Demokraterna har det svårt, både i den amerikanska kongressen och i den svenska riksdagen. I den senare finns de som nämner sig demokrater men angriper andra folkvalda för deras tro, från talarstolen i kammaren, och får reprimander från talmannen. Eller startar krogbråk under Nordiska rådets session på Island och blir utkastade. Eller bemöter kritiska frågor från journalister med att kalla dem ”rövskalle”, som en SD-ledare om TV4-journalisten Ulf Kristofferson.
En ideologisk snedfördelning som hotar det fria ordet.”
Aftonbladets kulturchef (V) motiverar tidningens kampanj mot Bonniers med politiska motiv (Dagens Media 8/11)
45 procent
En majoritet av s-väljarna vill att Mona Sahlin ska avgå, mot 37 procent som vill ha henne kvar. (Novus 11/11)
Efter ett nyligen genomfört kongressval i USA är analytikerna på de amerikanska nyhetskanalerna i full gång med att försöka förutspå den politiska framtiden. Presidentvalet 2012 blir tidernas match – men vem blir den republikanska kandidaten? Kommer Tea Party-rörelsen fortsätta spela stor roll i amerikansk politik? Det frågar sig Staffan Heimerson.
Företags engagemang i kulturfrågor har av hävd betraktats med misstänksamhet och skepsis. En dunkel fruktan för att kommersiella intressen skulle korrumpera kulturen har ständigt varit närvarande. Men någon motsvarande oro för politiska intressens inverkan på kulturen har aldrig funnits. Det skriver Lars Anders Johansson.
Politiska memoarer brukar sällan vara speciellt upphetsande läsning. Inte sällan blir texten mest en uppräkning av minnesbilder från livet som minister eller president, parat med några försök att putsa lite på sitt politiska eftermäle. Avslöjanden eller sensationer lyser vanligen med sin frånvaro och själva läsningen tenderar ofta att bli en tröttsam transportsträcka. Axel Lindhe recenserar Tony Blairs memoarer Mitt liv, min resa
Det är ett Ryssland kantat av orättvisa och grymheter som skildras i Sanningen – inget annat som är skriven av, och till hyllning för, journalisten Anna Politkovskaja. Här finns ett urval opublicerade artiklar sammanställda för eftervärlden. Innehållet gör skäl för Politkovskajas epitet: ”landets aldrig vilande samvete” som Åsne Seierstad tilldelar henne i bokens förord. Katarina O´Nils recenserar.
Det svenska skolvalet 2010 har inte blivit alltför omskrivet. Det kan bero på resultatet; Moderaterna blev största parti (22,5 procent) och SD fick 13 procent, en fördubbling sedan 2006, men med rödgrönt flertal över alliansen (42,4 – 38,7). Blandad skörd, alltså. Roligare har de i Norge.
Självförhärligandet påminner om Nordkorea.”
Kommentar till det faktum att SVT-ledningen aldrig lyssnar på kritik eller medger fel. (Dagens Arena 18/10)
Var tjugonde väljare
Besökte ett partis hemsida under valrörelsen, apropå pratet om ”sociala” medier.
