Noterat

Den senaste veckan har på många sätt känns som de där första dagarna efter den 24 februari 2022. Tvivel, förvirring och hopplöshet. Vad var det som hände? Och vad händer nu? Med Ukraina? Med Europa?

”För vår underlåtelse betalar nu Ukraina, i blod och människoliv. I värsta fall med sin frihet. De är det enda som spelar roll nu. Att hjälpa Ukraina är det enda viktiga. Det måste ske på alla möjliga sätt, på alla nivåer, och det måste ske omedelbart.”

Det är ett Tyskland i kris som går till ett tidigarelagt val den 23 februari – eller mer korrekt ett land i tre kriser.

”En historisk tillbakablick ser mycken naivitet och kortsynthet. De västliga demokratierna har förhandlat med skurkaktiga politiker som Hitler, Stalin och Putin med en utgångspunkt i att även de skurkaktiga avser att hålla ingångna avtal. Men all erfarenhet visar på att de gör motsatsen.”

Att få ägna sina dagar åt att förkovra sig i politik och samhällsutveckling, skattesystem och diplomati, säkerhetspolitik och näringslivets förutsättningar är ett privilegium få förunnat. En rejäl skjuts på vägen mot drömmen ger Svenska Nyhetsbyråns Skribentskola.

”Det finns två sätt att förändra våra skolor: det naturliga och det mirakulösa sättet. Det naturliga sättet innebär att en grupp änglar kliver ner från himlen och förvandlar skolorna. Det mirakulösa sättet innebär att en grupp lärare, genom samarbete, lyckas åstadkomma samma resultat.”

I Malmö var ceremonin med anledning av förintelsens minnesdag befriande opolitisk. Befriande inte för att frågan inte är politisk – snarare tvärt om – utan därför fokus därmed kunde stanna vid minnet av det fasansfulla, vid enormiteten i det industriella folkmord som faktiskt saknar motstycke.

”Att det inte gått att hålla progressiviteten inom rimliga gränser och att utvecklingen vida överträffat de mest pessimistiska spådomarna av motståndarna mot progressivskatten beror enligt Hayeks mening på att argumenten till förmån för sådan beskattning kan användas för vilken som helst grad av progressivitet. Det finns inte någon bestämd allmän princip som anger, hur skattebördan bör fördelas mellan olika inkomsttagare, och var gränsen för diskrimineringen av högre inkomsttagare skall dragas. Det saknas spärrar mot godtycklighet.”

Hans Wallmark är en god vän och har under många år varit en lika kreativ som produktiv kollega till oss på Svensk Tidskrift. Vi i redaktionen instämmer i kören av gratulanter till Hans, både på bemärkelsedagen och för det nya kapitlet i livet som diplomat och brobyggare mellan Danmark och Sverige. Och hur bättre fira en tidningsman än med ett jubileumsnummer?