå från när man ska
välja mellan handlingar.
En invändning kan vara att detta är
trivialt. Vem annan än asketen skulle
foredra olustframforlust, ochvemannan
än den verkligt illasinnade kan foredra
att andra lider, framforatt de hardet bra?
Sannolikt är utilitarismen ett svar på de
riktningar inom kristendomen som
forordar askes, kyskhet, fattigdom etc i
stället for ett behagligt liv.
Helvetets kval
En allvarligare invändning är att
utilitarismen bortser från fördelningen av
livets goda. Den tycks betrakta det som
likgiltigt omlusten ärjämnt eller ojämnt
fördelad. Är den totala lusten minus den
totala olusten så stor som möjligt, så
spelar det for övrigt ingen roll om några
varelser lider alla helvetets kval. Därfor
kan man knappast vara utilitarist om
man har någon känsla for rättvisa. Om
maximeringen avlustkommeri konflikt
med en rättvis fördelning, uppstår en
sådan intressekonflikt som i MHS skrift
(1992) presenteras som kärnan i ett
moraliskt problem.
SVENSK T IOS KRI FT 425
1

Pliktetik
Om man tar avstind från den rena
utilitarismen- i vilken riktning ska man
di söka grunden for vad som är rätt?
Enligt en rent pliktetisk syn bestäms det
rätta eller orätta i en handlinginte alls av
dess konsekvenser. Det är i stället vissa
drag hos handlingen själv som är
avgörande, t ex om den stir i överensstämmelse medvissa regler.En svirighet
med denna syn är att alla regler Br ett
drag av godtycke, om de inte i sin tur
kan hängas upp pi mer allmängiltiga
regler. Och var skulle dessa komma
ifcln?
Ivirkulturfinns ideerom itminstone
tvi sidana regler. Den ena, den gyllene
regeln, formuleradeJesus si här (1981 irs
bibelöversättning): ”Allt vad ni vill att
människorna skall göra för er, det skall ni
också göra för dem.” Andemeningen är
uppenbar även om nigra anser att
formuleringen är mindre lyckad.
Förnuftsregel
Den andra är snarlik men mer generell
till formen. Den kallas efter Immanuel
Kant (1724-1804) för det kategoriska
imperativet. Ungefår si här formulerade
iberopade haninte.Hanvilleintehärleda
moralenfrån mgot utanförmoralensjälv.
Den som vill finna en grund for
moralen, och som inte vill underordna
sig Jesus eller Kant eller andra auktoriteter, miste söka i nigon annan
riktning. Det hindrar inte att dessa tvi
regler i vissa situationer kan vara goda
problemlösningsinstrument.
Värdenihilismen
Minga moralfilosofer tycks ha utg;ltt
ifcln att det först och främst gäller att
utreda vad ”rätt” betyder och därefter
finna ett generellt svar pi fclgan vilka
handlingar som är rätta. Si sminingom
fann man emellertid att ett sidant
angreppssätt var dömt att misslyckas.
Man kan inte klarlägga vad rätt betyder
genom enfilosofisk utredning.Däremot
kan man undersöka vilken betydelse
människor lägger i morallärans ord och
uttryck. Enligt den s k värdenihilismen
(nihilism= avvisande hllining) liggerdet
inte alls nigon mening i dessa ord. De är
bara uttryck för känslor av gillande och
ogillande. Att säga: ”Detta är orätt!”, är
ingenting annat än att säga ”Usch!” eller
”Fy!”.
Kant detta imperativ: Handla så som om Människans natur
maximen för din handling genom din vilja Värdenihilismen är skola med bäring
skulle bli allmän lag. Enligt Kants även pi rättifilosofi. Den vänder sig mot
uppfattning leder förnuftet apriori till den natu”ättsliga synen. Naturrätten har
denna regel. Nigon annan grund sitt ursprung i det antika Grekland. Iden
426 SVEN SK Tt DSKRI FT
var att kunskapen om det rätta ligger
nedlagd i människans natur. Den tanken
togs senare upp av Tomas av Aquino
(1225-1275). P:11600– och 1700–talen
fick iden nya fårespclkare, tydligen
inspirerade av den framväxande naturvetenskapen. Likaväl som att man kan
avslöja naturens hemligheter genom
vetenskapliga observationer, s:l skulle
man p:l vetenskaplig väg kunna avgöra
vad som är rätt. Kritikerna ins:lg
emellertid att man inte kan ”upptäcka”
n:lgra rättsregleri naturen. Rättsreglernas
grund m:lste sökas i en helt annan
riktning. I Sverige har avsclndstagandet
fcln naturrätten lett till vad vi kallar
rättspositivism, som allts:l är nära
fårknippad med värdenihilismen, och
som genomsyrar den svenska juridiska
doktrinen. Det har bl a lett till att
dornstolarna ogärna redovisar moraliska
överväganden.
Positivistiskt synsätt
Värdenihilismen tycks ha legat i tiden
får cirka ett sekel sedan. Något tidigare
uppkomdenpositivistiska vetenskapssynen,
som i korthet innebar att naturvetenskapen borde vara en fårebild får
samhälls- och humanvetenskaperna.
