Janerik Larsson: Dags att göra slut med det storsvenska ointresset
Om man jämför hur svenska och finländska regeringar hanterat EU-medlemskapet sedan starten 1995 så ser man en stor skillnad. Den har inte minst sin historiska förklaring.
Om man jämför hur svenska och finländska regeringar hanterat EU-medlemskapet sedan starten 1995 så ser man en stor skillnad. Den har inte minst sin historiska förklaring.
De flesta av våra upplevelser i naturen hänger samman med att någon sett till att göra dem möjliga. Vid sidan av naturupplevelsen infinner sig därför också ofta en känsla av tacksamhet. Det är förstås svårt för den genomsnittliga DN-läsaren att ta till sig, men det är så det är.
Frankrike faller ihop, Storbritannien har lämnat och Tyskland står bara och stampar. Det växer ett tomrum i EU:s mitt, så nu är det dags för oss i Norden att lägga småstatstänkandet bakom oss och ta initiativ. Bertel Haarder, mångårig minister i danska regeringar och tidigare president i Nordiska rådet, sparade inte på krutet under måndagens panelsamtal hos Sveriges ambassadör Hans Wallmark i Köpenhamn.
Demokraterna vann stort i de tre viktigaste valen den 4 november: guvernörsvalen i Virginia och New Jersey samt borgarmästarvalet i New York City. Detta anses av många vara en viktig signal inför valen nästa år: det parti som vinner dessa tre val brukar vinna majoritet i representanthuset året därpå. Men, missnöjet med Trumps politik innebär inte att väljarna hade en övervägande positiv uppfattning om det Demokratiska partiet.
Valet av Zohran Mamdani till borgmästare i New York City sänder ett kraftfullt budskap – världen över. I själva hjärtat av den globala kapitalismen har en socialist vunnit.
Risken är stor att FN-insatsen i Haiti blir ”too little, too late”: att operationen blir underfinansierad och alltför passiv. Det går inte att stampa fram en sammanhängande plan för insatsen över en natt, men det går heller inte att komma ifrån att det brådskar, och FN-maskineriet är inte precis känt för sin snabbhet.
Den fria marknadsekonomin utmanas inte endast av vänsterkrafter och tillväxtkritiker, utan också från ett mycket bredare konservativt håll än tidigare – smällar som tar mycket hårdare.
Javier Mileis seger stärker agendan för finansiell balans, förenkling av skattesystemet och marknadsvänliga regler som hela världen följer noga – och den öppnar upp för ett stärkt samarbete mellan länder som värdesätter frihet och privat ägande.
Nästa vecka väljer New York sin nye borgmästare. Huvudkandidaten är den oerfarne 34-årige Zohran Mamdani, som är både marxist och svuren fiende till Israel och det judiska folket.
Får en statsminister ha en bostad som denne disponerar på samma sätt som vi ”vanliga” svenskar? Får han ha en fritidsbostad som han använder tillsammans med familj och släktingar? Får statsministern bo var han vill?