Örjan Hultåker: Demokraterna vann mellanårsvalen men inte väljarna

USA är landet där det är val varje år och 2025 är givetvis inte något undantag. Ett genomgående resultat brukar vara att den sittande presidentens parti förlorar när det är mellanårsval, dvs när medborgarna inte väljer president, och inte heller i det avseendet var 2025 års val något undantag.

Men med det konstaterandet är det ändå av intresse att analysera årets novemberval den 4 november inför det ”stora” mellanårsvalet nästa år, 2026, då Kongressens hela representanthus skall väljas om.

Demokraterna vann stort i de tre viktigaste valen den 4 november: guvernörsvalen i Virginia och New Jersey samt borgarmästarvalet i New York City. Detta anses av många vara en viktig signal inför valen nästa år: det parti som vinner dessa tre val brukar vinna majoritet i representanthuset året därpå.

Årets novemberval skedde i ett opinionsläge när president Donald Trump länge varit impopulär i breda lager enligt sammanvägningar gjorda av Realclear Politics. Redan efter fyra månader i Vita huset, 13 maj, var det fler amerikaner som ansåg att presidenten gjorde ett dåligt jobb än att hans arbetsinsats var bra. Och ända sedan dess har det varit en övervikt för dem som gett honom underkänt när de ombetts att betygsätta presidentens arbete.

Och ända sedan 14 juli har en majoritet av medborgarna, över 50 procent, i varje mätning gett presidenten underkänt och ansett att han gör ett dåligt jobb. På valdagen var det 11 procent fler som gav den sittande president Trump underkänt än som gav honom godkänt.

Samtidigt var det på valdagen en majoritet, 57 procent, som ansåg att USA utvecklas åt fel håll.

Men, missnöjet med Trumps politik innebär inte att väljarna hade en övervägande positiv uppfattning om det Demokratiska partiet. Enligt CNN:s exitpoll vägde det i Virginia jämnt mellan de väljare som uppfattade Demokratiska partiet negativt (49 procent) respektive positivt (48 procent). Intressant är att vinnaren demokraten Abigail Spanberger fick 20 procent av rösterna från dem som uppfattade hennes parti negativt. Hon vann en övervägande majoritet (78 procent) bland dem inte hade en positiv uppfattning om vare sig Demokraterna eller Republikanerna.

Synen på det Demokratiska partiet var ungefär densamma i New Jersey enligt CNN:s exitpoll; 49 procent uppfattade partiet positivt under det att 48 procent såg negativt på partiet. Den vinnande demokraten Mikie Sherrill fick 17 procent av rösterna från dem som ogillade det Demokratisk partiet och 82 procent av dem som varken gillade Demokraterna eller Republikanerna.

En slutsats från de båda guvernörsvalen är att det inte var entusiasmen för det Demokratiska partiet som avgjorde valen. I stället var valutgången i mycket en protest emot president Donald Trump och hans politik.

I Virginia var det en majoritet 54 procent som svarade att presidenten var en faktor som påverkade deras röstning; 38 procent röstade i protest mot Trump och bara 16 procent röstade för att stödja Trump.

I New Jersey var det också en majoritet 54 procent som svarade att presidenten var en faktor; 41 procent röstade i protest mot Trump, 13 procent röstade för att stödja presidenten.

Av dem som 2024 röstade på Donald Trump som president var det I båda guvernörsvalen 7 procent som i år röstade på den vinnande demokratiska guvernörskandidaten. De republikaner som ser sig som MAGA-republikaner, den kärna som anammat slogan om Make America Great Again, röstade republikanskt även i årets guvernörsval. Bland övriga republikaner var det mer än tio procent som övergav partiet för att i stället rösta på den vinnande demokratiska guvernörskandidaten.

Det Demokratiska partiet uppfattades något mer positivt i New York City; 53 procent positivt mot 42 procent negativt. Den demokratiska vinnaren Zohran Mamdani utmanades där främst av en annan demokrat Andrew Cuomo som hade president Donald Trumps stöd.

Framgångarna för de vinnande demokraterna skedde trots stora politiska skillnader i deras program. I New York Citys borgarmästarval vann en socialist på vänsterkanten med ett program om höjda skatter, kommunala livsmedelsaffärer, gratis tunnelbana och frysta hyror. I New Jersey var det två kandidater som tillhör Demokraternas mitten/högerflygel som vann.

Det är en sak att vinna med ett vänsterprogram i New York City som med amerikansk terminologi är mycket liberalt. Men den politiken skulle knappast kunna vinna ett nationellt presidentval över hela landet. Då krävs en mer moderat kandidat.

Men vänsterfalangen i Demokraterna vädrar morgonluft efter segern i New Yorks borgmästarval och vi kan se fram emot en intern strid om partiets politiska framtidsinriktning. Ledande vänsterföreträdare som kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez från New York och senator Bernie Sanders, Vermont, kallar sig själva för socialister och vill användaZohran Mamdanis seger för att driva det Demokratiska partiet vänsterut.

Det skapar oro och motstånd i partiet vilket tydligt framgår av hurDemokraternas båda ledande företrädares agerat. Minoritetsledaren i senaten Chuck Schumer, New York, vägrade att ställa sig bakom Zohran Mamdanis kandidatur och minoritetsledaren i representanthuset, Hakeem Jeffries, också från New York, väntade i det längsta med att uttala sitt stöd för Zohran Mamdani, det skedde först 12 dagar före valdagen.

För att Demokraterna skall vinna mellanårsvalet till Kongressen 2026 lär det krävas ledande partiföreträdare och lokala kandidater som inte driver vänsterpolitik. Men det är idag oklart vartåt partiet är på väg.

När det gäller Republikanerna gjorde nog Trump en träffsäker valanalys redan på valnatten. Enligt honom var orsaken till Republikanernas dåliga valresultat i Virginia, New Jersey, New York City och övriga USA att han själv inte stod på valsedeln.

Bland de grupper som vanligen går till valurnorna är Donald Trump inte särskilt populär men han har en förmåga att mobilisera nya, ej traditionella, väljargrupper. Problemet för hans falang i partiet är att han inte enkelt kan överföra den förmågan till andra kandidater och själv kommer han aldrig mer att stå på en valsedel enligt konstitutionen.

Årets valutgång leder säkerligen till oro bland de republikaner som skall kandidera i nästa års val och kan leda till en önskan att distansera sig från Donald Trump som hittills har hållit republikanska kongresspolitiker i ett järngrepp.

Det republikanska problemet är att Donald Trump och hans MAGA-supportrar kan förväntas vara aktiva och vinna många primärval där de utser kandidater som inte är valbara bland en majoritet av väljare. I synnerhet riskerar Trumps MAGA-kandidater att inte vinna stöd bland de oberoende väljare som inte är anhängare av någondera av partierna. Det är de väljarna som avgöra valen i marginalkretsar som måste vinnas för en majoritet i Kongressen. De väljarna kommer att vara ännu viktigare i presidentvalet 2028 när Donald Trump inte får kandidera.

Men, det finns för Demokraterna en risk att vänstervinden i New York leder till att det partiets primärval tar fram kandidater som inte heller de är valbara på grund av att de står för långt till vänster. Och inför presidentvalet 2028 beror en möjlig seger för Demokraterna på att deras kandidat inte kommer från partiets vänsterfalang.

I dagsläget är båda partiernas framtida strategi mer oviss än på länge. Skall polariseringen öka eller minska?

Örjan Hultåker är docent