Janerik Larsson: Självbiografin som politisk språngbräda – från Obama till Wes Moore

Det amerikanska politiska livet har alltid haft en särskild plats för den personliga berättelsen. I ett land byggt på myten om den enskilde individens möjligheter att forma sitt eget öde är självbiografin inte bara ett litterärt projekt – den är ett politiskt instrument.

Ingen har illustrerat detta mer övertygande än Barack Obama. År 1995 publicerade han Dreams from My Father, en bok som tog sig an de stora frågorna om identitet, ras och tillhörighet med en litterär mognad som överraskade de amerikanska läsarna. När Obama nio år senare höll sitt elektrifierande tal vid demokraternas konvent och sedan valdes till senator för Illinois, ersattes boken av en ny och såldes till en mycket större publik. Självbiografin hade förvandlat en relativt okänd advokat och delstatssenator till ett nationellt namn, och lagt grunden för ett presidentskap.

Obama är inte ensam om att ha nyttjat bokens kraft på detta sätt.

John F. Kennedy fick Pulitzerpriset 1957 för Profiles in Courage, en bok om politiskt modiga förebilder som befäste hans image som tänkare och statsman – om än forskare senare ifrågasatt hur mycket Kennedy själv egentligen skrev.

Jimmy Carter publicerade ett flertal böcker som formade bilden av honom som en eftertänksam och moraliskt driven politiker, långt innan han klev in i Vita huset.

Hillary Clinton använde Living History från 2003 för att på sina egna villkor berätta historien om åren som First Lady, vilket lade grunden för hennes framtida presidentkandidaturer. Att ett ganska litet antal röster i tre delstater skulle göra Donald Trump till president är en annan historia.

Trumps första bok hette The Art of the Deal (1987) och hans spökskrivare heter Tony Schwartz. Denne har senare gått ut offentligt och förklarat att han djupt ångrat sitt samarbete med Trump, och sagt att han om han kunde göra om det hade han tagit uppdraget.

Men få böcker i genren är lika fascinerande som The Other Wes Moore (2010), skriven av dåvarande finansmannen och nuvarande guvernören i Maryland, Wes Moore. Boken tar sin utgångspunkt i en nästan osannolik sammanträffande: två män med exakt samma namn, uppvuxna i Baltimore och New York med liknande social bakgrund och utan fäder i hemmet. Ändå leder deras liv till helt olika liv.

Den ene Wes Moore – bokens författare – tar sig via militärtjänst, Rhodes-stipendium och Wall Street till en lysande karriär. Precis som för J D Vance (Hill Billy Elegy) är det äldre släktingar som hjälper till i början av hans liv.

Den andre Wes Moore döms till livstids fängelse för mord under ett rånförsök.

Det som gör boken så läsvärd är att Moore aldrig låter läsaren slå sig till ro med enkla förklaringar. Han besöker sin namne i fängelset, för djupa samtal med honom, och konfronteras ständigt med frågan: vad var det egentligen som skiljde oss åt? Svaret är aldrig enkelt.

Det handlar om släktingars roll men också om avgörande ögonblick av militärdisciplin, om en lärare som brydde sig, om personer han råkar möta i livets kritiska skeden. Boken är en genomlysning av vad det innebär att växa upp svart och fattig i Amerika, skriven utan sentimentalitet men med stor värme.

The Other Wes Moore blev en omedelbar bästsäljare och läses fortfarande på gymnasier och universitet över hela USA.

Men det var bara början. Moore grundade efter militärtjänsten förs ett par företag men var främst verksam i Deutsche Bank och Citibank. Han utsågs 2017 till VD för den betydande välgörenhetsstiftelsen Robin Hood Foundation i New York som hjälper till med att lösa stadens fattigdomsproblem. Stiftelsen hade grundats av finansmän och fick ett stort startbidrag från mångmiljardären George Soros.

Han avgick från stiftelsen för att kandidera till guvernörsposten i Maryland och vann 2022 med drygt 64 procent av rösterna – ett imponerande resultat i en delstat som visserligen lutar demokratiskt, men där han ändå var ny på den politiska arenan.

Under de senaste åren har hans namn konsekvent dykt upp i spekulationerna om demokraternas presidentkandidat 2028.

Hans förmåga att tala till väljare tvärs över demografiska skiljelinjer, hans bakgrund som militärveteran och hans historia om vägen från svåra förhållanden har gjort honom till en person som många demokrater ser som en drömkandidat.

I september 2025 förra året valde han att tydligt dementera dessa spekulationer i ett framträdande i NBC:s Meet the Press, där han upprepade gånger fastslog att han inte tänker kandidera till presidentposten. I stället riktar han in sig på omval som guvernör i höst.

Politiska kommentatorer är inte helt övertygade om att det sista ordet är sagt. Moores nationella profil har knappast minskat, och hans turnéer till delstater med primärval tidigt 2028 har hållit ryktesspridningen vid liv.

Men oavsett hur hans politiska framtid ser ut, är The Other Wes Moore en bok som har sitt eget betydande värde – en berättelse om slump, ansvar och de strukturella krafter som formar en människas liv.

Janerik Larsson var informationschef på SAF 1990 – 1995 och vVD på Svenskt Näringsliv 2005 – 2011. Han är rådgivare till Stiftelsen fritt näringsliv, och utkom nyligen med essän ”Allt var möjligt. Mina år med Jan Stenbeck” (Timbro)