Inom vetenskap och konst ägde stora
fårändringar rum i slutet p:l 1800– och
början p:l 1900-talet. Naturvetarna
gjorde upptäckter som raserade den
världsbild som vuxit fram efter renässansen. Humanister och samhällsvetare
tog avst:lnd från romantikens uppfattningar, och sökte sig till ett mer positivistiskt synsätt. Ett viktigt drag i
positivismen var värderingsfriheten. Man
kan allts:l skönja ett samband mellan
vetenskapernas utveckling och värdenihilismen.
Värdenihilismen rubbade etikens
grundvalar, men ingenting som kunde
ersätta det fårlorade var i sikte. Därmed
var hela v:lr del av världen, ja hela den
del som på något sätt influerades av
västerländsk kultur, sårbar får allsköns
ideologiska strömningar. Detta kan i
vaJje fall vara en del av forklaringen till
att auktoritära politiska system växte
fram: fascism och kornmunism i olika
tappningar. Härbehöveringentingsägas
om all fårstörelse och allt lidande detta
fårde med sig.
Nya insikter
Den generation som fåddes under och
strax efter kriget, de s kfyrtiotalisterna,
kom till en värld med möjligheter och
visioner som ingen tidigare generation
sHdat. Vittringen av en ny frihet leder
till nya krav. Ungdomsrevolten vid
sextiotalets slut kan uppfattas som ett
yttre tecken på en process av frigörelse
fcln det auktoritära tänkesättet. En s:ldan
process kräverdock tid. studentrevolten
och FNL-rörelsenvarlångtifrånbefriade
fcln auktoritära drag. I dagens läge har
SVEN SK TI DSKRI FT 427
de nyliberala ideerna, kanske nigot
mindre auktoritära, fltt en starkare
ställning. Vadkommeratt händahärnäst?
En kunskap, som väl kommit in i en
kultur, kan inte utplinas si länge den
kulturen bestir. Insikten att den enskilda
individen kan välja sin egen väg, och
göra sig fri från det gamla auktoritetstvånget, harkommit till vårvästerländska
kultur for att stanna. En återgång till
moraliska normer, som grundar sig pi
underkastelse underauktoriteterärdärfor
inte möjlig-ivarje fall inte i samma grad
somförr. Behovetav en fungerande etik
är inte for den skull mindre än förr. Att
etik har blivit en viktig fråga i vår tid –
inte minst for en rad olika yrkesgrupper
– kan därfor knappast reduceras till en
”modeforeteelse”, som ibland antyds.
Det finns ett reellt känt behov, som
kommer att bestå till dess vir kultur
funnit ett nytt och stabilare fundament
for etiken än det gamla auktoritära.
I förlängningen kan det uppstå
konsensus om de viktigaste delarna i
detta fundament. Men i ett ickeauktoritärt kulturklimat ligger det i sakens
natur att många av detaljerna kommer
att variera från individ till individ. Varje
människa i en sådan kultur måste själv ta
ansvarfOr sin etik. Däri ligger nigot nytt
och uppfordrande for de nu levande
generationerna och for de kommande.
Moralfilosofin är ännu ganska opiverkad av den psykologiska kunskap som
växt fram under 1900–talet. Dessforinnan existerade ringa kunskap om människans omedvetna. Kant förundrade sig
över stjärnhimlen ovanfor honom och
sedelageninomhonom. sedelagentycktes
vara nedlagd i människans natur. I dag
skulle psykologerna i stället säga att
individen har internaliserat det yttre
inflytande han mottog under barndomen. Hans samvete och många av
hans föreställningar har sin ursprung i
auktoriteter-menvilka dessa är och hur
de har piverkat honom är han okunnig
om.
Av Gud nedlagd
Det här forklarar varfor Kant inte ville
söka grunden for moralen utanfor
moralen själv. Moralen var, trodde han,
en dimension av tillvaron, som av Gud
eller av naturenvar nedlagdimänniskan.
Tror man så, kan man hävda en pliktmoralisk syn – att moraliska överväganden är något for sig, något som
inte primärt har med en handlings
konsekvenseratt göra.Moralenblirmed
denna syn något som läggs på som en
extra restriktion, sedan man övervägt
möjliga handlingarmed hänsyn till deras
konsekvenser.
Dagens psykologiska kunskap rycker
undan grunden for enpliktmoralisk syn.
Om mitt samvete, liksom en mängd
föreställningar om rätt och orätt, inte är
mer än en följd av andra människors
428 SVEN SK TIOSKRI FT
önskan att styra mig, så måste allt detta fl
ifrågasättas.
Var och en måste i sista hand själv
bestämmainnehållet isin etik ochavgöra
vilka etiska normer han ska följa. Det
ansvaret måste den moderna människan
axla, ochmed denförutsättningen måste
den fortsatta etiska debatten föras.
Ett tack
till docent Gunnar Arteus och biskop Bengt
W adensjö for värdefulla kommentarer till tidigare
versioner av denna artikel.
Riferenser
MHS 1992: Moraliska problem knutna till nödvätJdighetetJ att döda i krig. Diskussionsunderlag till
seminariet ”Värden att forsvara-pris att betala”,
som hölls vid MHS i maj 1992. Seminariet
dokumenteras i skriften Etik och Försvar som är
under utgivning på Försvarsmedia.
Moore, G E 1962: Etik. Orion/Bonniers.
Nordling, Danne: Den moraliska metodeiiS mål
och medel. Svensk Tidskrift 1990, 496-503.
SVENSK TIDSKRIFT 429
..1

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism