Lars Vargö: Det nya mittens rike

Det japanska underhusvalet den 8 februari resulterade i en historisk valseger för det liberaldemokratiska partiet, LDP, och dess nytillträdda partiledare och premiärminister Takaichi Sanae. Valresultatet är historiskt eftersom det för första gången sedan andra världskrigets slut ger ett enskilt parti mer än två tredjedelar av mandaten i den viktigaste av de två kamrarna i det japanska parlamentet.

Mandatperioden i underhuset är fyra år, vilket innebär att regeringen nu har relativt gott om tid att driva igenom även kontroversiella reformer. Premiärminister Takaichi är sedan tidigare en uttalad förespråkare för en ändring av den japanska konstitutionen, framför allt dess artikel 9, som förbjuder Japan att åter militariseras. För att ändra grundlagen krävs dock minst två tredjedelars majoritet i båda kamrarna, följt av en folkomröstning. Nästa val till halva överhuset hålls först i juli 2028. Ledamöterna där sitter i sex år och till skillnad från underhuset kan överhuset inte upplösas i förtid.

Kinesiska regeringsföreträdare har varnat för vad de beskriver som en japansk återmilitarisering. Samtidigt har Takaichi upprepade gånger varnat för Kinas växande militärstyrka och tydligt slagit fast att en kinesisk attack på Taiwan i praktiken automatiskt skulle dra in Japan i konflikten. Det går naturligtvis att hävda att spänningarna i Östasien därmed ökar, men på kort sikt kan hotet mot Taiwan paradoxalt nog ha minskat. Den kinesiske presidenten lär knappast beordra ett angrepp om Japan signalerar att priset blir en regional storkonflikt.

Samtidigt har Sydkoreas president Lee Jae-myung betonat vikten av ”strategisk autonomi”. I ett resonemang som ligger nära den linje som Kanadas premiärminister nyligen förde i Davos har Lee framhållit att demokratiska ”mellanmakter” behöver bygga tillförlitliga nätverk med varandra för att försvara rättsstatsprincipen och territoriell integritet.

Trots en historiskt ansträngd relation har Lee och Takaichi på kort tid lyckats skapa ett bättre samarbetsklimat. Det är anmärkningsvärt, inte minst eftersom Lee tidigare i japansk press beskrivits som ”ett antijapanskt monster”. Både Sydkorea och Japan behöver hantera Kina på ett klokt sätt och även om man hittills har agerat undfallande mot Trump är det uppenbart att man inte tänker ge supermakterna fritt spelrum i den östasiatiska regionen. De båda ledarna understryker nu liksom Kanadas premiärminister Carney behovet av att som mellanmakter agera på ett sätt som motsvarar deras ekonomiska styrkor och gemensamma intressen. Frågan är var ”Mittens Rike” i framtiden kommer att ligga.

Tillsammans med Kanadas premiärminister Mark Carney understryker de nu behovet av att mellanmakter agerar i linje med sina ekonomiska styrkor och gemensamma intressen. I en värld där stormaktsrivaliteten hårdnar återstår frågan var ”Mittens rike” i framtiden egentligen kommer att befinna sig – och om det alls kommer att kunna definiera regionen på samma sätt som tidigare.

Lars Vargö är japanolog och tidigare diplomat/SNB