Redaktionen

I veckan fortsätter förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA. De tänkbara vinsterna är enorma men kritikerna tycks bli allt fler. Christofer Fjellner visar varför de har fel.

Lars Anders Johansson har intervjuat ledande borgerliga kulturpolitiska företrädare för att reda ut vad de åstadkommit. Bland annat visar sig en keynesiansk princip ha stor betydelse för politikens utformning.

EU:s utrikesministermöte på måndag blir avgörande för både EU:s och Ukrainas framtida trovärdighet. Enighet råder i fördömandet av den ryska invasionen, återstår att se om beslutsamheten är lika stark när det kommer till sanktioner, skriver Mats Johansson.

Krisen i Ukraina har skakat om invanda föreställningar om svensk säkerhetspolitik och försvarsberedningen skjuter fram sitt slutbetänkande. Ett gyllene tillfälle att påverka, skriver Stefan Olsson, och ger förslag på vad beredning bör ta fasta på.

Den offentliga sektorn verkar ständigt dras med alltför knappa resurser. Inte konstigt att man från politiskt håll talar om att man måste ”satsa” på dessa verksamheter – vård, skola och omsorg – som är så viktiga för oss alla, skriver Per Bylund.

Putins övergrepp i Ukraina är ett tecken på att USA är försvagat, menar Mons Krabbe. Kan vi redan skönja den post-amerikanska ordningen?

Alla de etablerade partierna tycks nu vara eniga om att enskilda anonyma gåvor är något som ska undvikas. En sådan förändring innebär att de politiska partierna blir delar av statsmakten snarare än civilsamhället, skriver Per Dahl.

Parlamentet kommer att få större inflytande över valet till EU-kommissionens ordförande. Nyordningen framställs som mer demokratisk än den tidigare. Men Pär Holmbäck förutspår att det istället blir en himla soppa. I Dublin om en vecka kommer EPP-gruppen att nominera sin kandidat.