Christina Wainikka: Immaterialrätten är svaret

Om någon påstår att immaterialrätten är svaret kanske du undrar vilken frågan var. Faktum är dock att immaterialrätten är svaret på väldigt många olika frågor, kopplade till tillväxt, entreprenörskap och attraherande av kapital.

EU:s immaterialrättsmyndighet (EUIPO) och Europeiska Patentorganisationen (EPO) har tagit fram flera intressanta rapporter om de immaterialrättsintensiva företagens särdrag. De företag som registrerar varumärken, patent och design bidrar i en allt högre utsträckning till BNP. 2015 utgjorde deras andel 39 % av EU:s BNP. I senaste rapporten utgörs deras andel av 47 %.

Inte nog med det. De företag som har tagit steget och till exempel registrerat sina varumärken går faktiskt bättre än andra företag. Exempel på det återfinns i en nylig rapport från EUIPO/EPO. Dessa företag har högre intäkter och betalar högre löner än andra företag.

Det svenska Patent- och registreringsverket tar varje år en statistikårsbok. En intressant uppgift i årets upplaga handlade om kopplingen mellan varumärken och nya företags förmåga att överleva. Nystartade bolag som tidigt registrerade varumärken hade helt enkelt klarat sig bättre. Av nystartade företag under perioden 2015-2023 var det dubbelt så många som levde 2025 bland de som registrerat ett varumärke än de som inte gjort det.

När man talar om företagandets villkor kommer man ofta till frågor om möjligheten att attrahera kapital. I en rapport från EUIPO/EPO visas att startups som hade registrerat både patent och varumärken hade mer än 10 gånger högre sannolikhet att få finansiering. För investerare är de tillgångar som skapas med stöd av immaterialrättsliga registreringar många gånger avgörande för var de ska välja att investera.

Med dessa positiva exempel i ryggen blir det dags att peka på var det finns problem. För problem finns.

Ett akut problem är frågan om patentering av digitala innovationer. Juridiskt tekniskt är det krångliga frågor, men klart är att det är svårare att få patent på digitala innovationer i Europa än i till exempel USA. Europeiska företag som ligger i framkant inom till exempel AI eller kvantdatorer kan därför många gånger gå miste om möjligheten till patent. Det påverkar bland annat deras möjlighet att attrahera kapital, vilket i sin tur påverkar deras möjligheter att växa.

Ett kanske ännu större problem är att alltför många aktörer i Sverige inte förstår vilka möjligheter som immaterialrätten kan ge. I en rapport från Svenskt Näringsliv visas tydligt hur Sverige satsar oroväckande lite på utbildning i dessa frågor.

Just nu finns det dock ett svenskt hopp. I februari gick regeringen ut med att de startar en arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att ta ett samlat grepp om immaterialrättsfrågorna. Detta är mycket välkommet. För svensk tillväxt. För svensk konkurrenskraft.

Den som inte håller med om att immaterialrätten och de tillgångar den bidrar till att skapa har fel. Immaterialrätten är svaret.

Christina Wainikka, Jur dr och MBA, är policyexpert för immaterialrätt hos Svenskt Näringsliv