Samuel Jonsson: Generation knök – Så kan skattepolitiken bli värderingsdriven

Ytterligare ett jobbskatteavdrag, sänkt skatt på sparande och billigare drivmedel är alla uppskattade reformer. Men de väcker inte samma känslor eller uppbådar tillnärmelsevis samma engagemang som kultur- och värderingsfrågor, särskilt inte bland unga. Detta borde vara en varningsklocka för alla som värderar en fri marknadsekonomi.

Under 2010- och 2020-talen har en tydlig högervåg kunnat ses bland unga män i västvärlden. I Sverige visar opinionsdata att skillnaderna mellan könen ökat – unga män drar politiskt alltmer åt höger medan unga kvinnor går åt vänster. I en SVT/Verian-mätning från december 2023 var Sverigedemokraterna största parti bland män mellan 18-29 år (28 procents stöd) följt av Moderaterna (21 procent, medan kvinnor i samma ålder främst stödde Socialdemokraterna (37 procent och Vänsterpartiet (17 procent. Liknande trender ser vi också bland de som är ännu yngre. I skolval och bland förstagångsväljare syntes en kraftig högervind – ca 61,5 procent av eleverna röstade på högerpartier i skolvalet 2022. Det är en betydligt större majoritet än vad befolkningen som helhet gav Tidö-partierna i valet 2022.

I min egen umgängeskrets skönjs samma mönster. Inte nödvändigtvis för att mina vänner har bytt parti, utan snarare för att de personer som röstade på Moderaterna i valet 2014 och 2018 nu gör det av andra skäl. Om de förut främst brydde sig om företagande och sänkta skatter är det i dag högre straff och stramare migration som engagerar. Vid midsommarbordet diskuteras inte regeringens skattesänkningar eller regelförenklingar. I stället diskuteras exempelvis frågor som kriminalitet, konflikten i Gaza och migration. Nästa samtliga kan även vittna om Tiktok- och Instagram-flöden som bitvis domineras av värdekonservativa budskap.

Kulturfrågor i fokus – men glöm inte ekonomin

Vad ligger då bakom denna högersväng bland unga män? Forskning och opinionsundersökningar pekar på att värderingsfrågor som lag och ordning samt migration nu rankas mycket högt av unga män Samtidigt prioriterar unga kvinnor frågor som jämställdhet, utbildning och sjukvård, vilket bidrar till att de röstar vänster i högre utsträckning än männen. Värderingsstudier bekräftar att pojkar i generation Z intar mer konservativa ståndpunkter än tjejer i exempelvis invandrings- och kriminalitetsfrågan.

Det är dock värt att notera att ekonomiska spörsmål trots allt inte helt försvunnit ur bilden. Tidigare röstade många unga höger just av ekonomiska skäl – och än idag anger unga väljare ofta praktiska samhällsproblem som “för hög skatt, dyr bensin eller bättre företagsklimat” som motiv för att rösta på högerpartierna. Intresset för privatekonomi, så kallade plånboksfrågor, har faktiskt ökat markant bland dagens ungdomar vilket möjligen kan härledas till den turbulenta världsekonomin. Med andra ord finns det fortfarande en god bas för att locka och engagera unga väljare med ekonomiska politik.

Slutsatsen blir att generation Z i väst genomgår ett värderingsskifte där unga män i högre grad attraheras av konservativa och högerpopulistiska idéer än föregående generation. Värderingsfrågor har blivit viktiga skiljelinjer som mobiliserar dessa unga män politiskt. Detta riskerar att få till följd att den ekonomisk-politiska konflikten undanträngs. Ett aktuellt exempel är hur fort Republikanerna i USA vänt sig emot frihandel och den globala liberala världsordningen. Likaså verkar Trump-administrationen helt ha övergett tanken på att minska statens utgifter och ökar istället den amerikanska statsskulden våldsamt.

Ovanstående analys har gjorts många gånger och trenden är för den samhällsintresserade redan känd. Frågan kvarstår dock: För oss som håller den ekonomiska politiken högt, och tror på sänkt skatt, fler jobb samt ett levande näringsliv, vad ska vi göra? Att kombinera en liberal ekonomisk politik med en värderingsmässigt konservativ politik är fullt görbart, men hur kan vi se till att framtida högerrörelser kommer driva lägre skatt lika hårt som lägre invandring? Svaret är att den ekonomiska politiken behöver vara lika mycket värderingsdriven som den är plånboksdriven.

Sänkta skatter och avgifter kommuniceras i dag ofta i termer av hushållsekonomi. Att Tidö-partiernas politik ger X kronor mer i plånboken för vanligt folk har varit grundplåten för pressträffar, Facebook-inlägg och debatter. Gott så och inte minst viktigt i en tid där världsekonomin skakar. Men berättelsen om mer pengar i plånboken behöver kombineras med berättelsen om mindre pengar till slösaktiga politiker och byråkrater. Ett nutida exempel på en person som på ett skickligt sätt gjort detta är Slöseriombudsmannen Philip Syrén, som på sociala medier väckt starka reaktioner och har en stor yngre följarskara i sin kamp mot skatteslöseriet. Det som engagerar är inte alltid hur stora summor som kunde gått till annat, utan politiker och byråkraters inställning till vilka fluffprojekt som ska finansieras av det gemensamma. Det är snarare attityden än handlingen som sticker mest i ögonen.

Ett annat exempel är haveriet med Northvolt som väckt stor uppmärksamhet. Det kan skrivas många rader om hur mycket av våra offentliga medel, inte minst pensionstillgångar, som har plöjts ner i ett kolossalt företagsekonomiskt misslyckande. Frågan är om det är just det ekonomiska slöseriet som väckt uppmärksamhet eller om det är kritiken mot den falska gröna utopin i Norrland? Här finns det en tydlig berättelse om både förslösade skattepengar och gröna utopiprojekt som kopplas ihop.

Svensk höger behöver i större utsträckning prata inte bara om hur mycket mer människor får behålla i plånboken vid skattesänkningar utan också hur mycket mindre pengar som kan gå till allt vi ogillar. Är du en ung högerväljare som är förbannad över kommunala tramsprojekt? Sänk skatten. Är du orolig över att politiker återigen ska leka riskkapitalister med nästa Northvolt? Sänk skatten. Är du förbannad över att skattemedel går till islamistiska extremistorganisationer? Sänk skatten. Är du sur över skyhöga konsultkostnader i den senaste omorganisationen på någon myndighet? Sänk skatten.

Sänkt skatt ger både mer i det privata och mindre utrymme för dumheter i det offentliga. Den som vill vinna mark i den ekonomiska politiken för en ny generation högerväljare behöver visa att ekonomi också är en fråga om värderingar.  

Samuel Jonsson är ordförande för Moderaterna i Lund och har tidigare varit vice förbundsordförande i Moderata Ungdomsförbundet

Läs övriga delar i Svensk Tidskrifts serie Konservatismen och Marknaden här.