Politik & ekonomi

För 31:a året i rad har Heritage Foundation publicerat Index of Economic Freedom. Sveriges ekonomiska frihetspoäng är 77,9, vilket gör landets ekonomi till den 12:e friaste i 2025 års Index of Economic Freedom. Landets ekonomiska frihetspoäng är högre än världs- och regiongenomsnittet. Sveriges ekonomi anses vara ”mestadels fri” enligt 2025 Index. Jämfört med föregående års index, där Sverige rankades på 9:e plats, har landet dock tappat tre placeringar.

Grundskolan ska lära ut grunderna. Läsning, skrivning och räkning ges högsta prioritet. Lärarna ska bestämma i klassrummet. Elever som har svårt att tillägna sig undervisningen ska få öva mera i stället för att få anpassningar som att lyssna på inläst text i stället för att läsa själva. Detta är några av kärnbudskapen i Läroplansutredningen, som lämnades över till regeringen i onsdags. Tycker du att det låter som självklarheter? I så fall har du sovit dig igenom de senaste decenniernas skolpolitiska debatt.

Inför vår anslutning till dåvarande EG framhölls vid upprepade tillfällen, att den svenska offentlighetsprincipen, uttryckt i Tryckfrihetsförordningen, skulle fortsatt gälla oberoende av EU-rättens allmänna supremati. Är regeringen och övriga riksdagspartier beredda att ta strid för det?

Friedrich Merz CDU/CSU gick segrande ur det tyska riksdagsvalet med 28,6 procent av rösterna. Detta är dock ett svagt resultat med tanke på den tidigare gröna och socialdemokratiskt ledda regeringens misslyckanden. Det är det näst sämsta valresultatet i kristdemokraternas historia, med endast åtta procentenheters ledning över AfD, som fick 20,8 procent av rösterna.

Inför treårsdagen av det ryska angreppskriget i Ukraina ser vi en världsordning som faller samman. Det är uppenbart att USA under Trump inte längre vill spela rollen som den fria världens ledare.

Ett ödesval. Det är en sliten klyscha som har använts lite för ofta av både politiker och kommentatorer för att blåsa liv i valrörelser som egentligen är rätt händelsefattiga. Men det tyska valet nu på söndag och dess utgång är i allra högsta grad ett ödesval för den fria världen. 

Kan någon som varit riksbankschef för två av världens största ekonomier med trovärdighet hävda sig vara populist? Och kan man verkligen kalla sig outsider när man så nyligen personifierade det politiska etablissemanget? Det konststycket försöker nu ärketeknokraten Mark Carney sig på i hopp om att efterträda Kanadas premiärminister Trudeau.

Medan Tyskland under flera år inte haft pengar nog för att uppfylla sitt mål om att spendera minst två procent av BNP på försvaret, är landet världsmästare i utgifter för utvecklingsbistånd.

Trump-administrationens utspel om Ukraina skakar om Europas säkerhetsordning. Alla var inställda på någon form av eftergift för att få till stånd en varaktig fred. Men genom att utesluta Ukrainas NATO-medlemskap har USA redan spelat bort sitt starkaste kort. Vi ska vara kritiska mot Vita huset. Men också självkritiska. Europa måste byggas starkare för att stormakter ska lyssna på oss.

Nyhetsrapporteringen från Ukraina målar en dyster bild av framtiden. Ryska trupper fortsätter sin blodiga framryckning, offrar tiotusentals soldater för att erövra mer ukrainsk mark. Drömmar om en ukrainsk motoffensiv är borta, medan väst alltmer diskuterar ukrainsk neutralitet och ryska anspråk på stulen mark. Men detta perspektiv missar helheten och hur svårt sargat Ryssland faktiskt är. Landet plågas av skenande räntor, inflation och stagflation utan tydlig utväg. Västvärlden måste återvinna sitt självförtroende i kampen mot denna relativt svaga fiende.