Politik & ekonomi

Ett talesätt är att ”Säg vem du umgås med så vet jag vem du är”. Och det gäller inte minst i EU-valet.

Vi lever i en krigstid. Allvarstiden passerades när Ryssland genomförde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Sedan dess råder ett konventionellt krig i Europa, präglat av den moderna krigföringens alla metoder. Från artilleri och stridsvagnar till drönare för spaning och attacker och satelliter för underrättelser i real tid. 

Men med mindre än en månad kvar till Europaparlamentsvalet riskerar vi återigen en valrörelse som handlar om hur EU ska bli som Sverige, när den borde handla om hur vi vill använda EU för att göra Sverige bättre. För faktum är att Sverige inte kan lösa någon av vår tids stora frågor, hotet från Ryssland, tillväxten, brottsligheten, migrationen eller klimatet på egen hand. 

Nu gör Sveriges radio, TV-kanaler och tidningar reklam för sina valkompasser som uppges visa vilket parti som ligger närmast användarnas egna värderingar och politiska prioriteringar. Även inför riksdagsvalet 2022 fanns det många valkompasser och det är därför av intresse att se om valkompassernas resultat den gången stämde med det parti som användarna röstade på i riksdagsvalet.

Den höga svenska tilliten har gjort att en bred allmänhet har accepterat att betala för andra som försöker göra rätt för sig. Systemet riskerar dock att krackelera när nämnda medelklass börjar leva i uppfattningen att stora delar av välfärdsstatens tjänsteutbud och omfördelningar går till andra grupper, och i synnerhet om dessa grupper är enkelt identifierbara.

Kalla Faktas rapportering om SD:s anonyma konton i sociala medier och partiets efterföljande hantering av granskningen blottar frågetecken om partiets framtida regeringsduglighet. Jimmie Åkesson (SD) måste bestämma sig för om man vill fortsatt leka gerillakrig som en outsider i opposition, eller vara en insider i regeringsställning.

Ibland jämförs dagens demonstrationer till stöd för Hamas med motståndet mot Vietnamkriget. Det är tänkt att få oss att bli mer sympatiskt inställda till tältlägren på Columbia och demonstrationstågen i Malmö och London. Logiken borde i stället göra dem till avskräckande exempel.

För en vecka sedan avhölls årets kanske största händelse i media, i synnerhet om man räknar in den enorma uppmärksamhet som ägnades åt Israels deltagande i tävlingen European Song Contest. Men resultatet blev ett annat än det förväntade.

Arbetarrörelsens nyfunna vurm för lagstadgad arbetstidsförkortning ger näring till debatten om arbetslinjens vara eller icke-vara inför valet 2026. Tillskyndare av arbetstidsförkortning har en rejäl uppförsbacke, sett till tidigare svenska utredningar. Magdalena Andersson kan dock tvingas av LO att prioritera frågan, likt Olof Palme blev tvingad att dra en lans för löntagarfonder på 1970-talet.

I brittisk politik står en legoarmé i väntan på att bli insläppt. Men armén i fråga utgörs inte av soldater med skyddsväst och hjälmar utan av rådgivare med sakkunskap och kommunikationsplaner.