Janerik Larsson: Högern har tagit kontrollen över utfrysningskulturen
Fram till det senaste presidentvalet har det i åtskilliga år pågått en vänsterinitierad kampanj i USA som gått ut på att driva bort oliktänkande.
Det har till exempel handlat om en debattredaktör på New York Times som publicerade en i vänsterögon olämplig artikel av en senator trots att innehållet i san sannolikt omfattades av en majoritet av amerikanerna.
I USA kallades detta ”cancel culture” – här hemma har man talat om utfrysningskultur eller deplattformering.
Förvisso inget okänt fenomen på någon sida av Atlanten.
Men nu har den amerikanska debatten svängt på ett intressant sätt.
Tidigare var det vänstern som hade makten över utfrysningskulturen. Idag är det högern som tagit kontrollen.
Det hänger samman med Elon Musks övertagande av Twitter (X) och i än högre grad med utfallet av presidentvalet 2024.
Försöken att motverka den nya högervridningen har misslyckats hittills. Vissa X-användare flyttade till Bluesky och liknande webbplatser, men utan större effekt. Som sportjournalisten Ethan Strauss uttryckte det, utan X är de ”som en ande instängd i en lampa. Skrik, vråla, slå dig för bröstet, det spelar ingen roll. Det är bara ljud i en ekokammare”.
I april ställde US Naval Academy in författaren Ryan Holidays föreläsning en timme innan den skulle börja. Han hade vägrat att ta bort bilder som visade att mer än 500 titlar hade tagits bort från akademins bibliotek – böcker som hade rensats bort eftersom de förknippats med det av högern hatade begreppet DEI (Diversity, equity, and inclusion).
DEI håller nu på att rensas ut även i de storföretag som tidigare följde den tidigare kultursvängningen.
Det senaste uttrycket för denna högervridning drabbade restaurangkedjan Cracker Barrel. Denna sydstatsinspirerade restaurangkedja lanserade en ny logotyp som utlöste en massiv hatattack från högern anförd av presidentens äldste son. Han anklagade företagets ledning för att stödja mångfaldsinsatser.
Den nya loggan ansågs ha övergett nostalgisk Americana.
Att Cracker Barrel inte fått stöd från vänster beror endast på att det inte skulle ge USA-vänstern några poäng i den politiska kampen.
Detta som hände med Cracker Barrel kanske inte ser ut som de online-angrepp som vänstern initierade under det förra decenniet, men logiken är liknande.
Man behöver inte tysta alla. Man behöver bara rikta in sig på tillräckligt många exempel för att alla andra ska falla in i ledet. Faran ligger inte i om avstängningen kommer från vänster eller höger, från institutioner eller från sociala medier. Faran ligger i att alla fraktioner med makt frestas att använda den för att straffa motståndare och tvinga fram konformitet.
I slutändan kvarstår de underliggande motiven: avund, maktbegär och spänningen i jakten. Målet är att skrämma tillräckligt många människor för att skapa en illusion av konsensus.
Under sin andra mandatperiod använder president Trump sin makt för att omforma den amerikanska kulturen, inte bara den amerikanska politiken. Han har hotat med konsekvenser för många som inte håller med honom..
”Grattis Cracker Barrel!” hette det i ett uttalande från president Trump, som firade den gamla tunnans återkomst till logotypen.
Inte ens något så obetydligt som ett företags logotyp undgår alltså blicken från en president som är fast besluten att förändra – eller tvinga – det amerikanska livet att spegla hans egna åsikter och smak.
Logotypfiaskot kan verka vara en bagatell, men i själva verket visar det hur Trump nu använder sin makt för att söka omforma alla aspekter av den amerikanska kulturen, inte bara den amerikanska politiken.
Han har i praktiken tagit över Kennedy Center, där han kommer att avgöra vilken konst som är lämplig att få nationellt erkännande och där han kommer att vara värd för den årliga prisceremonin. (Inga ”wokesters”, sa han om mottagarna.) Han granskar Smithsonian-museerna och utställningarna ”för att bedöma tonen, den historiska inramningen och överensstämmelsen med amerikanska ideal”. Han utfärdade ett dekret som kräver att alla framtida federala byggnader ska undvika modernistisk arkitektur.
Den amerikanska kulturkampen fortsätter, Blir det en vänstersväng härnäst? Kanske efter presidentvalet 2028? Vem vet…
Janerik Larsson var informationschef på SAF 1990 – 1995 och vVD på Svenskt Näringsliv 2005 – 2011. Han är rådgivare till Stiftelsen fritt näringsliv, och utkom nyligen med essän ”Allt var möjligt. Mina år med Jan Stenbeck” (Timbro)