Historiskt sett ansågs avund vara en av de sju dödssynderna. Idag måste avund maskeras för att accepteras, helst omformuleras som en dygd: ”Det handlar inte om avund, det handlar om social rättvisa.”
Alla partier i och utanför regeringen synes vara överens om att ekonomin behöver stimuleras för att öka tillväxten och minska arbetslösheten, den privata konsumtionen behöver öka. Det tycks också finnas en enighet om att familjer och individer behöver ha mer pengar i plånboken (läs på kontokortet) för att upprätthålla sin levnadsstandard efter att ha drabbats av prishöjningar och inflation. Men skall hushållens ekonomin förbättras genom höjda bidrag eller genom sänkta skatter?
Den sänkta reduktionsplikten har besparat svenskarna över 140 miljarder kronor. Det är en av regeringens mest lyckade reformer – och det borde lyftas fram mer.
De som jobba i friskolor trivs helt enkelt bättre, bland annat på grund av att ledarskapet i dessa skolor är bättre. Mot bakgrund av att en stor majoritet av de som jobbar i friskolor är anställda hos just friskolor som är aktiebolag är detta resultat mycket intressant och stämmer illa med Lärarfackets påstående om ”marknadsskolans” negativa konsekvenser.
Är det detta liberala väljare längtar efter? En borgerlig regering som blir en kampregering inte mot kriminalitet och illegal invandring utan mot valfrihet och företagande i välfärden?
I dagarna stundar den årliga kräftskivan på Harpsund. Nu ska konturerna till statsbudgeten spikas av Tidöpartierna. Framtidstro, skit under naglarna och jävlar anamma är vägen framåt. Låt det avspeglas i tydliga skattelättnader för hårt arbetande familjer och företagsamma människor. Plånboksfrågor avgör nästa val.
Privata aktörer driver utveckling. Mångfald driver konkurrens. Marknadsekonomin levererar välstånd. Det är nu hög tid för alla som värnar den fria företagsamheten att anlägga moteld. Inte bara för att vi annars kommer få mindre vård och omsorg för våra skattepengar, utan också därför att alla de falska påståendena om vinster i välfärden smittar av sig.
Efter att regeringen slopade de svenska höghastighetstågen, vill Timbros VD PM Nilsson återigen väcka liv i projektet. Bakgrunden är denna gång sommarens problem på den svenska järnvägen. Men att slösa bort skattebetalarnas pengar på prestigeprojekt är aldrig en lösning.
Vi borgerliga vet, eller borde veta, att kyrkan är institutionen som mer än andra förvaltar traditioner, skapar andlig trygghet och förmedlar den etiska grundvalen till nästa generation. Det är mer än nog för att stå upp och stärka kyrkan.
Sett till dagens realiteter är det uppenbart att kulturdiplomati är en allt viktigare kanal. En mjuk kraft som kompletterar det mer formella diplomatiska arbetet. Kulturrådets arbetssätt är mer dialogbaserat och informellt. På ett delvis diskret sätt främjar du svenska intressen och förmedlar berättelsen om Sverige. På seminarier och konferenser, liksom på mingel, kaféer, i bussar och vid bardiskar.