Med mindre än ett år kvar till valet har Svensk Tidskrift intervjuat företrädare för de borgerliga ungdomsförbunden om deras syn på valrörelsen, valets viktigaste frågor och deras roll i svensk politik. Denna vecka CUFs generalsekreterare Olof Lundgren.
Vad man som Malmöbo tyvärr redan gjorts medveten om är att detta inte bara är några utopiska framtidsplaner från Socialdemokraterna och dess svans. Förtätningen har redan börjat, och det socialdemokratiska skyltfönstret Malmö har redan i åratal drivit en aktiv politik för att bekämpa särprägeln i våra stadsdelar och driva på för en förändring av den sociala sammansättningen genom olika typer av politiska beslut.
Winston Churchills omvandling från socialliberal välfärdsarkitekt till en hårdför förespråkare för marknadsekonomi nämns sällan i historiebeskrivningen. Churchills liberalkonservatism mognade i takt med att han upplevde att kollektivistiska lösningar helt enkelt inte fungerar. Hans moraliska syn på ägande och fri företagsamhet tillhör en central del av hans eftermäle. Och med bestående påverkan före, under och bortom Margaret Thatcher.
Många myter har krossats. Ingen tror längre att Sverige var neutralt på riktigt under det kalla kriget. De flesta vet numera att det även ute i Europa finns både sjukvård, utbildning och socialbidrag. Några har till och med förstått att en generös föräldraförsäkring faktiskt betalas av medborgarna som kan ta del av förmånen. Miltons tes om luncherna köps av de flesta, och inte bara för att krogpriserna rusat i höjden. FN förblir ett undantag.
Med mindre än ett år kvar till valet har Svensk Tidskrift intervjuat företrädare för de borgerliga ungdomsförbunden om deras syn på valrörelsen, valets viktigaste frågor och deras roll i svensk politik. Denna vecka Ungsvenskarnas förbundssekreterare Vilgot Hansson.
Ibland beskrivs högern som privilegiesamhällets stridsmän – de som går till barrikaderna inte för att angripa orättvisorna, utan för att försvara dem. Anklagelsen är, ehuru tillspetsad, inte helt utan fog: konservativa brukar ju anse att klyftor är ofrånkomliga, och att politiska försök att utradera dessa både är farliga och orättfärdiga. Men det har funnits tillfällen när högern varit mer mottaglig för vänsterns verklighetsbeskrivning om ekonomiska klyftor.
Socialdemokraterna i Stockholm har påbörjat ett farligt experiment. De vill tvinga fram en stadsomvandling där stockholmarnas frihet att välja hur de vill bo och leva begränsas. Tvångsblandning i villaområden och införandet av så kallade ”tvångszoner” – där biltrafik och rörelsefrihet begränsas – är uttryck för en ideologiskt styrd stadsplanering som riskerar att göra staden mindre tillgänglig och utarma våra mest fungerande stadsdelar.
Margaret Thatcher skulle ha fyllt 100 år den 13 oktober. Hon var premiärminister i Storbritannien i nästan tolv år, vilket gör henne till den premiärminister som suttit längst under 1900-talet. Ingen annan politisk ledare har någonsin genomfört skattesänkningar, avregleringar och privatiseringar för att reformera en utvecklad välfärdsstat så radikalt som hon gjorde. Idag, när många europeiska länder står inför liknande utmaningar, uppstår frågan: Vilka förutsättningar gjorde det möjligt för Thatcher att genomföra så långtgående reformer?
Tidöavtalet säger att de förslag som presenteras på skolområdet ska ”Utveckla rätten att välja skola och tillvarata mångfalden av utförare, och samtidigt kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.” Samtidigt presenteras det ena utredningsdirektivet och utredningsförslaget efter det andra som riskerar att inskränka människor möjlighet att välja skola. Det är bara att beklaga.
Den, under de senaste decennierna, nära relationen mellan konservatism och marknadsekonomi är inte längre lika självklar. Förklaringen är mer komplex än Donalds Trumps politiska framfart, skriver Holmström & Gunnarsson i första delen i vår serie om konservatismen och marknaden.