Återigen brottas Sverige och våra allierade med en ekvation som inte går ihop: hur hanterar man, inom ramen för internationell rätt, en fiende som fullständigt skiter i allt vad lag och rätt heter?
”Det är knappast för mycket sagt, att de hundra dagarnas vinterkrig betydde en utrikespolitisk och försvarspolitisk väckelse för vårt folk. De ryska bomberna över Helsingfors den 30 november 1939 krossade alla varmt omhuldade illusioner att Norden skulle kunna leva neutralt och fredligt utanför världsbranden.”
Ny serie i Svensk Tidskrift: Medielandskapet genomgår stora förändringar och en av de kanske mest omdiskuterade frågorna rör skärpunkten mellan journalistik och opinionsbildning. Den gamla ordningen, med en ledarsida längst fram i papperstidningen med tydlig partibeteckning och vattentäta skott till den oberoende journalistiken, tycks obönhörligen vara på väg ut. Frågan är vad som kommer i stället.
Välkommen till ett samtal om lärdomar från Gösta Bagges Frihet eller socialism inför nästa år val.
”Julens budskap, om glädje och frid
Om de yttersta tingen i svårbedömd tid.
Ett juloratorium för skapelsen.
Till människor en god vilja.
Även det minsta ljus som är tänt lyser mer, än det största ljus utan låga.”
Talmannen har tagit med sin hustru på tjänsteresor och pressen vädrar morgonluft. Det är en mycket svensk skandal. Det finns en förlegad syn på affärsresor och utlandsposteringar som något glamouröst och avundsvärt. Sanningen är ofta en annan.
I Gösta Bagges Frihet eller socialism från 1944, som i år getts ut i nyutgåva i år av Svensk Tidskrift, varnades för riskerna med att ”omdana samhället i socialistisk riktning”. Skriften kan ses som en start på planhushållningsmotståndet. Välkommen till ett samtal om lärdomar från Frihet eller socialism inför nästa år val.
”Oförlåtligt är dock att vi inte parallellt med vårt hopp, våra diplomatiska propåer och våra varningar om sanktioner förberedde oss för det värsta. För det krig vi visste kunde komma. Det krig som nu är här. För vår underlåtelse betalar nu Ukraina, i blod och människoliv. I värsta fall med sin frihet. Det är det enda som spelar roll nu.”
Sedan de nya mynten togs i bruk 2016 är det allt för få svenskar med ordnade ekonomiska förhållanden som har något riktigt förhållande till dem. Till kundvagnen har man numera en plastpollet med butikens logga, toaletterna på tågstationen tar kort och barnen får veckopeng via Swish. Det är en bekväm utveckling, på kort sikt. På längre sikt är riskerna många.
Just nu pågår COP30 i Brasilien. Jag har bevakat ett antal av FNs klimatmöten på plats, bland annat COP 1 i Berlin 1995 och COP 21 i Paris. Med klimatfrågan som ram förhandlas om ekonomi och geopolitik med historien som verktyg. I sak är det nog FN som är mest mån om att slå vakt om COP-formatet, kanske är detta det enda där FN fortfarande har en roll efter att helt ha hamnat vid sidan om dagens allvarliga krigshärdar.