När Boris Johnson vann 2019 års val med en större procentuell andel än Margaret Thatcher såg det ut som om Torypartiet hade hittat ett recept för ännu ett decennium i regeringsställning. Valet, som stavade slutet för Labourledaren Jeremy Corbyn, var även det som senare kom att bana vägen för Keir Starmers partiledarskap.
När riksdagen röstade om DCA-avtalet borde det ha varit en snabb fråga att hantera. Trycka grön knapp, äta en mazarin och sen gå ut och fira att Sverige är lite mer ett normalt land. Det borde inte ha varit mer komplicerat än så. I stället blir det en debatt på närmare sex timmar.
Det nya Tyskland efter 1945 är ett historiskt mirakel. Hur kan något sådant vara möjligt? Ett av svaren heter – 20 juli. I år är det 80 år sedan attentatet mot Hitler genomfördes.
Dagligen stoppas högproduktiva nya affärsmodeller och uppfinningar från att nå marknaden på grund av svag rättssäkerhet i Sverige. Mycket kostsamma patenträttegångar skyddar gårdagens lösningar hos de etablerade företagen. Immaterialrätten fungerar inte i dagens Sverige och ytterst är det medborgarna som får bära kostnaden i form av svag tillväxt.
Långläsning: De flesta svenskar tänker på Bertil Ohlin som ledare för Folkpartiet under nästan 25 år – mellan 1944 och 1967 – och som ledare för den samlade oppositionen. Det var emellertid inte i första hand politikern Bertil Ohlin som uppmärksammades på 125-årsdagen i våras, utan nationalekonomen.
Han kom som en vårvind… Nej, inte riktigt men bra nära. Åtminstone var det det intrycket han lyckades skapa, underbarnet Macron. Äntligen! En fransk statsman som skulle driva liberal reformpolitik på riktigt. Det blev inte riktigt så.
Vilka slutsatser kan man dra av EU-valet när det gäller den svenska rikspolitiken? Den frågan ställs på sin spets när man jämför EU-valet med SCB:s undersökning som gjordes före EU-valet.
Det enda som borde förvåna är de förvånade reaktionerna på det tyska valresultatet till Europaparlamentet. Att det kompakta missnöjet med Olaf Scholz (SPD) regering inte skulle återspeglas i EP-valet hade varit en sensation.
En annan sida av den amerikanska isolationismen handlar om synen på invandringen. Här avses såväl den medialt mycket uppmärksammade illegala invandring som äger rum i huvudsak söderifrån som den legala invandringen som är kringgärdad av hårda restriktioner.
Politisk debatt innehåller ofta ett mått av poserande, vilket märks om debattören argumenterar för sin sak men inte berör de intressekonflikter som troligen finns, konflikter som ger mindre utrymme för tvärsäkra slutsatser. De svåraste intressekonflikterna är dem mellan två mål som debattören tycker är lika viktiga, där det helt enkelt är omöjligt att vara tvärsäker. I debatten om stödet till Ukraina förekommer mycket poserande, det argumenteras för ökat stöd men utan att precisera belopp eller hur stödet ska förhålla sig till andra utgiftsposter.