Olle Edborg: Pete Hegseth – en modern korsfarare?

För ett drygt år sedan godkände USA:s kongress Pete Hegseth som landets nya försvarsminister. Hegseth har sedan start varit en vattendelare i amerikansk politik med en del tveksamma laster. Han har under året strävat efter att förändra amerikansk militär. Han tycks i synnerhet återkomma till idéer om nya krigar-ethos som inte sällan motiveras med religiösa citat. Men vilka är idéerna bakom denna retorik och hur blev en skrift med citat som “vänd andra kinden till” och “älska din fiende” variabler i militaristisk amerikansk propaganda?

Hegseth tillhör en väldigt strikt tolkning av kristen evangelikalism. Evangelikalismen är en stor rörelse i USA som omfattar nästan en fjärdedel av den vuxna befolkningen. Inriktningen bär ofta på en maximalistisk tolkning av det historiska värdet i de bibliska berättelserna och tolkar dem inte sällan som bokstavligt verkliga. Teologiskt har den ofta vissa inslag från Kalvinismen, en reformert tradition som lägger vikt vid att religionen behöver genomsyra hela samhället. Kopplar man då även in den apokalyptiska tanken om det kosmiska kriget mot satans krafter får man en för oss svenskar väldigt färgglad tolkning av kristendom som kan beskrivas som väldigt extravagant med skandinaviska ögon. Man ska dock vara varsam med att strikt kategorisera religiösa grupper utifrån ett antal teologiska kriterier eller låta politiker som Hegseth bli visande för hela gruppen, mer nyans finns naturligtvis i sammanhanget.

Vänder man sig till Bibelns texter får man lätt uppfattningen av en religiös urkund med ett rätt fredligt budskap. Detta är också sant, om man tittar på exempelvis de tio budorden, bergspredikan och mycket av Jesu lära får man bilden av en idé som inte kan beskrivas på annat sätt än pacifistisk och fredsfrämjande. Men det finns också väldigt mycket vålds-inspirerad retorik i de bibliska skrifterna. I delar av Torah och Neviim har Gud en roll som stundtals kan tolkas som en våldsam och tyrannisk diktator. Såhär låter guds befallning till profeten Samuel i första samuelsbokens femtonde kapitel om konflikten med Amalekiterna:

“Så säger Herren Sebaot: Jag ska straffa Amalek för det han gjorde mot Israel, när han ställde sig i vägen för honom då han drog upp ur Egypten. Dra ut och slå amalekiterna och vig allt de har åt förintelse. Skona dem inte utan döda både män och kvinnor, barn och spädbarn, kor och får, kameler och åsnor.”

Denna typ av retorik gäller inte enbart gamla testamentet. Nya testamentets sista bok, Uppenbarelseboken, avslutas med att Jesus återvänder med en armé av änglar, besegrar satans makter och upprättar vad man måste beskriva som ett form av eskatologiskt herravälde på jorden. Alltså förebådar den bibliska berättelsen om världens slut att Jesus kommer att inta en rätt militaristisk roll i den sista kampen mellan gott och ont intill det ökända berget vid namn Armageddon. Trots att dessa termer för styrelseskick tillhör moderniteten och inte kontexten dessa skrifter var nedtecknade under är det svårt att undgå. De flesta kristna idag lever och utövar inte sin religion utifrån de våldsamma citaten, men man ska vara på det klara med att de ingår i den bibliska kanoniseringen.

Man behöver också ta i beaktning hur Bibeln tolkas och omtolkas genom tiderna. Faktum är att det redan under de första århundradena tankegångar om det rättfärdiga våldet i korsets namn. Augustinus av Hippo (354-430) är en av den kristna historiens viktigaste tänkare. Han har lagt grunden för dagens kristna betraktar arvssynden, nåden och predestinationslära. En annan teologisk tanke som Augustinus gav uttryck för var den om det rättfärdiga kriget. I sitt verk Guds stad (426) tog Augustinus fram ett antal kriterier för när man i den kristna rättfärdighetens namn kan bruka våld och gå ut i krig. Bland dessa förekommer försvaret av oskyldiga, återställa fred och rättvisa och stoppa militär aggression. Detta har i många fall använts till mänsklighetens stora fördel, inte minst i de folkrättsliga diktaten som lagför krigsbrottslingar. Problematiken i receptionen av dessa är, som man lätt förstår, deras universella natur. Dessa kriterier har nämligen använts av både korsriddarna, conquistadorerna och nu Vladimir Putin. De kan enkelt passa in där den enskilde utövaren vill belägga dem. Det är baksidan med universella budskap som religioner ofta erbjuder, samma problematik finns i Islams Jihad och i Hinduismens Dharma. Det säger också något om hur man ska förstå sig på dessa senantika och ibland förantika skrifter, de är föremål för ständig allegorisk tolkning och kan användas för både goda och onda syften. Man får ofta mer klarhet i kontexten av att observera tolkaren snarare än det som tolkas.

Hegseth och kommunikatörerna på Pentagon vet mycket väl vad de sysslar med. Citat som “spiritual battle” och “war between good and evil” blir del av ett större narrativ som inte kan beskrivas som något annat än kristen nationalism. De bibliska citaten fungerar som variabler i en ekvation och en konstruktion av en ny identitet, ett nytt krigar-ethos. Man vill måla upp ett hyper-maskulint ideal där de kristna citaten blir ett sätt att addera en kosmologisk dimension till det som i praktiken faktiskt är ren realpolitik. Detta sker i samband med att i synnerhet fler unga män tycks engagera sig i kyrkan. Denna trend har uppmärksammats av både Ungdomsbarometern i Sverige och stora internationella forskningsinstitut som Pew Research Center. Trots att det finns betydligt fler faktorer än just en dragning till våldsam biblisk retorik så kan man inte låta bli att observera denna parallell. När landets själ är hotad och oskyldiga står på spel, vad hindrar då testosteronstinna unga män från att greppa vapen inspireras av citat ’antika urkunder’ och skriva in sig i USA:s armé?

Vad som blir av Hegseth och Pentagons rätt fria relation till den krisnta tolkningen återstår att se. Jag brukar verkligen akta mig för att recensera andra människors religion i alltför hög grad men jag vågar ändå gissa på att Hegseths favoritcitat från bibeln kanske inte är “älska din fiende” eller vänd andra kinden till. 

Olle Edborg är student i Religionsvetenskap