Genom historien har absurda ekonomiska teorier upprepade gånger orsakat enorma skador. Från marxism till andra former av antikapitalism har dessa ideologier störtat många länder i fattigdom. Men sällan har ekonomiska nollsummespel och syndabockstänkande orsakat en sådan ekonomisk katastrof på så kort tid som under de få dagar som gått sedan Trumps ”befrielsedag”.
Igår, den 24 april, var det 50 år sedan den tyska ambassaden i Sverige skakades av ett fruktansvärt terrordåd. Medlemmar ur den vänsterextrema Röda armé-fraktionen (RAF) stormade ambassaden och tog personalen som gisslan.
Det framställs närmast som ett axiom att ekonomisk tillväxt är nödvändig för att säkerställa välfärden. Den traditionella tillväxtmodellen bygger på den enkla tanken att om en viss åtgärd ger en viss positiv effekt, så resulterar kraftfullare åtgärder i ökad effekt. Ökad tillväxt antas därför ge högre livskvalitet.
Det sägs ibland att Balkan har producerat mer historia än regionen själv kan hantera. Samma känsla får man ibland i Tyskland, inte minst i gränstrakterna i öster. Ett bra exempel är Görlitz i östra Sachsen, på gränsen till både Polen och Tjeckien.
Alla de stora ideologierna har sina ytterligheter. Socialismen har kommunism, konservatismen fascism och liberalismen libertarianism, även benämnd anarkokapitalism, som följeslagare. För den som finner det mödan värt att avsätta ett par timmar åt sistnämnda ”ism” kan Brian Dohertys lilla bok Modern Libertarianism: A Brief History of Classical Liberalism in the United States vara av intresse.
”För omkring 250 år sedan utspelade sig det amerikanska frihetskriget. Ett till synes svag tidigare koloni sökte sin frihet och ett mäktigt imperium trodde att det skulle vara lätt att förhindra. En allians av andra stormakter, då med Frankrike i spetsen, lade sig i och stöttade frihetskampen. Frågan är om vi kan lära oss något om hur kriget i Ukraina kommer att sluta genom att studera frihetskrigets avslutning.”
Det finns alltid detaljer man kan ha synpunkter på men hoppfullheten och tilltron till det som kan göra världen bättre, det vill säga strävsamma och engagerade människor, lovar gott. Det nya handlingsprogrammet visar att Moderaterna nu är ett parti inte bara med kompass, utan gott om idéer för ett bättre Sverige.
Under hela den moderna tid som vår värld har formats i, sedan andra världskriget, har USA varit den mäktigaste nationen inte på grund av sin militära styrka och ekonomiska makt utan på grund av sitt föredöme, den stabilitet man gett världen och den trovärdighet som man skapat som partner. Vi har under månaderna sedan Trumps tillträde i Vita Huset sett ett USA som i stället gjort sig allt mindre i världen – och sig själv allt svagare.
Problemet är att Marine Le Pen under en längre tid varit favorit i opinionsmätningarna inför presidentvalet 2027. Oavsett skuldfrågan blir det problematiskt om en mycket stor del av väljarkåren upplever att det politiska systemet, som många av dem redan misstror, har utnyttjats för att rigga valet till förmån för de andra partierna.
Regeringen har meddelat att det inte kommer att bli något beslut om förändrade regler om skolval innan valet 2026. Skälet är att den i Tidöavtalet aviserade utredningen om skolval ännu inte har tillsatts och då hinner inte riksdagen fatta beslut om ett eventuellt utredningsförslag innan valet. Det i sig är en intressant bild av dagens polariserade situation.
