Kultur

Boken är inte bara för de som redan är invigda i ekonomisk teori, utan är också en tillgänglig väg in i Schumpeters tankevärld för den allmänt intresserade. Här samlar Jörnmark de mest centrala verken och illustrerar tydligt hur den österrikiske nationalekonomen ser på kapitalismen som en kraft, vilken ständigt förändras och förnyas med entreprenören och innovationen i centrum – men också hur denna förändring ofta är smärtsam för de etablerade aktörerna.

Två böcker som analyserar västvärldens predikament efter Trump I är väl värda att begrunda även om de farhågor författarna ventilerar har antagit oanade proportioner efter Trump II: Peter Heathers och John Rapleys Why Empires Fall och Martin Wolfs The Crisis of Democratic Capitalism.

Än i dag kategoriseras Hitlers världsbild som högerextremistisk. Rainer Zitelmanns mycket uppmärksammade studie Hitler’s National Socialism avslöjar dock att Hitler inte identifierade sig som vare sig höger eller vänster, utan snarare som en antikapitalistisk revolutionär som inte hade något annat än förakt för borgerliga och konservativa intressen.

I centrum står Quisling och den präst som fått i uppdrag att följa honom under den sista tiden. Deras samspel under rättegången skapar dramatik och återkommer ständigt till frågan om ondskan är total eller kan vara blandad med något gott även hos en person som gått över alla gränser.

I mars 1946 avslutade den österrikiska avnazifieringsmyndigheten sina förhör med Karajan, som tilläts återuppta sitt arbete som dirigent. Kort därefter gav han sin första konsert med Wienerfilharmonikerna, men förbjöds vidare aktiviteter av den ryska ockupationsmakten. 1955 utnämndes Karajan till chefsdirigent på livstid för prestigeorkestern Berlinfilharmonikerna.

Sebastian Haffner växte upp med första världskriget i det Wilhelminska Tyskland. Som ung man upplevde han Weimarrepublikens kollaps och successiva övergång i nationalsocialistisk totalitär diktatur. I ”En tysk mans historia”, som nu sätts upp på Stockholms Stadsteater, beskriver han hur en ledande europeisk kulturnation väljer att ta vägen som leder mot avgrunden.

Ukrainakriget är ett sådant dagsaktuellt skeende, som dramatiskt har förändrat Europas och Sveriges säkerhetsläge. För Sveriges del innebär det att 200 år av framgångsrik neutralitetspolitik hastigt har övergivits. Alex Voronov tar sina läsare in i detta skeende genom att fokusera på de svenskar, som engagerat sig på den ukrainska sidan, både humanitärt och militärt.

Med början i oktober visar Livrustkammaren i Stockholm utställningen ”Slaget om Europa – Kriget och konsten under Trettioåriga kriget”. Utställningen fokuserar på kopplingen mellan kriget och konsten under åren då denna den moderna tidens första stora katastrof utspelade sig i Europa. De föremål som visas kommer från de egna samlingarna, från Historiska Muséet och från Skoklosters slott.

Södertälje tycks ha blivit en stad där gängvåldet kommer och går. Som ett oväder kan det plötsligt bli oroligt, för att sedan lugna sig under en längre period. Det är i alla fall det intrycket man får när man läser Länstidningens mångårige krimreporter Torbjörn Granströms reportagebok Kriget om Södertälje.

Uttrycket “Ett Sverige för vuxna” myntades av Horace Engdahl efter att han hade tillbringat två år i Berlin. Engdahl menade att man i Tyskland, till skillnad från Sverige, har ett öppet samtalsklimat där konformism eller åsiktskorridorer inte präglar samhällsdebatten. Samtalen är helt enkelt mer intellektuella och öppna. Philip Franzén försöker i sin bok avfärda den idén.