Politik & ekonomi

Ett liberalt demokratiskt samhälle kan inte nonchalera religionens inflytande eller avfärda det som något förknippat med enbart outbildade eller svagsinta människor, menar Eli Göndör.

Trösten efter parlamentsvalet i Italien är att det kunde ha varit värre. Det har valts populister, men i alla fall inte med någon antidemokratisk eller främlingsfientlig agenda, skriver Bo Ture Larsson.

Hur många gånger har Alliansen utlovat regelförenklingar och även andra förbättringar för de minsta företagen? Oräkneliga. Men inte har det blivit särskilt många lättnader att tala om, vare sig ekonomiskt eller dokumentationsmässigt, menar Merit Wager.

Moderaternas tidigare linje – med en tydlig bodelning mellan privat och offentligt – bygger på uttalade ideologiska principer, men också på ekonomisk forskning. Att staten ska vara liten, men stark. Att offentliga och privata pengar inte ska blandas ihop. Att frångå dessa principer – bara för att göra avtryck på DN-debatt – är inte en rimlig politisk strategi, skriver Mattias Lundbäck.

I takt med att vi rör oss mot alltmer humankapitalbaserade ekonomier intensifieras tävlan om att attrahera och behålla talanger. Kampen om talangerna pågår inte bara mellan olika företag, utan också mellan regioner och länder. Trots mer generösa regler ligger Sverige efter omvärlden när det gäller att attrahera arbetskraftsinvandrare. Nima Sanandaji och Fabian Wallen undersöker varför.

I början av mars hålls presidentval i Kenya. Michael Wahman har sett den första direktsända TV-debatten någonsin i landet och konstaterar etnicitet i stor utsträckning präglar valet.

Näthatet diskuteras flitigt. Det är lätt att få intrycket att Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg vill att vissa åsikter ska förbjudas. Vilket är ironiskt med tanke på att just Aftonbladet en gång i tiden förbjöds av svenska staten. Bättre vore att istället ge sig in i debatten och diskutera sakfrågorna, menar Mattias Holmström.

På senare tid har försvaret debatterats. Men något riktigt lyft har diskussionen inte fått. Det är kanske inte så konstigt. Försvaret har nämligen redan försvunnit på ett högst konkret sätt. Det skriver Mats Fält, som pekar på hur färre militära förband minskar engagemanget för försvarsdebatten.

När Alliansen tog över regeringsmakten 2006 ärvdes ett försvar närmast i spillror. Detta är viktigt att bära med sig när Sveriges försvarsförmåga nu debatteras. Det skriver Cecilia Widegren och Hans Wallmark.

Allt färre läser i dag dagspress i tryckt format. Digitaliseringen blir alltmer utbredd och efterfrågan på prenumerationer av svenska dagstidningar minskar. Detta kan tyckas vara en oroande utveckling. Men att hålla fast vid gamla strukturer är till liten hjälp, skriver Margareta Cederfelt.