Amanda Wollstad: Redo för verkligheten?

Det stora strömavbrottet på Iberiska halvön tycks av allt att döma ha tekniska orsaker. En lång rad cyberattacker mot Frankrike är det dock enligt franska utrikesministeriet den ryska underrättelsetjänsten som ligger bakom. Ytterligare en händelserik vecka i Europa påminner om behovet av redundans och beredskap.

I går blev mitt kvarter plötsligt strömlöst. I centrala Malmö, en varm dag i maj är det inget större problem. Eftersom det var ett lokalt fel gick vattnet fortsatt att spola, även om det var kallt, och mobiltelefonen hade fortsatt uppkoppling via telenätet så länge batteri och powerbanks räcker. Det gick att följa närbolagets arbete i realtid via hemsidan och en dryg timme senare var elen tillbaka. Hade suget efter något varmt att dricka blivit för stark var det bara några kvarter bort till närmsta servering som hade elen i behåll.

När det påverkar en hel stad, eller ett helt land, blir det genast lite värre. Utan el slutar vattnet snart att pumpa, mobilmasternas reservbatterier laddar ur efter ett par timmar och till skillnad från de spanska gasspisarna funkar inte våra elektriska hällar. När det mörknar blir det just mörkt, utan gatubelysning och ljuset från butiker och grannar. Och är det kallt ute blir det snart kallt inne.

Ingen värme, inget vatten, inget ljus, ingen möjlighet att laga mat – och helst ska kyl och frys förbli stängda för att maten inte ska förstöras. Ingen möjlighet att handla med kort eller Swish. Inga kommunikationer. Inga tåg eller tunnelbanor, en otrygg trafiksituation utan trafikljus. Inget sätt att få information, eller kontakta familjemedlemmar på jobb, skola, resa.

Vad som egentligen ligger bakom avbrottet på den Iberiska halvön i veckan tycks omdiskuterat, men ingenting tyder på att det skulle handla om medvetet sabotage. Att förse hela länder med ström är inte okomplicerat, och fel och fall eller överbelastningar i en del kan få stora följdverkningar. Flera oberoende utredningar är utlovade, och det kommer garanterat finnas lärdomar att dra om hur man utformar ett robust elnät, bygger redundans och inte gör sig beroende av väderfenomen.

Samma dag gick Frankrikes utrikesministerium ut och anklagade officiellt den ryska militära underrättelsetjänsten GRU för att ligga bakom ett antal hackerattacker mot franska ministerier, företag och Paris-OS. Ryssland har i många år aktivt bedrivit cyberkrigföring mot Europa, och det finns garanterat fler attacker vi inte vet om eller där en misstänkt ännu inte pekats ut offentligt.

En elektrifierad, uppkopplad värd skapar fantastiska möjligheter och bekvämligheter. Men den är också mer sårbar. För tekniska fel, för atmosfäriska fenomen och för sabotage. Så sent som vintern 2022 talades det i energikrisens spår om rullande elavbrott i Skåne för att skydda det svenska elnäten i vissa mer eller mindre extrema fall. Också Sverige och svenska företag, kommuner och regioner har utsatts för förlamande IT-attacker.

Störningarna i Spanien och Portugal tjänar som påminnelse för både politiker och privatpersoner. Hur länge klarar du, din verksamhet, ditt ansvarsområde, din kommun, ditt land sig utan el? Och vad kan du göra på både kort och lång sikt för att förbättra den siffran – och vår beredskap?

Amanda Wollstad är chefredaktör för Svensk Tidskrift